Intervju Jakob Ärnlöv

I tisdags spelade vi våran sista match för året i Södercupen, vi förlorade seriefinalen mot Landvetter IS. Nu när det har gått några dagar och man ser tillbaka på matchen så är både jag och Joakim Ahlgren riktigt nöjda, visst vi förlorar matchen men vilken satans match alla killar göra, alla ger 110 procent matchen igenom och alla får varsin guldstjärna för denna fantastiska insatsen.
Jacob Ärnlöv som till vardags spelar med juniorerna men som tränar med A-laget då och då fick denna match göra sin A-lagsdebut, jag har självklart kollat pulsen på Jakob efter detta historiska ögonblick.

Hej Jacob, äntligen fick du göra A-lagsdebut. Vi förlorar matchen snöpligt med 1-0 efter att dom nickat in en frispark efter drygt en kvart, hur skulle du vilja beskriva din egen och lagets insats?

Jacob: Jag tycker att laget gjorde en riktigt bra laginsats och precis som vi snackat om innan så tog vi verkligen jobbet för varandra. Otroligt segt att det inte räckte hela vägen särskilt när de knappt hade ett skott på mål och vi hade flera fina lägen. För egen del gick det helt okej, min uppgift var att vinna boll och spela enkelt vilket jag gjorde mestadels, sedan stod jag också för ett par felpass vilket får slipas på till nästa match helt enkelt.

När vi kör smålagsspel på träningarna kan du både vara den stabila Mellberg, den kvicke Ljungberg och den starke Zlatan, vad är din styrka vs svaghet på planen enligt dig själv?

Jacob: Jag ser mig själv som bolltrygg, bra på att läsa spelet och kan springa en hel del. Däremot är jag inte den som snurrar upp min gubbe på läktaren men det tycker jag dock inte begränsar mig så mycket i mitt spel.

Ni är mycket juniorer uppe och tränar med A-laget, tycker du att ni lär er något av "Gubbarna" eller tycker du dom bara är lata och griniga?

Jacob: Haha, nej men det är förstås väldigt lärorikt att spela i ett A-lag och man har lärt sig att inte ta någon skit på planen och att smälla på i varje duell. Inget på planen är gratis och det är väldigt lärorikt och utmanande.

Endast 17 år gammal gör att du givetvis blir en av de yngre i laget vilket resulterar till att man får pumpa lite bollar, fylla vattenflaskor, slänga in tvätten och soppa av golvet, längtar du redan tills om några år då du kan skratta åt dom yngre som gör "skit görat"?

Jacob: Nej, än är det helt okej men vi får se om jag svarar annorlunda om ett par månader. Jag är van som 05-tränare att göra den typen av uppgifter så det går ingen större nöd på mig egentligen, men det är ju inte kul direkt.

Förutom att träna med A-laget när tillfälle ges så tränar du även regelbundet med juniorerna, pluggar i skolan och är även tränare för Dalens P05, vart får du ditt driv ifrån?

Jacob: Jag vet inte, jag får väl energi av att vara uppe på vallen och umgås med mina närmaste vänner och hela gemenskapen som tillkommer med en lagsport som fotboll är tillfredsställande och inte särskilt energikrävande. Och ser man dessutom resultat som i exempelvis 05-laget får man förstås extra driv och energi.

Som ny i ett A-lag så måste ju alla "inkilas", är detta något som skrämmer dig eller kommer du ta det med en klackspark?

Jacob: Haha, det känns som om oavsett vad jag svarar nu kommer jag fara extra illa ut men jag ser vad som kommer och anpassar mig därefter.

Till sist får vi ändå ödmjukt säga att du är väldigt omtänksam och hjälpsam både på och utanför plan, är du alltid det även utanför Krokslättsvallen eller är du det bara mot dina tränare för att fjäska ;)?

Jacob: Jag hoppas ju att den bilden stämmer även utanför vallen men det tror jag andra personer i min närhet är mer lämpliga att svara den frågan än mig.

Jag tackar Jacob och önskar han all lycka till framöver både i A-laget, Juniorerna och som tränare för P05!