Sista utposten.

Hej Suber.

Hur är det med målarmästaren och hur känns det idag?

Mycket bra, även fast "gubbkroppen" är aningen mörbultad efter gårdagen och dessutom tvingats utstå en heldag i målarbyxor så är det en skön känsla och ett leende på läpparna.

Hur upplevde du matchen mot ett ganska tufft Enköping?

Mycket kamp och kanske inte så mycket ordnat spel utan en match kanske mer i publikens än coachernas smak med böljande spel och vändningar åt båda hållen.

Var det svårt att kliva in just i en sådan match som igår?

Ja, det måste jag ändå säga att det var. Som Stockholmspendlare blev det en ganska stressig fredagseftermiddag med en trött pastasallad från Shell mellan väskorna i baksätet på Andrés bil som uppladdning och det kanske inte var den absolut bäst tänkbara.

För egen del så upplevde jag att både den egna tajmingen och placeringen i målet var ganska långt från hundraprocentig och jag var inte alls nöjde med min egen insats, så det känns därför extra skönt att andra klev fram lyckades hänga så pass många kassar framåt och att vi lyckades lämna Enköping med alla tre poäng.

Hjälmen flög av vid ett tillfälle. Vad hände? Var det ett sätt att få vila lite extra?

Jag vet faktiskt inte då smällen kom från "blind side" men jag tror att jag hamnade mitt i deras killes löpväg. Huvudet klarade sig iallafall och det tror jag även att hans knä gjorde.

Vad var nycklarna till segern som du ser det?

Att vi är så pass vassa framåt som vi är och att vi hela tiden har den mentala styrkan och kylan att studsa tillbaka och hänga en kasse framåt efter att de har reducerat och börjat känna att de fått kontakt. Jag tycker att det visar på ett skönt go i laget och en bra moral.

Nu rullar det på med nya matcher. Lika kul fortfarande eller börjar höstlunken komma?

I och med att det här var min första match sen i början av September så är det verkligen inte tal om någon höstlunk. Tycker även att det har sett ganska bra ut på träningarna så här långt under hösten, trots ett par skador under de sista veckorna.

Du hyllas alltid för sin attityd runt laget. Är det åldern som gör det eller har du alltid varit så?

Nej, som 16-årig junis var det nog inte alls så utan det är nog någonting som har kommit mer och mer med åren. Tror att jag gjorde första fighterna i BBKs A-lag säsongen 02-03 så det är klart att alla de timmarna med laget sen dess gör att man kanske bryr sig lite extra och därför vill att det ska gå bra som möjligt.

Till sist. Bötesbeloppen börjar bli höga om man läser all chat inför träning och match. Hur mycket har du kommit upp i?

Inte alls så farligt faktiskt utan endast en blygsam Selma, eller vem det nu är som sitter på de nya tjugolapparna.

Bra jobbat!

Svicke