Mot Öland och Göteborg- Moa vänder hemåt

Moa Nilsson vår målinriktade, starka, offervilliga powerforward som vi tyvärr inte fått sett i action på innebandyplanen det sista året pågrund av svår skada. Enligt vad vi hört så är Moa en spelartyp som är extremt jobbig att möta och en tjej som driver upp viljan och engagemanget i laget ,speciellt i match, då en dålig insats inte är ett alternativ med den vinnarskallen.
Att med all den viljan och käärleken till sin idrott ändå orka vara med och stötta sitt lag som ledare på bänk visar ett stort hjärta och en inre styrka. Vi har sett Moa klappa om sina kompisar och glädjas i medgång för att sedan måsta gå ut ensam och få gråta bort en stund av sin egen sorg att inte kunna stå där på planen just då. För att sedan vända tillbaka till omklädningsrummet och vara en del av gruppen. Så stort och det får en hjärta att svälla ut av stolthet att det finns en sådan tjej och hon är vår. En sann Rigare. Tänker vi efter så är det ett karraktärsdrag över hur familjen Nilsson är och fungerar , trots att inte Moa spelat så är de en av de familjer som varit med mest och tittat och stöttat laget och varit väldig fina och hjälpsamma mot oss nya föräldrar och spelare.
Har vi inte tydligt tackat förr så gör vi det nu. Vilken familj, ni är en förebild. :)

Här är Moas syn och tankar på vad som händer nu och hur hennes framtida kamp ser ut:
Jag kommer inte kunna spela nästa säsong heller pga av min broskskada i knäet så jag har inte behövt tänka på att välja stad efter någon klubb som jag har velat spela i utan jag har fått gå efter vart jag vill bo och kommer trivas. Så jag ska flytta till Öland och jobba där i sommar sen efter sommaren ska jag flytta in i min pojkväns lägenhet i Göteborg och träna och jobba.
Att ha en skada av din sort är extremt jobbigt, vad är ditt mål framöver?:
Målsättningen är att jag ska och vill tillbaka och jag kommer aldrig ge upp! I mina tankar är jag snart tillbaka!!
Har du några bra tankar, tips till nuvarande och kommande Rigare:
Det jag kan säga till kommande rigare är att njut av tiden och ha kul och ge allt varje träning. Knuten näve och massor med vilja.

Coach Peters tankar om Moas tid på RIG och framtid:
Moa Nilsson kom till RIG som en krigare. En kämpe på planen, en typisk powerforward. Hennes utvecklingskurva pekade mer och mer uppåt tills hon i slutet av åk 2 började få ont i ett knä. Vad det var för typ av skada visade sig svårt att få fram men till slut fick hon under en operation ett tragiskt besked; hennes brosk i ena knäet höll på att vittra sönder. Hon opererades och har sedan dess rehabiliterat sitt knä. Ingen vet idag om, hur och isåfall på vilken nivå Moa kommer idrotta i framtiden. Det har varit tufft att jobba i denna ovissa uppförsbacke men den kämpe Moa alltid varit på planen har hon nu överfört till livet vid sidan av.
Jag anser att hon växt mycket som person under det senaste året men hade önskat Moa ett annorlunda sistaår hos oss.

Nu flyttar hon till Göterborg dit hon längtar (både till stan och till sin Kasper). Jag tror hon får ett lyckligt liv där och önskar av mitt hjärta att innebandyn blir en del av detta liv. Om inte annat får hon njuta av sina fem kassar i den traditionella avslutande gräsbandymatchen som hon stod för...

Avslutningsvis måste vi ju också berätta att Moa är en fantasisk frisör, säljare och kommer att bli framgångsrik även där. Som kund vill man ha kompetens, skicklighet men också att man hittar någon som brys sig om en som person och en sak vi kan vara säkra på: Moa bryr sig om ALLT. Det här är tjejen som alltid hamnar i centrum för sin otroliga personlighet och vi kan inte annat än avguda henne! :)

Lycka till Moa med familj , vi håller kontakt!!
( Nu skickade Moa ingen bild så då blir det hennes profilbild...Tack Kasper för att du också deltog och ta hand om vår tjej..) haha

/admin