Tungt fall mot TIF

Matchen idag lämnade ett rätt tomt mörker efter sig. Idrott förbyllar, man tror man vet och har det i sin hand sedan händer de där kollektiva sakerna som är så märkliga och mäktiga . Vi ser i de stora ligorna, de stora stora matcherna lag totalt rasa ihop. Minns Arsenal( Phille Bratt) nu mot Bayern senast, Tyskland mot Sverige, Brasiliens fall mot Tyskland i WM. Urproffs som tränar dagligen, vet in i minsta detalj hur man ska agera. Ändå kan de som ett korthus ramla ihop. Då är det kanske inte så konstigt att Blomstermåla IK denna dag har ett tungt haveri i maskinrummet där oljan hälls i spolarvätskan, fel bränsle porlar ner i tanken och packningar glöms att tätas då det läcker. Ingenting fungerade ändå så är det inte det där raset som gör att Nabben har 40 frilägen. Det är inte så många målchanser över 90 min men Nabben vinner enormt rättvist med 4-0. Vi hotar dem aldrig riktigt.

Innan match var vi Anders och jag väldigt optimistiska efter en väldigt bra träningsvecka, speciellt torsdagens träning med mycket hetta i närkamperna. Vi hade en väldigt bra trupp redo. Innan laget gick ut idag var det närmast elektriskt i omklädningsrummet men energin stannar där. När mycket duktiga domaren Thomas Melzèn blåser igång matchen så är vi aldrig riktigt där. Samtliga svartvita spelare agerar försent, är obeslutsamma och osäkra. Vi har taskiga mottag och brister i passningsspelet. Är inte hungriga. Laget vill såklart men förstår inte denna dag vad det kostar att slå Timmernabben. Hoppas vi lär oss av detta. TIF spelar med hjärta, är resoluta. Raka, enkla utan krusiduller. Distinkta i avsluten. 1-0 kommer i 18 min då vi tappar Calle Augustsson på bortre och han tvekar inte. Bollen i nättaket. 2-0 gör de i 23 min då vi är obeslutsamma i arbetet framför Sebbe. Efter detta gör vi 4 byten och har sedan vår enda godkända period i matchen. Sista kvarten av första. Skapar lite mer, hotar lite mer. Tar över lite.

I andra vill vi ta tag i det direkt men våra direktiv funkar inte, laget agerar fortsatt passivt. Ängsligt. De gör 3-0 på en hörna då en omarkerad spelare nickar in bollen. Det målet tar vi ledare på oss då Mats är skadad och måste byta men givet kunde vi tagit bytet efter hörnan. 4-0 tappar vi boll och i omställningen gör de mål. Matte Rehn lyckas hitta lite rätt i slutet av andra och har ett antal öppnande pass som ger oss lite inlägg men vi går inte 100 på dessa och då gör man inga mål. Det blir en förlust och det är tungt såklart. Vi har ett ungt lag och det handlar om att lära sig att aldrig tulla på jobbet, aggressiviteten. Vara först för att kunna få frid med bollen. Idag var det mycket lamt, tafatt. Håglöst, tyst. Det var beklämmande och bara att gratulera Nabben till en stabil, tung seger. Vi visste vad vi skulle möta, ett lag som har en helt annan rutin än vad vi har. Deras trupp har spelat i snitt 6-7 seniorsäsonger och deras agerande sitter i ryggraden. Vår trupp är ny och ung. Många gör sin första seniorsäsong, många sin andra och de ska bära laget. Det tar tid att bli en seniorspelare, att prestera match ut och in.

Idag vek vi ner oss, de som ändå har rutin i laget var tysta möss, de unga som borde vara hungriga var mätta och loja. Vi ska inte glömma denna känsla. Väldigt viktigt att ha denna rätt hemska upplevelse tapetserad i ansiktena för att komma ihåg hur vi INTE vill må 2017 efter en match. Jag och Anders vet vad ni i truppen kan, vi skulle inte gjuta i er den tron på vårt spel om det inte fanns fog för det. Men minns Lindsdalsmatchen, den var en vintergåva att uppleva. Allt klaffade. Varför? Jo vi var oerhört på tårna då, vann alla dueller. Var först på varje boll. Ville offra oss, var bolltrygga och hade kvicka beslut. Så var Nabben idag, det är det som är nyckeln till seger och lycka. Vi ville men tog inte jobbet. Inte glömma denna klibbiga dag nu, minns. Ha den framför er hela 2017, vi tror på er vet vad ni kan och skulle inte byta en spelare ur den 21 man starka trupp vi har. Vi ska bilda ring ännu mer nu, ihop och tillsammans. Solen bör gå upp imorgon, nya möjligheter.