Förlust med 2-1 mot IBK Dalen.

Vi gjorde en riktigt bra match mot elitserielaget IBK Dalen i gårdagens semifinal i DM. Även om Dalen hade spelövertaget så skapade vi flera giftiga chanser framåt och var riktigt nära en kvittering i slutsekunderna.

I Dalen spelar som bekant några "rigare", Ida Linné och Jenny Gustafsson samt några gamla "rigare", Jenny Holmgren, Sandra Larsson och Hilma Thofte, så det var en speciell match på många sätt. Inför denna sista match för säsongen så kom vi till spel med Palle i målet, fem backar och tre kedjor. Magda kunde inte delta på grund av skada och Sandra var sjuk. Inför matchen pratade vi om att tänka framåt. Vi skulle spela vårt spel med instick och fart i spelet. Vi pratade även om att få längd på anfallen och skapa ytor i Dalens försvarsszon.

Dalen drog upp tempot direkt från matchstart och vi fick verkligen kämpa för att hänga med i svängarna. Vi hade dock en klar spelidé i försvarsspelet som vi följde mycket bra vilket gjorde att Dalen hade svårt att skapa riktigt farliga lägen. De tvingades till skott utifrån och de hade Palle god kontroll på. Framåt hade vi svårt att få längd på anfallen men vi skapade ett par farliga kontringar. I mitten på perioden ryckte sig Jennifer fri och en Dalenspelare tvingades ta en utvisning för att rädda upp situationen. Vi tilldömdes då en straff som Natalie var mycket nära att placera i målet men Dalens målvakt gjorde en mycket bra räddning. På det efterföljande numerära överläget skapade vi ett par bra lägen men kunde inte få in bollen. Efter det fortsatte Dalen ha bollövertaget och började trycka tillbaka oss mer och mer i banan. Tillslut så fick de även utdelning efter att vi tappat bollen i egen försvarszon vilket friställde en Dalenspelare som inte gjorde något misstag utan pricksköt in bollen bakom en chanslös Palle i målet.

Efter första perioden var vi mycket nöjda med vårt försvarsspel då vi inte släppt till så många farliga lägen bakåt. Anfallsspelet fanns det dock saker att arbeta med. Efter en kortare diskussion i ledarstaben (Peter fanns med och hjälpte mig och Jonk att coacha denna match) samt med nån spelare så bestämde vi oss för att gå upp och spela på andra växeln i andra perioden för att vinna bollar högre i banan samt inte låta Dalen styra spelet i sådan stor utsträckning. Vår höga press störde Dalen som slog bort några bollar vilket gjorde att vi kunde skapa lite fler lägen framåt. När Dalen vant sig vid vår höga press blev det tydligt att det fanns mer ytor för dem att spela på i vår försvarszon. Palle tog dock effektivt hand om Dalenchanserna och matchen var fortfarande jämn. I mitten av perioden fick vi spela PP igen och då prickade Lina stolpen. Något som Karin gjort minuten tidigare. Det kändes då som om bollen inte ville in. Allt eftersom perioden led så tryckte Dalen tillbaka oss mer och mer i banan och det syntes att vi började bli lite trötta. Med minuten kvar att spela så orkade vi inte stå emot då "rigaren" JG sköt ett skott långt utifrån som letade sig in bakom en skymd Palle. Vi detta läge kändes det lite kritiskt och det var skönt att få gå till periodvila.

Inför sista perioden pratade vi om att få upp centern högre i banan för att kunna understödja forwards bättre i anfallen. Vi gjorde även om lite i kedjorna och gick ner och spelade med två centrar. Det var spännande att gå in till tredje perioden för att se om vi skulle orka hänga med hela vägen. Vi fortsatte med vår höga press och stressade Dalen till att slå bort bollar som vi kunde ta hand om. Vi började skapa mer och mer lägen framåt och tvingade Dalenmålvakten till ett flertal fina räddningar. Vårt offensiva spel och jakt på en reducering gjorde dock att Dalen fick ett par riktigt bra lägen att utöka sin ledning men en kombination av att de saknade skärpa i avsluten samt Palles storspel i mål gjorde att de inte fick in bollen. I mitten av perioden tilldömdes de även en straff. Palle hade dock bestämt sig för att inte släppa in några fler bollar denna match så hon tog den också. Efter att vi klarat det efterföljande numerära underläget så tog vi timeout och gick ner på två femmor och pratade om att lägga in mer bollar på mål för att skapa ett högre tryck mot Dalenmålet. Vi satsade allt på ett kort och jagade Dalen över hela banan. Vi öppnade oss bakåt och ribban och stolpen räddade oss där nån gång. Framåt fick vi dock mer tryck och fler lägen men det kändes som om bollen inte villle in. Tillslut så fick vi äntligen utdelning då Karin fick ett pass av Cornelia i en kontring och trampade runt sin back och stänkte upp bollen i krysset bakom en chanslös målvakt. Matchuret stod då på 19:00 så det var inte så mycket kvar att spela på. Vi plockade målvakten och skapade några halvchanser framför Dalenmålet men bollen ville inte in. Med lite tur hade vi kvitterat och hade matchen gått till sudden vet i tusan om vi inte hade kunnat gå vinnande ur striden då vi hade en positiv trend i matchen.

När jag efter matchen åkte hemåt kände jag bara stolthet över tjejernas insats. Vi stod upp bra hela matchen och visade upp ett mycket bra försvarsspel. I det offensiva spelet finns det saker att arbeta med, det syntes tydligt när vi mötte stora tuffa elitseriebackar. Vi måste få mer längd på anfallen. Det blir något att arbeta med. (Kul att ha något att göra nästa säsong:) Vi vek dock inte ner oss någonstans på banan utan stod upp bra och vi vågade spela vårt spel. Det är det jag är mest stolt över. Vi vågade spela vårt spel och vi vågade ta för oss. Kändes som om samtliga spelare var några centimeter längre efter matchen och det syntes att de var stolta över sin insats. Härligt också det var så många som var besvikna över resultatet. En uddamålsförlust mot ett elitserielag är inte illa men många var vi som kände att vi hade kunnat tvinga dem minst till en sudden. Nu väntar nån vecka av lite RFL (RIG floorball League) innan vi kör igång ordentligt med försäsongsträningen. Inte många månader kvar innan serien börjar. Efter denna match längtar jag redan dit!

/Torbjörn