Elvira om intagningen

Sist ut snackar vi med den av de tre som har längst erfarenhet av livet med RIG, Elvira Ekelund från Endre IF på Gotland . Det är verkligen inget facit över hur det är utan deras egna ord. Förhoppningsvis kan det hjälpa er något på vägen.

Efter snart tre år på RIG skall du få dela med dig om din resa som så smått börjar närma sig sitt slut.

1 När du fick frågan om att ta en plats. Tvekade du att tacka ja eller var det solklart ja?

Min uttagning var speciell på många sätt och vis, och jag fick frågan om att börja på RIG bara några veckor innan Prag-resan. Därför hann jag inte tänka så mycket och det var ett solklart ja för mig. Jag var redo för att ta mig an en ny utmaning och därför kändes det väldigt spännande att påbörja äventyret på RIG.

2 Har allt varit enkelt under den här tiden eller är det ibland jobbigt att vara hemifrån?

Givetvis har det funnits tider som har varit jobbiga och där man har velat åka hem till familj och vänner. Jag tror att alla har tonårsdagar som är tuffare än andra, och givetvis har de dagarna varit ännu tuffare när familjen varit långt bort. Men att ha tagit sig igenom de tuffaste stunderna är just det som gjort mig starkare, och nu när det börjar närma sig slutet inser jag att jag lärt mig allra mest av de jobbigaste stunderna.

3 Har du kontakt med dina gamla vänner hemifrån?

Jag ska vara ärlig och säga att jag inte har jättebra kontakt med alla gamla vänner, men jag har fyra-fem vänner hemma som jag fortfarande har mycket kontakt med, och där man känner att varken avstånd i kilometer eller i dagar mellan man ses spelar roll, utan vänskapen är ändå lika stark varje gång vi ses. Det är något som varit viktigt för mig och som jag är väldigt glad för.

4 När du väl bestämt dig för att ta chansen hade du då några tvivel ju närmare flytten du kom?

Eftersom att mitt beslut om flytt kom så pass sent hann jag aldrig tänka efter och därmed kom inga tvivel. Jag körde bara på utan att tänka efter.

5 Ångrar du idag att du flyttade upp till Umeå?

Jag ångar absolut inte att jag flyttade till Umeå. Det är det bästa beslutet jag någonsin har tagit, och jag tackar mig själv så mycket för att jag tog chansen. Jag har lärt mig så otroligt mycket på vägen och det är saker jag alltid kommer ha med mig framöver. Jag har lärt mig att bli självständig och därmed vuxit och blivit säkrare i mig själv.

6 Kan du från hjärtat rekommendera våra nya tjejer att tacka ja om dom får frågan?

Från hjärtat kan jag säga att alla som får chansen borde ta den. Trots att man kanske har otroligt bra innebandymöjligheter på hemmaplan så ger tiden på RIG så mycket mer. Man får lära sig så otroligt mycket om sig själv och framförallt får man vänner för livet. När man lever tillsammans blir man varandras familj, och det är så otroligt lärorikt. Sen tycker jag personligen att RIG har varit fantastiskt då man under tre års tid har fått spela med andra fantastiska tjejer i sin egen ålder. Jag har delat många underbara stunder tillsammans med alla och det är saker jag kommer minnas långt framöver. Därför är jag lite avundsjuk på de tjejer som har hela äventyret framför sig, och därför tycker jag absolut att alla som får chansen ska ta den!

Bo Grängsjö