GS-86 vs Nilsby IK

Mina tankar inför matchen, stämde ganska väl med verkligheten. Nilsby var på plats för att hålla lagen bakom sig på behörigt avstånd inför avslutningen, för att slippa dras in i striden runt kvalstrecket.
I slutet av en säsong är det många andra parametrar än fysik, kunskap och spelidé som avör matcher, här kan viljka slå klass, eller om man så vill desperation slå övermod.

Nilsby kom till matchen fast beslutna att stänga så mycket yta som möjligt för oss och därigenom inte ge oss något gratis. De ytor vi ville ha, skulle vi få jobba hårt för. En defensiv 2 - 1 - 2 uppställning, som vi hade extremt svårt med i två och en halv period, då vårt spel saknade såväl fart, finess och bestlutsamhet.
När ett pass från Andy till Jesper, som står bakom eget mål, sätter honom i trångmål och de får press på Jesper och vinner boll så har vi tappat våra positioner lite och ett pass in vid första stolpen ger dem deras första mål, efter drygt halva första periden. Här ger vi dem ett mål då vi har bollen i egen ägo men väljer att gå bakåt istället för framåt, när dom har sitt lag högt upp i vår zon.
Vårt tempo och vårt kreativa spel uteblir helt i den första perioden. De leder helt rättvist. Vi måste upp flera klasser för att komma in i matchen.

Andra perioden har vi bestämt oss för att få lite fart på spelet, men dessvärre så blev nog allt ännu sämre i den här perioden.
Inte mer fart, ingen markering, ingen vilja, inget...ingen........ ingenting av nåt. Vi slarvar i bollkontakter, vi hjälper inte varandra, vi springer inte. Så 0 - 2, 0 - 3 och 0 - 4 är inte mycket att säga nåt om. Vid 0 - 2 tar de en retur där backarna inte söker upp spelare, utan låter honom så fri och slå in en retur.
0 - 3, kommer till då vi dragit på oss en utvisning för hårt spel. Lite frustration, som kommer ut i den tacklingen. Men det visar ju ändå att man inte är nöjd med det vi gjort och vill så mycket mer. Men det kostade ett baklängesmål.
Där var det dags för en time out, ner på två rena femmor för att försöka få igång farten i spelet och ge dem som såg hetast ut, om nu någon såg riktigt het ut i de två första periodern, lite mer tid på planen.
Time outen hjälpte inte mycket, de gör sitt fjärde mål innan perioden är slut.
Dessutom har vi under perioden fått Andy knäskadad, vilket naturligtvis inte var vad vi behövde.
Innan jag går in i omklädningsrummet, hinner jag få höra att "dom tar ju inte i", "man skäms ju att titta på". Inte kul att höra, men sanna ord efter två perioder.

I periodpausen var det av naturliga skäl inte någon melodifestivalstämning i omklädningsrummet direkt. Men vi var helt överens om att gå ikapp och få minst oavgjort, då den poängen skulle kunna vara avgörande när serien är slut. Så nu var det full ös mot deras mål och mycket avslut och trafik framdför deras kasse som gällde.
I början av tredje hade vi väl inte lagt in överväxeln utan fortfarande lyste lite tveksamhet och ängslan igenom. Nilsby gör det bra och håller sin spelidé till fullo, vilket gör att vi fortfarande har svårt att komma till bra lägen i deras zon.
Som så många gånger när ett lag pressar på får motståndarna en spelvändning och när de rinner igenom från halva plan, ensam med Lööf, blir vi tvungna att ta till ojusta medel för att få stopp på dem, så är straffen given.
Olle får en kort tid sitta på botbänken för tilltaget, men eftersom straffen går i mål så får han delta i spelet igen. Uppförsbacken nu är än större och med en som det känns, gammal cykel med osmord kedja, bromsar som ligger på och tyngsta växeln i, kändes det som en omöjlig uppgift att vända matchbilden, med bara 12 minuter kvar.
Men ibland hör "han" ens böner, innebanyguden eller vem han nu än är.
Ännu en knäskada i tredje gör att Nord får kliva av och Viktor Mattsson kommer in i spelet igen.
Efter deras mål så dröjer det inte länge innan vi får in en reduceringsboll Det är Eric Andersson som drar på ett skott som Erik Brattström trycker in returen på, efter bra arbete framför mål. Klockan stod då på 9:07. Ett mål som gav mig lite hopp tillbaka, för den glädjen och den fighting spirit som laget visade vid målfirandet, var något jag inte sett på länge. Å vilken resa det blev sista halvan av tredje perioden.
När vi väl fått upp ångan, efter 48 lååååååånga minuter, så var det ingen hejd på oss. Nilsby fick nu väldigt svårt att värja sig mot vår anstormning och plötsligt var det dom som inte riktigt hann med i svängarna och fick ta till ojusta medel.
Efter 9:53, blott 46 sekunder efter vårt reduceringsmål, drar de på sig sin första 2:a, fasthållning, och vi får spela med en man mer. Efter drygt halva utvisningen, får Andreas Eriksson ett pass från Olle, som han läckert trycker upp högt upp till höger om målvakten från långt håll. 3 mål upp med 9 minuter kvar, bara att ösa på.
Nu ser Nilsby lite skärrade ut men ögonen glöder på mina spelare, en taggning som jag inte sett maken av på hela säsongen.
Efter 12:50 är det dags för Erik & Eric igen, 3 - 5 på tavlan. Nu kändes det som att inget kunde stoppa oss.
Knappt en minut efter tredje reduceringsmålet var det dags för botbänken igen för en motståndare, denna gång för obstruktion. I samban med utvisningen tar de time out, för att lugna ner de sina gissar jag.
Att stoppa ett skenande ånglok är inte det lättaste och definitivt inte med en man mindre på plan. 14 sekuner på botänken, mer blev det inte innan Eric fick gör ett mål. På pass från Green hittar han lite av sitt favoritläge och bollen går in i bortre gaveln.
Vårt tryck fortsätter och det är inte långa stunder om Nilsby får låna bollen och de ser allt nervösare ut.
Efter 15:15 har vi kvitterat, det är återigen Andreas E som på pass av Olle sätter dit kvitteringbollen.
Vi har en viktig poäng i detta läge och även om spelarna vill gå för segern så ska det göras med kontroll, vi får absolut inte släppa in ett mål bakåt. Spelet blir efter vår kvittering jämnare, och i slutet får Green krampkänning, så Eric för sista 2 - 2.5 non stop.
Vi har ytterligare något läge att avgöra matchen under ordinarie tid, men det slutar oavgjort.

Matchen går till sudden och nu behöver vi inte hålla tillbaka längre, den viktiga poängen räddades och nu kan vi gå för segern.
Nilsby behöver också alla poäng de kan få, så de vill gärna ha extrapoängen. De lyfter upp spelet mer än i slutat av 3:e perioden och det är jämt i sudden
Men när de ger oss en spelvändning och när det är Green som får den ytan på motståndarna planhalva, så gör han sällan misstag, Ett snyggt avslut och matchen har gått från en mardröm till något jag nog aldrig kunnat drömma om, en saga som blivit verklighet.

Från att ha varit så undermåliga i 48 minuter och gå ikapp på drygt 6 minuter för att sedan ta hem segern i sudden, det får väl ändå betecknas som styrka. Men det här spelet duger inte i kommande matcher.

Jens

Jens Rebane