Landala IF - Fröjdens FK

Det var dags för det sista skrapet innan en välbehövlig sommarledighet för Fröjdens snärtiga pojkar. På ojämna Mossens IP skulle en het drabbning spelas mot anrika Landala IF.

Det började dock oroligt. En timme innan matchstart stod Fröjdens samlade utanför staketet till Mossens IP. Utelåsta. Än värre fanns inte Viken med, som säkerligen hade kunnat ordna det hela med en bultsax eller dylikt. Nåväl, till slut kom en cyklist förbi och släppte in herrarna från det vinröda bortalaget.

Snabbt konstaterades det att Gustaf meddelat att han skulle bli sen p.g.a. trafikstrul. Isak började kavla upp ärmarna för att ta sig an den sista utposten samtidigt som det diskuterades flitigt kring hur små benskydd det gick att få till utan att det skulle övergå till engångsartiklar. Coach Frazze gick igenom taktiken med sylvassa direktiv. En av de som heter Larsson i laget undrade då kring tredje ytan. Det visade sig att den inte fanns i Fröjdens manual. Gott så – ett problem mindre och mitt i allt dundrade Målvakts-Gustaf in utan pardon.

Ut på den ojämna planen marscherade vinröda Fröjdens. Efter att ha känt på bollarna, som köpts in på närmsta OK-mack i någon fom av sommar-deal, så konstaterades att domaren var sen. Skott-uppvärmningen blev desto längre – utan någon form av positiv utveckling. Något som däremot hade en positiv utveckling var vädret, där Tyskens soliga väderprognos slog in när det närmades sig ordinarie matchstart.

I stressad form inkom domaren efter ett par halvdussin minutrar, där han kom i släptåg med sin son (?) tillika fjärdedomare. Med matchen igång skulle det visa sig bli en tuff fysiskt fight utan skönspel eller gungande tiki-taka-magnifik. Att det sistnämnda saknades var till undertecknads belåtenhet, men däremot hade man gärna fått ha någon form av spel. Spelet lyste med sin frånvaro på grund av den oberäkneliga planen tillsammans med bollen från OK/Q8 (f.ö.; spons erhålles gärna i likvida medel till Fröjdens och ej i material). Hemmalaget fick någon form av övertag. Dels sparkades Dahl på de ädlare delarna och dels höll inte Johan S kropp. Istället två snabba byten. Landala tryckte på mer och mer – som tur var Gustaf säkerheten själv. I 25:e minuten kom också ledningsmålet. Till gästerna. En kontring och en lobb från Anton Larsson träffade ribban varpå samma man rakade in ledningsmålet – 0-1. Det räckte inte där för i 38:e minuten tryckte Isak Boström in 0-2. Samma spelare var även nära ett konstmål utifrån den egna avbytarbänken, men bollen smet förbi bortre kringlan.

Paus och en välbehövlig sådan, där Fröjdens verkligen kom undan med blotta förskräckelsen och även tvåmålsledning.

I andra halvlek kom dock direkt reduceringen och i 52:e minuten kom även kvitteringen till 2-2. Landala hade där och då matchen i sitt grepp. Fröjdens defensiv fick verkligen ta till alla medel för att hålla undan ett hemmamål. Målvakts-Gustaf räddade bollar som ingen annan – och när han väl var ute och hängde tvätt så tog han rejäla tag om axlar för att radera bort chanserna för Landala. Mitt i forceringen kom en ny Fröjdenskontring och vips hade Mange Stubin spurtat sig fram och satt dit 2-3, i den 69:e minuten! Glädjen varade sig inte speciellt länge för snart kom en märkligt dömd straff och kvitteringen skulle alltså komma på en elvametare. Det gjorde den inte. För Målvakts-Gustaf gjorde en räddning med bravur och behöll Fröjdensledningen. Dock kom dessvärre kvitteringen snart därpå, i den 75:e minuten, fram till 3-3. Efter en halvtam avslutning så var det också ett resultat som stod sig matchen ut.

En lite tröttsam poängförlust på ett sätt, men sett till matchen som helhet kunde det lika gärna slutat med en storförlust. Nu väntar sommarvila, Lane Loge och kanske ett par LSK 2 på Bella Mare. Därefter kör vi igång igen den 14:e augusti när Pushers gästar oss på Heden. Väl mött.

Dagens utmärkelser:
Långburk: Målvakts-Gustaf – som räddade Fröjdens käcka gossar gång på gång
Kortburk: En allt annat än bra match av Fröjdens, men en riktig kämpainsats av samtliga gjorde att vi kunde bärga en orättvis poäng.

Vid tangentbordet,
Povel Fridefors