Från Handbollshettan till Hemfrid...

Godmorgon

Det finns en av några magiska platser där adrenalinet alltid är högsta prioritet och väggarna kan berätta tusen historier om svett, tårar och triumfer. Den platsen är vår idrottshall. I helgen var det Bergvretenhallen.
Hallen var för en stund slagfältet där våra och andra handbollshjältar, beväpnade med boll, laganda, och vinnarskalle stundtals kämpar om ära, berömmelse och en plats på vinnarpodiet.
Eller nått sånt 😅 men krigade gjorde dom💪

Ena sekunden är man mitt i en handbollsmatch, där bollen flyger och adrenalinet pumpar i ådrorna. Publiken vrålar, jag vrålar (något behärskat denna gång 😊), någon tränarens röst ekar och varje sekund är fylld av spänning och tempo. Nästa sekund och mellan kaffekopp 5 och 8 är man mitt i ett härligt kaos av fikabröd, toapapper och logistik både kring matchspel och utanför.
Det är glädje, det är kaos, det är ren och skär extas att vara del av allt detta.
Det går inte att ta miste på – varje tanke, varje rörelse räknas, varje pass, varje steg... blev några fler än 3 både på och runt plan för några av oss 😉
Och sedan... *poff*.
Jag är hemma.
Tystnadens mästare har gjort entré. Klockans tickande är nu en stillsam, nästan meditativ bakgrundsmelodi.
Här hördes inte ett ord om fart, eller snabba passningar eller försvarsspel. Inga glada tillrop. Istället var största utmaningen att hitta rätt med TV-fjärrkontrollen eller hålla sej vaken, och en stilla undran varför köpte jag så mycket fikabröd med mig hem😅
Kvällen avrundades tidigt för majoriteten här hemma igår.

Tusen tack alla fantastiska engagerade föräldrar / funktionärer som hjälpte till att få till detta USM arrangemang. Grymt jobbat, teamwork är alltid vägen framåt.
Stolt över spelarna är vi verkligen. ❤️

Nu väntar en ny härlig handbollsvecka och sen är det höstlov.
Vi tränar måndag och tisdag på höstlovet för dom som är hemma och eventuellt torsdag, ej klart än.

Ha det bäst
//Jeanette