Ända in i kaklet!

Vad som än händer, om vi leder med 4-0 eller ligger under med 0-4 så ska vi kämpa till sista sekunden. Detta var våra ledord som vi skickade med innan match, och som ni gör det tjejer.

Är det något lag som vi har koll på så är det Östra, ett lag vi mötte både i serien och Gothiafinalen förra året. Vi visste ganska exakt vad som väntade oss och vi förberedde oss mycket för att möta nr 18.....

Tycker att första halvan av första perioden är mycket bra av oss, vi har spelövertag och spelar nästan uteslutande på deras halva. Vi skapar också lägen men kommer sällan in i ”rätt” läge. Ungefär mitt i perioden tilldöms vi utvisning och vi förbereder oss för ett boxplay men det blir aldrig av då deras första skott efter 3 sekunder går rätt i krysset. I våra ögon inte alls rättvist och ett sånt där ”enkelt” mål som vi inte verkar få med oss än i år men det släpper säkert snart.

Knappt har vi tagit nya tag och hittat nya krafter så gör nr: 18 en soloraid från eget mål och med oerhörd pondus och vilja går rätt igenom hela vårt lag och väl framme vid Julia drar hon vänster och alla följer med i rörelsen, då spelar hon snett inåt bakåt och två Östratjejer står helt fria och där hade t.o.m. jag gjort mål.

Vi hade ju lovat att köra ända in i kaklet som sagt och nu sattes den frågan på prov redan efter c:a 9 minuter. Vi får ett välbehövligt powerplay och även om vi inte skapar jättemycket så får vi iallafall hålla mycket boll och vi kan återigen finna lite energi i laget. Vi går till pausvila med 2-0 på tavlan.

Första pausen är bara fokus på att återigen få in energin och tron på att vi är bättre än vad tavlan visar. Perioden har precis dragit igång när Emma får en utvisning i eget hörn för upprepade slag!
Vi var inte helt överens här med domarduon, men det ända man vet med 100% säkerhet är att domaren dömer och det är ganska ovidkommande vad vi tycker. Vi försöker släppa det och fokusera på innebandy, och att klara boxplayspelet.
Denna gången får de spela hela 2 minuter och vi får energi av att klara denna utvisning efter det förra som gav 1-0 målet.
Ganska mitt i perioden i en period av press från oss så hittar Frida in en passning till Matilda framför mål och ett direktskott ger oss luft under vingarna och vi är med igen!

Men sen har de en spelare som är det som skiljer lagen åt då Mira återigen sätter fart från egen planhalva och med samma beslutsamhet går på genombrott och får till ett fint skott som Julia paradräddar men hon är även först på sin egen retur och vi jagar återigen ett tvåmålsunderläge.

Tungt så nära inpå reduceringen men vi jobbar på, och här måste jag säga att jag kan komma ihåg fel. Den alltid lika hårt arbetande Ida gör ett stenhårt arbete som så småningom leder fram till att Edith får bollen i slottet vi har 3-2 efter 2 perioder.

Periodpausen handlar återigen om att våga tro på att vi kan, vågar och vill mer än motståndarlaget.

Tredjeperioden förblir mållös och vi förlorar så småningom matchen med 3-2 men våra smått färgade ögon anser att vi bör få poäng en sån här dag! Vi tar med oss inställning och sättet vi ändå reagerar på detta. Vi viker aldrig ner oss och ger upp utan vi ger alltid allt för varandra.

Julia gör årets räddning någon gång under andra perioden tror jag när hon atletiskt slänger sig tillbaka efter att Östra rullat upp oss men som sagt vi har ju en grym keeper längst bak idag igen.

Försvarsspelet över hela plan är klanderfritt, vi släpper på 6 matcher in i snitt 2,5 mål/match vilket är RIKTIGT bra. Det vi nu behöver jobba på är att vi bara gör 2,6 mål/match vilket har utvecklingspotential. Östra gör det bra idag och stoppar oss från att få komma in i slottet och vi har överlag lite svårt att skapa lägen där inne.

Nu tar vi lite helg för att sedan jobba på i veckan för hemmamatch mot Husqvarna till helgen. Tack för stödet på ”läktaren”.

Fredrik Andersson Lagledare