Betydelsefull seger!

Matchen mot Gävle var den sista på första halvan av serien men också den första efter hittills enda förlusten. Kändes viktigt att fortsätta vår positiva speltränd samt att försöka hitta tillbaks till segertrenden direkt. Vi hade full respekt dock för Gävle och inför matchen hade jag ingen riktig känsla för hur det skulle gå.

Gävle mötte serieledarna i den här matchen, men bara tre byten in i första perioden så var de själva nya ledare. 1-0 i baken för oss således, en tydlig väckarklocka. Gävle-tjejerna var kaxiga i sitt spel och hade knappast någon respekt för oss. Även om vi fick till en snabb kvittering på pyts utifrån av Jennie Holmgren var vi det sämre laget i inledningen. Vi vi lyckades trots det göra 2-1 också på backskott från Emelie Wibron. Bägge målen assades av matchens lirare Sandra Larsson. Här under den första perioden var hon den ende RIG:aren som var riktigt löphungrig och var stark både framåt och bakåt. Sandra har börjat ta för sig både i närkamper och i hemjobb på ett annat sätt sista tiden och det gör att hon blir mer med i matcherna. Den här matchen var hon vår kung! Däremot var Gävle klart bättre än oss i första perioden så rättvisa skipades när de vände matchen igen fram till 3-2. Flera av våra motståndare visa kyla och god teknik och vi hade svårt att komma åt dem. Däremot gjorde vi själva en sämre period, vår taktik att kliva högt i forecheckingen blev bara halvdant genomförd och vi kom på mellis mest hela tiden.

Inför andra perioden var vi alla överens om att det fanns mer att ta av och att en uppryckning var ett måste i denna för oss viktiga match. Viktig på det viset att vi inte ville följa upp förlusten mot IKSU Ungdom med ytterligare en - åtminstone inte för att vi själva spelade under vår kapacitet. Jahaja, vad händer då? Mindre än två minuter in i andra så ligger vi under med 5-2! Först ett klantigt bortbyte där vi inte har någon utespelare på plan då Gävle gör mål (det målet tar jag på mig!) sedan ett tafatt byte av vår mest rutinerade femma och ny kasse i baken. Efter det fick den femman sitta. Största anledningen till detta var att åtminstone få igång två femmor och då passade det bra att markera efter det tafatta bytet, men egentligen hade väl inte någon av de övriga varit speciellt mycket bättre under första perioden. Det fanns en anledning till Både Magda Sjelin, Anna Wiman och Emma Hellberg är sådana spelare man gärna spelar med vid toppningar, men eftersom de inte var riktigt med så hoppades vi få dem lite sura och revanchsugna inför ev senare inhopp. Det skulle visa sig att framförallt Anna och Emma fick en viktig roll i vår kommande vändning. Magdas viktiga del kom efter att vi tagit över och skulle spela hem matchen... Tråkigt Maja Lundström som gjorde bäst ifrån sig av spelarna i femman under första períoden fick sitta mest p g a att vi som lag inte klarade att spela på tre femmor. Lite samma för Matilda Orebrand, men hon kom liksom aldrig riktigt in i spelet. När vi väl gick ned på två femmor var det fortsatt vingel. Vi gjorde två viktiga och påpassliga mål på frislag där Anna Wijk var regissör och Moa Schilström producent. Relativt likadana mål på helt olika frislag av två notoriska poängmakare - guld värt i en så här jämn serie. Gävle hann dock sätta en boll däremellan och det var först sista tredjedelen av perioden som vi lyckades sätta riktig press på motståndarna. Även om Anna och Moa gjorde våra mål så var det i den här perioden några andra som jag vill nämna som helt avgörande för den kommande vändningen: Anna Algotsson, nu tillbaks i höstformen igen. Hittade perfekt position i uppspelen och var mottagare där mest varenda gång. Skapade problem för Gävles försvar där men skapar också stort utrymme för Moa och Anna i anfallsspelet. Var lite fipplig med bollen i första men mycket bra i andra perioden. Sofia Aadli, nu i sin tredje match efter sin knäskada. Spelar klokt och har redan bra koll på positionsspel och spelvändningar. Måste vara rolig för center/forwards att ha bakom sig då hon hela tiden levererar snabba och enkla uppspel. Anna Sjöström, går alltid in föredömligt i närkamper och måste vara ruskigt irriterande att möta. Tillsammans med redan nämnda Sandra så var detta spelarna som drog igång maskineriet. Även om vi inte fick in några fler mål i slutet av perioden var vi nu åtminstone helt inne i matchen. Varken Algot, Sofia eller Sjöa ingick dock i våran uppställning inför sista perioden. Orättvist? Ja, kanske - men samtidigt var det nu andra spelare med andra styrkor som skulle behöva dra lasset. Nu var det dax för Emma att kliva in som den målskytt hon är (tillsammans med Wijk och Moa). Anna Wiman klev in som offensiv back tillsammans med hårdskjutande Emelie och spelskickliga Jenny Gustafsson. Sandras kedja med Ida Linné och Jennie Holmgren förblev intakt.

Jag tror flera saker spelade in - det här var Gävles andra täta match på två dagar, matchförloppet där vi mer och mer kom in i matchen och stort segersug från vår sida - men i sista perioden vände vi matchen, faktiskt överraskande enkelt. Vi lyckades göra ett viktigt snabbt reduceringsmål efter bara 3 min. Wijk timade en fin passning ut till Emma som stänkte in ett direktskott från kanten, förbi den av Moa skymde målvakten. 30s senare hade Sandra kvitterat framspelad av Matilda och nu var matchen vår. I ett powerplay gjorde Emelie sitt andra mål och i bytet efter sitt tredje. Gävle orkade inte resa sig och trots onödiga utvisningar från vår sida så kunde vi i slutdelen av perioden göra två mål till genom Sandra och Jenny, bägge på pass från Jennie. I matchens sista sekund satte Gävle slutresultatets 10-7. En betydelsefull seger för oss. Starkt att vända den negativa trenden i matchen och att vi inte lät förra förlusten förfölja oss. En viktig spelare sett genom hela den här matchen var Cassandra Larsson i målet. När det osade katt i de två första perioderna gjorde hennes lugna spel att vi inte hamnade i mer blåsväder än vi faktiskt gjorde. Vid 6-6 tog hon också udden av några farliga Gävle-framstötar som bäddade för vår seger. En annan kul sak med matchen var att många spelare fick vara delaktiga/viktiga fast i olika faser. På det viset en riktig lagseger!

Två mindre roliga saker till slut:
* Det känns som att många spelare går och väntar på att vi ska gå ned på folk och inte tar i förrän det är två femmor som spelar. Det kan vi inte fortsätta med, då spelar vi snart bort oss ur någon match helt i onödan. Till veckans matcher mot Dalen och Sundsvall är det ett uttalat mål att spela minst 50 min/match på tre femmor.
* De två senaste matcherna har vi uppträtt korkat mot våra motståndare under matcherna. Hånat dem efter mål och liknande. Känns inte så Elitmässigt och ger knappast någon PR för vår verksamhet. Jag hoppas verkligen att detta upphör här och nu och ber både IKSU Ungdom och Gävle om ursäkt för de tilltagen. Vi vill givetvis vinna alla matcher och brinner mycket för vårt lag, men det får inte bli till vilka pris som helst!