Referat: Kulan - Bajen Fans

Så var det dags för årets sista match inför jul- och nyårsuppehållet. För motståndet stod Kulan, ett lag som huserade i den undre delen av tabellen och som under säsongen blandat och gett i sina prestationer.

Bajen Fans hade så sent som fem timmar före avslag ett fullskaligt lag. Men när truppen väl satt samlad i omklädningsrummet hade två sena avhopp hunnit registreras. Några halvhjärtade försök gjordes att få in reserver i absolut sista stund, men man gav snabbt upp och konstaterade att årets första upplaga tyvärr innehåller ett par primadonnor som inte riktigt biter ihop, eller prioriterar rätt när det vankas match. Band of Brothers, se den!


Matte Miista är en oerhört uppskattad och älskvärd lagkamrat, men det där med logik har aldrig varit hans starkaste gren. Han kastar en blick runt omklädningsrummet, när han släntrar in något sen som brukligt och frågar:

– Är vi inte fler än så här?

När han får beskedet att det endast blir en avbytare denna kväll lämnar hans respons fler frågetecken än utropstecken:

– Vafan, då hade ju jag kunnat stannat hemma också!

Hans medspelare klurar fortfarande på hur han tänkte där. Men nu var han ju på plats och ska därmed äras. Övriga tappra soldater var Kenneth, Nordin, Hällbom, Hagbo, Skog och Jonas. Trots manfallet var det ju inga minimalistiska suspar som ställde upp.

Nytt för kvällen, utöver motståndet, var även domaruppsättningen. Dick hade begärt semester efter förra veckans klinch (nej då, det var faktiskt planerat redan innan resultatet) och Ola Wållringer tog hans plats. Det har diskuterats en hel del kring den skandalmatchen i veckan, och även om samtliga parter inte är helt överens råder inga olustiga känslor eller agg jämte varandra. Dick har varit en klippa i samtliga matcher och hellre friat än fällt vilket lett till ett roligt spel. Vem som hade rätt kring resultatet senast vet endast Gud, det vill säga Nordin, så ja… Bajen Fans borde vunnit. Men vi är alla vänner och Dick önskas en god jul och ett gott nytt år av Bajen Fans.


Matchen trevar i gång och trots den skrala truppen uppvisar Bajen ett tydligt spelmässigt övertag redan från första bolltouch. Samtliga spelare ska dock ha beröm för att man inte anföll med huvudet under armen som brukligt. Det var ett mer sparsamt och återhållsamt Bajen ikväll, där man misstänker att ett extra öga hölls på pulsmätarna pga bristen av avbytare. Det tog faktiskt oroväckande lång tid innan nollan spräcktes, men att det skulle bli Bajen som gjorde det kändes både rättvist och logiskt.

Även om den med det mest begränsade idrottsögat hade kunnat lista ut vilket lag som var bäst, så hölls siffrorna nere och Kenneth fick stå för några ingripanden han också. Det hela påminde om en någorlunda jämn pingismatch där J-O möter en junior som gör sitt livs insats, fram till dess att J-O bestämmer sig för att han lekt klart. För plötsligt lades bollen upp för en smash som inte gick att missa och junioren, förlåt Kulan, fick hämta ut bollen ur nätmaskorna för andra gången i matchen.


Här tar dock matchen en lite märklig vändning. Hagbo anser sig ha blivit skallad(?) och är redo att kasta handskarna för att avgöra vilken tupp som är starkast i ladan. Detta resulterar i att Hagbo får placera sin välsvarvade bakdel i utvisningsbåset för misconduct, efter att även ha knuffat till domare Ola som försökte lugna ner situationen. Bajen dödar utvisningen som om det vore en dans på logen, men spelet utvecklas därefter till några onödigt griniga situationer med efterslängar och svordomar från grönvitt håll.

Ola blåser i pipan, kallar till sig lagkapten Nordin och levererar följande:

– Ni är det överlägset värsta laget jag sett under hela säsongen, kanske även under förra. Om ni inte skärper till er kommer jag skriva rapport till förbundet. Få ordning på dina grabbar nu Micke, det här beteendet är inte okej!


Efter 34 år inom rinkbandyn (jag fyllde 47 i går, U do the math) vågar jag med bestämdhet hävda att detta var en kraftigt överdriven beskrivning. Min gissning är att förra veckans referat delats flitigt inom domarkåren och att Kulans underlägsenhet ville hjälpas på traven. Det kändes nästan som att man ville statuera ett exempel. Visst fanns det intensitet och några situationer som kunde diskuteras, men att kalla det överdrivet fult köper jag inte.

Hur som helst samlade Nordin gruppen och budskapet var glasklart:

-Nu är det skärpning från alla! Ta tacklingen och bit ihop, ta hakningen och kör vidare och inte ett ord till domaren!

Och vilken skillnad det blev. När fokuset riktades fullt ut mot spelet var det som att bevittna ett helt nytt lag. När Hällbom sätter dit 3–0 är det ren och skär hockeyromantik. Den ryska superfemman i sin glansperiod. Fetisov till Kasatonov, Kasatonov vidare centralt till Krutov som släpper på en touch ut på kanten till Makarov, Larionov drar isär och när bollen spelas in i slottet stormar Krutov… förlåt, Hällbom fram och stöter in den bakom en chanslös keeper. Skippa Pornhub på måndagar, kom till Zinken. Det här var idrottsporr på högsta nivå.

Kenneth ville inte vara sämre. Innan domaren blåser för periodvila bjuder han på en fotparad som inte ens Vladislav Tretiak hade kunnat matcha. Hur han lyckades rädda det skottet är en lika stor gåta som Matte Miistas tidigare citat.

I båset under periodvilan så skiter man fullständigt i taktiska detaljer och fokuserar enbart på att påminna varandra om att inte gnälla mer. Samtliga är rörande överens om detta.


När andra perioden drar i gång är det klasskillnad från start till mål. Hällbom och Jonas är magiska i målskyttet. Johan har dragit på sig blåstället och sliter över hela planen på ett sätt vi inte sett tidigare. Matte Miista håller på att växa ut till seriens bästa vänsterback, högerbacken är redan given och omöjlig att peta (gissa vem). Och så har vi Hagbo som, när han inte vill slåss, uppvisar seriens kanske brantaste utvecklingskurva. Beslutsfattandet kan bli bättre, som tex när han som sista man driver boll rakt upp centralt i egen zon. Det finns två, kanske tre enkla passningsalternativ, men han väljer i stället att tunnla den pressande forwarden och fortsätta bolltransporten. Miss där och han hade suttit resten av säsongen på kvisten. Nu hyllas han i stället som rinkbandysveriges Touré. Vilken scouting av sportchefen, och vilken förädling av talang på så kort tid. Och Kenneth är en Titan i målet, till med när Nordin får ett felskär och det uppstår ett friläge till Kulan så räddar han med hjälp av stolpen.


Matchens spelare är dock given, Hällbom! En gigant bland giganter med fem mål framåt och i stort sett noll bakåt. Men hela laget ska ha en enorm eloge för spelet och inställning ikväll. Det var återigen kul att spela rinkbandy! Tyvärr lyckades man inte hjälpa Kenneth att hålla nollan hela vägen, men det får han leva med. Slutsiffrorna skrivs till 1–10 och Bajen Fans går till jul- och nyårsuppehåll som serie tvåa.

Publik 0

Michael Nordin Försvarare