Referat: Boo FF 4 - Essinge IK 1

Vår första 9-manna i Sanktan.
Ett tydligt vårtecken, S:t Eriks Cupen drar igång.
Samling kl 12:55 på IP, gemensam avfärd til Boovallen i Saltsjö-Boo. 12 gada och förväntansfulla tjejer, samt ännu fler föräldrar.
Gemensam pepp och uppvärmning, Sofia och Robert går igenom positionerna och fokusområden. Emma väljs av laget till kapten.

Avspark, spelet koncentrerar sig till mittplanen, här är det två jämna lag som möts. Några genombrytningar som avslutas med målvaktsräddningar. Tjejerna spelar bra och matchen väger. Boo är tekniskt skickliga och vi är uppoffrande.
Våra tjejer får i stunder i gång ett passningspel och det känns som om det kan bli en 0-0 match. Men i slutet av första så händer något med laget, vi tappar tempo, ligger efter och slutar våga ta för oss. Det var som att vi under de sista fem minuterna tappade allt vår självförtroende samtidigt i laget. Det blev en riktig nagelbitare fram till halvtids vilan.

Gemensam reflektion med tjejerna. Vi måste kommunicera bättre, vi måste våga mer, vara först på bollen, utmana, spela säkrare och inte lämna Boo ensamma och passningsbara. Ut och spela boll.

Andra halvlek började som första, avvaktande och mycket spel på mittplan. Genomlöpningar möttes av vår och Boos backlinje.

Sen händer det, Boo lyckas springa igenom och hitta ett läge med ett skott som var omöjligt att ta. 1-0 Boo.
Matchen fortsätter vår vilja att reducerar medför att var backlinje ligger högt. Fem minuter efter 2-0 Boo. Nu har Boo fått självförtroende... de tillåts att tempoväxla och deras passningspel fungerar bättre. Vi försöker hänga med, men i vår iver och stress så missar vi att understödja varandra. Samma tjej i Boo får chansen och 3-0 är ett fullbordat faktum.
EIK kämpar på oberörda, vi börjar faktiskt spela bättre. Anfall och mitfältet börjar kommunicera och hitta varandra. Vi börjat skapa målchanser, men vi får inte in bollen. Vi börjar få tillbaka vårt självförtroende och börjar ta för oss mer av matchen och bollen.
Det är som om vi börjar förstå att vi behöver varandra och att 9-manna fotboll är en "mer" lagsport jmf. med 7-manna där individuella prestationer belönades, men här är det mycket svårare att inte spela med hela laget vid anfall och försvar.... ytorna är SÅ mycket större.

Alla kämpade, byten görs för att man behöver vilan, alla fick verkligen utdelning av vinterns konditionsträning.

Trots att vi spelade jämt under andra halvan av 2:a halvlek så fick vi inte utdelning för våra ansträngningar. Utan Boo lyckades göra ett mål till... inte rättvist, men så blev det.

Matchen slutade 4-0 till Boo. Isa vi det gröna kortet, Boo's målvakt fick vårt.

Några lärdomar rikare:
-kommunicera bättre på planen
-ligg närmare motståndarna i försvar
-press och understöd
-våga äga bollen, våga passa mer inom laget.
-tempoväxla när läge finns
-skjut mer
-ligg inte för högt medbacklinjen.
-punktmarkera starka spelare

Nästa match så kommer allt det här sitta. Match är där vi flyttar våra gränser och lär oss.
Alla tjejer gjorde superbra ifrån sig, vilken kämparanda! Inga sura miner, vi var alla glada och lättade över att vi ändå spelade som ett lag. Med några små justeringar så kommer vi skörda många framgångar.
Vilket superlag vi har. Kul att coacha och otroligt härligt att se glädjen i laget. Superbra jobbat tjejer!

Med vänlig hälsning, Robert