Referat: Fröjdens 3-2 Ruddalen

Matchen är en lördag förmiddag och vi möts av en vindstilla dag med solstrålar som tränger genom ett lättare molntäcke. Att kalla dagens spelplan för en fotbollsplan är kanske att tänja något på definitionen. Gräset hade uppenbarligen tagit helgledigt, ojämnheterna var fler än de raka passningarna och vissa delar av planen såg ut att ha varit med om saker som inte lämpar sig för ett offentligt referat. Men som alla vet är en riktigt bra fotbollsspelare kapabel att anpassa sig till alla förhållanden. Åtminstone är det vad vi intalade oss.
Trots de något speciella förutsättningarna var planen densamma för båda lagen, men vi klev ut med ambitionen att ta kontroll över matchen direkt. Ruddalen väntade på andra sidan och vi visste att det skulle krävas tålamod, kamp och en hel del vilja för att få med oss tre poäng hem idag.

Startelvan lyder:
Oscar
Felix-Agge-Thiel(K)-Adlers
Gullö-Vigge-Whålcott
Åke-Emil-Jamie

Bänk: Gustaf, Jonte, Frazze, Marcus, Valter

Kul att se den ene brodern Johansson (Marcus) tillbaka i truppen!

Matchen börjar något trevande, vilket kanske inte är särskilt konstigt med tanke på att bollen stundtals beter sig mer som en studsboll än ett fotbollsredskap. Fröjdens försöker trots detta spela sig fram och efter en inledande period av kamp och positionsspel kommer utdelningen.
I den första halvleken hittar vi fram med en fin kombination där Emil blir frispelad och plötsligt står med gott om gräs framför sig. I ett sådant läge finns egentligen bara en sak att göra: behålla kylan och trycka dit bollen. Emil gör precis det och placerar in 1–0. Ett viktigt mål som ger oss både energi och lite välbehövligt lugn.

I minut 23 kommer 2:an signerat Jamie Bengtsson som tar sig förbi sin försvarare (Pace-abuser) och lägger in den i första.
Ruddalen fortsätter dock tugga på och får in många långbollar i straffområdet, men vi står upp och går in i halvtidsvilan med en 2-0 ledning. En match är aldrig över förrän domaren blåser av.
Och mycket riktigt skulle andra halvlek bjuda på betydligt mer dramatik.

Andra halvlek börjar och någonstans på vägen från omklädningsrummet verkar vi ha glömt att matchen faktiskt fortfarande pågår.

Vi slappnar av, tappar lite av den intensitet som präglat första halvlek och ger Ruddalen chansen att växa in i matchen. Det dröjer inte länge innan vi får betala priset.
I minut 48 får Ruddalen en hörna. Bollen slås in i straffområdet och efter en studs letar den sig hela vägen in i nät.
2–1.
Plötsligt är matchen vid liv igen.
Ruddalen får energi av reduceringen och flyttar upp sina positioner. De börjar pressa högre och vi får jobba hårt för att hålla dem borta från de riktigt farliga lägena. Det som tidigare känts som en relativt komfortabel 2–0-ledning börjar nu kännas betydligt mindre komfortabel.
Vi försöker åter hitta tillbaka till vårat spel och framför allt få lite lugn i matchen. Det är precis vad vi behöver, och i minut 63 kommer målet som vi så desperat väntat på.
Emil håller sig framme och trycker dit sitt andra för dagen.
3–1.
Ett oerhört viktigt mål. Trycket lättar, axlarna sjunker några centimeter och helt plötsligt känns luften betydligt lättare att andas igen. Ruddalen måste nu göra ytterligare två mål för att komma ikapp och den värsta stressen är för stunden borta.
Men Ruddalen ger sig inte.
I minut 72 kommer ytterligare en reducering och matchen får ännu en gång lite nerv. Det blir dessutom ett mål med en viss kontroversiell krydda. Domaren står enligt egen utsago i en position där han kan se allt, trots att han i verkligheten befinner sig ungefär lika nära situationen som vi befinner oss från att få en perfekt spelplan.
Bollen studsar i ribban och efter situationen blåser domaren snabbt för mål, med bedömningen att bollen varit över linjen. Från vår position på planen var det betydligt svårare att se, och med tanke på hur långt bort domaren befann sig kan man åtminstone konstatera att han hade ett imponerande självförtroende i sitt beslut.
3–2.
Nu är det match igen.
Ruddalen fortsätter att trycka på. Det är ingen skönhetsuppvisning längre, utan ren och skär överlevnad. Vi gör jobbet, står upp för varandra och försöker hålla undan sista kvarten.
När domaren till slut blåser av matchen kan vi konstatera att det blev en betydligt mer dramatisk andra halvlek än vad vi kanske hade önskat efter den stabila första halvleken.
Vi tar med oss tre poäng och framför allt en första halvlek där vi visar effektivitet och kvalitet trots minst sagt tveksamma planförhållanden.
Tre poäng är tre poäng.

Matchens kortburk går till Adam för en stabil insats i försvaret där han vann nästan allt i luften och hade brytningar av klass

Matchens långburk går till Emil, två fina mål i en viktig match som denna är det som gör att vi tar med 3 pinar i dag, då är långburken välförtjänt.

Nu tar vi med oss vinsten, lärdomarna och förhoppningsvis några fungerande knän till nästa uppgift.
Forza Fröjdens!
//Agge