Stark seger i "Skolådan"

Det här är ett lustigt lag. Match efter match är jämn och tuff, match efter match avgör vi lägligt och vinner med några mål... Det här blev den sjunde raka segern i serien, men var långt från lättköpt. Vi gör en bra match rakt igenom men får full huggning med Vännäs. Visst har vi någon svacka här och där med i det stora hela var vi rejäla över hela banan. Vi hade bestämt att kliva högt från första byte i den här matchen. Det för att få tydligt man-man-spel över hela planen, vi ansåg att i sådan kamp över 3x20 skulle Vännäs få svårt att stå emot oss. Femmans växel i försvaret alltså, där vi i första hand styrde ut deras uppspel mot kanterna. Det här fick rätt effekt, vi hade ett mycket stabilt försvarsspel hela första perioden. Ok, vi släppte in ett mål då vår förstafemma kom på mellanhand i ett byte där jag hade beordrat dem att backa hem. Lite tveksamhet efter ett avslutat anfall gjorde att Vännäs fick stora ytor att spela sig fri på vår planhalva i omställningen. Det målet får vi dela på den femman och jag... det hade nog inte blivit så om jag inte lagt mig i... Dessförinnan hade vi tagit ledningen på ett powerplay genom Jennie Holmgren. En ny formation med skott som huvudtanke satte press mot Vännäs mål och till sist satte Jennie ett lågt skott i bortre. 1-1 slutade perioden men bra tendens så långt.

I den andra började vi hur virrigt som helst. Nonchigt och otydligt - det gav Vännäs övertag i matchen. Deras spelare kom i våg efter våg och spelade fyndigt utmanande. 2-1 kom som ett brev på posten då Veronica Arnqvist gjorde sitt andra mål. Vi lyckades dock rätt snart kvittera genom Sandra Larsson. Ett lite turligt mål, av en väldigt duktig Sandra. Den här matchen var nog hennes bästa i RIG. Hon klev in kraftfullt i närkamperna och jobbade hårt både i hemjobb och i djupledslöpningar i anfall. Har sett bra ut överhuvudtaget sista tiden och är just nu tillsammans med Jennie och Ida Linné, framför Anna Sjöström/Emelie Wibron, vår starkaste femma. I mitten av andra gick vi ner på spelare och använde bara två femmor. Magda Sjelin in istället för Sjöström i ovan nämnda och en femma bestående av Anna Wiman/Jenny Gustafsson backar med Anna Wijk/Moa Schilström/Emma Hellberg som forwards. De här tio var våra bästa för dagen och det kändes viktigt att minska röran genom att ge två femmor mer speltid och på så vis större chans bringa reda. Målet kom alldeles efter "toppningen" men berodde som sagt lite mer på flyt än på smart coachning. Vi lyckades i slutet av perioden hålla mot i ett antal boxplay också och när vi gick till paus kändes det som att vi var med på fullt allvar igen. En besvärlig period minsann, men en viktig sådan vi kommer få det rörigt fler gånger under året - skönt veta vi kan ordna upp sådana situationer.

I den tredje började äntligen Vännäs visa lite krokningstendenser. De fick lite större lag i sitt försvar och hade inte samma ork i anfallsspelet. Det här blev vår period. Ett snabbt mål genom iskalla Anna Wijk gav oss tidig ledning. Anna kom fri från kanten och placerade ett lågt skott bredvid målvakten. Hon har inte gjort så många mål ännu, Anna, men när hon gör något så är det alltid väldigt kontrollerat. Det lär nog ramla in en del till från hennes klubba innan säsongen är slut. Jag berömmer ofta Anna på ett eller annat sätt i matchreferaten, men hon gör sig förtjänt av det också med tanke på att hon alltid har ett finger med i mycket av vårt kreativa anfallsspel. Den här nya femman tog över helt i sista perioden och skapade bra tryck i anfallsspelet. Mycket av det berodde på att vi fick 3 mot 2 och 2 mot 1 övertag både i uppspel och i anfallshörnen. Därifrån kunde vi skapa stationerat spel och vänta in rätt läge för avgörande moment, ta s k "röda beslut" under kontrollerade former. Vet inte om upprinnelsen till 4-2 var så värst kontrollerad men avslutningen var cool. Jenny Gustafsson fiskade upp bollen vid förlängda mållinjen, drog den åt sig och lyfte in den förbi en snopen hemmamålvakt. Jenny gör (som vanligt) en helgjuten insats med starkt närkampsspel och fyndiga uppspel. Kul att hon fick krydda det med ett mål och där visa upp sin fina teknik. Det här var ett viktigt, men inte avgörande mål för matchen. Det skulle visa sig att Vännäs ingalunda var slagna. I en virrig anfallsstöt lyckades man trassla in sitt tredje mål bakom vår Cassandra Larsson. Tur för oss och otur för Vännäs, men domaren ansåg att man slagit bollen ur Cassandras händer. Det här skedde med många minuter kvar av matchen och ett annat domslut hade kunna ge hemmalaget ny nödvändig energi. Istället avgjorde vi definitivt på en giftig kontring där Jenny vände spelet på Wijk som i sin tur kunde välja mellan Moa Schilström till vänster och Emma Hellberg till höger. Bägge djupledslöpte föredömligt och Moa blev den lyckliga att få passningen och förvaltade den med bravur genom ett lågt hårt skott. Moa gör alltid bra ifrån sig och är en ovanligt säker avslutare. Har inte kommit till lika många avslut i år, men när det väl lossnar lär det märkas i målprotokollet. 5-2 till slut och en riktig kämpaseger igen. Tror säkert en och annan fnyser och tycker att vi borde spela si och så, men ingen kan säga annat än att vi visar vinnarkvalitéter som lag och som individer just nu.

Här vill jag stanna upp och säga: Vi har sju raka segrar i serien! Det är lätt att förblindas av sin framgång, men jag undrar hur många gånger var och en av oss får vara med om en sådan här start på en serie. Njut av nuet för några sekunder, minuter och kanske någon timme. Längtar gör vi redan efter nya byten att nedlägga, men vi får inte glömma att vara stolta över fina dagsverken!

Lite mer beröm: Anna Wiman som sällan får så mycket beröm som hon förtjänar var kanske den som gav ansikte åt vår genuina tredje period den här matchen. Från backposition styrde hon upp vår upptoppade femma och var vår härförare då. Emma Hellberg gjorde en stark insats i närkampsspelet som lovar gott framöver. Försökte även gå på fler egna avslut än tidigare och med mer övning samt bättre timing så blir det ett tillskott i anfallsspelet. Jennie Holmgren är ett viktigt nav i vår duktiga tredjefemma. Tar inte stort utrymme men har en stor plats, var en verklig motor idag. Likaså Ida Linné gör starka insatser gång på gång. Spelar med pondus och måste vara jobbig att möta. Emelie Wibron spelar med stort självförtroende och är en auktoritet just nu. Kunde med minsta flyt gjort ett eller flera mål även den här matchen. Magda Sjelin är också en spelare som man glömmer berömma bara för att hon är så självklar. Vinner bollar och sätter igång spelet föredömligt. Känns väldigt trygg.

Till sist ett plus till de som fick sitta. Amanda Nordin fick gå in och spela viktigt boxplay och Anna Algotsson tog över Idas plats sista minutrarna av matchen. Bägge hade suttit ett bra tag innan men gick in och gjorde bra ifrån sig. Det är viktigt att vi har den styrkan som lag om vi vill nå större framgångar till våren. Nästa match blir nu IKSU Ungdom...