FCB vs Polonia. Del 1.

Precis som björnar känner sig lite yrvakna och sega efter vinterns ide, har även undertecknande webb-björn känt sig lite småseg så här på vårkanten. Den matchrapport som skulle komma i början av veckan, tog tid på sig att ta form i huvudet, än längre att ta sig via tangentbordet och in på vår hemsida. Men nu är den klar.


12 April. Seriepremiär på hemmaplan. Solen skiner, det är ett alldeles strålande väder. Stora Mossen är fylld till bredden av barn, föräldrar och idrottsledare. Alla är som nyutsläppta kalvar på grönbete. Det var visst fler lag är Ligan som hade premiär.

Huvudmatchen för dagen, den mellan FC Björnligan och Mordor Falcons, hade starttid klockan 14.00. Ligans nya coacher, Johan Klasson och Jocke Lennström, hade laddat upp med ett riktigt starkt lag. De uttagna var följande:

PA
Finnman
Chosen
Dagge
Rauk
Klasson
Adde
Spurs
Jojje
Bundis
Pile
Senior
Pelle
Persson
Lennström
Ninos

I början av matchen formerades en fyrbackslinje framför PA bestående av Pile, Senior, Rauk och Dagge. Centralt på mitten kamperade Coachduon ihop med Adde. Offensivt på var sin kant fanns Persson och Pelle, med Spurs i ensamt majestät på topp.

FÖRSTA HALVLEK
Det var som väntat ingen jättekvalitét på spelet under inledningen av matchen. En del misstag skulle kanske kunna skyllas på premiärnerver, emedan andra får skylla på bristande kompetens (till exempel motståndarna). Det var i varje fall FCB som efter hand spelade upp sig, och tog sig fram till farliga lägen, många gånger genom Pelle på högerkanten.

Det fanns en tydlig idé om att vara ett spelande lag i premiären, ett lag som värderar bra och klarar av att spela sig ur de flesta situationer. Tyvärr var det i en situation där vi förmodligen skulle valt att spela cyniskt och säkert snarare än delikat, som det första baklängesmålet för säsongen kom. Vi försöker att komma ut ur en något trängd situation på kanten genom ett finurligt finlir. Vi tappar bollen till en ettrig motståndare, som lyckas få med sig bollen relativt ostörd inåt i banan, tar sikte och skjuter. Han lyckas få till just en sådan där pressad kanonträff, ni vet en sådan som känns helt underbar att få till själv, men som känns värdelöst att se en plonker i motståndarlaget vispa in i bortre burgaveln.

Skönt var det dock att se att ett tidigt baklängesmål inte skapade panik i de egna leden. Tvärtom, Ligan tog ny sats och skapade läge efter läge. En boll i stolpen, ett avslut mot öppet mål som gick halvannan meter över, studsbollar i straffområdet som med lite flyt hade kunnat gå in och en rad hörnor. Pelle fortsatte att dominera på sin kant, men det var ett inspel från vänsterkanten som ledde till kvitteringen. Efter att ha flipprat omkring ett par gånger i straffområdet nådde bollen tillslut Spurs. Den senare höll handen så där härligt nonchalant i luften och tryckte samtidigt till bollen rejält med foten mot mål och det räckte med god marginal för att ta ledningen i Björnligans skytteliga.

Det fanns även bud på ledningsbalja innan halvlek, men det ville sig inte riktigt. Domaren valde vid ett par tillfällen att blåsa för offside på våra djupledslöpningar, trots att det i bästa fall varit gränsfall. Någon tydlig offside, som domaren själv i halvlek uttryckte att han sett, förstår jag inte var han hittade.

1-1 i halvlek, fortfarande soligt, fortfarande Björnligan med bäst spel och flest målchanser.

forts...