Coach: Inför Prag 2018

En ny säsong startar upp på RIG Umeå IBF – den trettonde i ordningen. Det är den tionde gången som vi startar upp försäsongs-matchandet med anrika Czech Open.

I söndags samlades vi på Arlanda. Det var startskottet för detta nya lag. Ja, det känns verkligen som ett helt nytt lag den här gången. Inför förra årets start hade flera av de äldre 99:orna redan året innan framträdande roller i laget (bl a på grund av att 98:a kullen var så liten) så fjolårets ettor kom till ett mer eller mindre färdigt lag. Därav blev det en obalans i hela gruppdynamiken jämfört med hur vi brukar ha det på RIG. Obalansen mellan de inkörda äldre eleverna och de nya otrygga blev påtaglig. En obalans som vi ledare inte lyckades läsa av riktigt förrän långt efter jul. Så förra säsongens stora utmaning var ju att hitta rätt energi till matcherna, även fast den totala energin i gruppen var lägre än normalt. Resultaten var imponernade ifjol, ett av de bästa åren i RIG:s historia, vilket bevisar att det går att vara framgångsrik även om allt inte är socialt perfekt. Däremot blir upplevelsen av framgång så mycket större när alla mår bra och vi har starka band till varandra. Något vi nu vill hitta rätt i med årets grupp.


Måndag och tisdag har gått i träningens tecken. Vi har jobbat in de mest basala grunderna i vårt försvar och även lite kring uppspel. Energin på de tre träningspassen har varit klart ok bland de äldre och mycket bra hos de nya tjejerna. Vi avslutade tränings-dagarna med två inofficiella träningsmatcher mot Tatran Stretovices B-, resp A-lag. Där höjdes energin till mycket bra över hela gruppen (jag tror det krävdes matcher för att motivationen skulle bli optimal för de äldre) vilket syntes i både spelkvalitet och arbetsinsats. Segersiffrorna 11-0 och 6-1 säger väl att vi var lite bättre, men de talar inte om hur väl vi lyckades hålla uppe energin i alla sex perioderna. Att så här tidigt kunna lägga så mycket fokus på spelet ger ett bra betyg till hur tjejerna redan kommit en bit på vägen i att forma sitt nya team. Normalt är det mycket energiläckage i form av sociala funderingar (vill jag det här? Tycker de andra att jag platsar? Hittar jag någon kompis? osv.) som tydligt stjäl fokus från spelet. Nu har vi haft en lugn resa så här långt med att få ihop gruppen och det har hjälpt det spelmässiga. Ju fortare vi landar in alla nya och gamla i laget desto mera kan vi jobba med innebandypusslet. Vi har en del nyheter vi vill testa i år, främst att ”passera sin motståndare” (mer om det förhoppningsvis framöver) och för att göra det med gott resultat behöver spelarna vara totalt närvarande/hängivna och därav att processen med team-buildingen känns så viktig. Det är alltså inte bara ett nytt lag i år utan ett helt nytt projekt, där både lagkänslan och de nya spelmässiga experimenten känns spännande och motiverande.

Tillbaka till nuet: Efter en onsdag i vilans tecken och laddning av batterierna är vi nu redo för cup-spel. Två "magic moments" har vi förresten upplevt i laget; i tisdagskväll i väntan på sen spårvagn började tjejerna sjunga och dansa. de förbipasserande rycktes med på många olika sätt och hela området levde upp av vår Girlpower. så idag på den sedvanliga "tröjceremonin" valde flera av de äldre att berätta om sina känslor och stolthet kring sin matchtröja. Det blev både tårar och skratt och ett fint minne för oss alla att bära med oss. Cupen: Vi spelar i Elit-klassen och deltar tillsammans med elitlag från Sverige, Tjeckien, Finland, Schweiz och Polen. Vår grupp består av schweiziska Hot Chills (nykomling i högsta ligan), tjeckiska Ostrava (fyra i tjeckiska mästerskapen ifjol) samt polska Gdansk (vet vi inget om). En rolig och oviss grupp där vi kan påverka mycket av vår egna insats. Efter gruppspelets tre matcher är vi garanterade två matcher till i fall vi är bland de två främsta. Vi hamnar då i ett nytt gruppspel med chans att avancera till kvartsfinal. Är vi trea eller fyra i vårt gruppspel blir det direkt utslagningsmatcher – men även då kan en kvartsfinal finnas i potten.

Jag tycker att vi ska ha stora förväntningar på laget i år. JAS-laget från ifjol är obesegrat och bevisligen svårslagna. Visst behöver vi ta några steg framåt på våra spelare jämfört med förra året men det känns redan nu som flera kommer tillbaka stärkta efter sommarlovet. När våra ettor fått ”skinn på näsan” kommer de att bli en stark årgång också, det har de redan visat prov på, så även bredden ser stark ut. Förväntningarna inför den här cupen är dock svåra att sia om. Skulle det gå bra är det kul och en bonus. Normalt är det dock för tidigt för våra sent startade lagbyggen att leverera i Prag (och till viss del i Scandic) men några överraskande säsonger har vi faktiskt nått så långt som till semifinal i cupen. Kul om vi får spela åtminstone fem matcher och att vi känner att vi kan slita ihop på planen. Jag tror ändå att våra motståndare behöver vara rätt bra för att slå oss redan nu…

Det är ny säsong även för vår supportergrupp; Föräldrarna. Kul att se på vilken nivå de klarar att leverera. De är ju heller inte långt kommen i sin grupp-process, men vad kan vara bättre än ett träningsläger i Prag?

”Om ni visar ni kan vråla – ska vi visa vi kan måla!”

Mot toppen och en start mot att upp nå våra 100%!

Bo Grängsjö