Hanson Bros

3 - 8

2 november 2026

00:00

Bajen Fans

Kravallutrustad polis stormade supportrarna på läktaren...

Det hade mycket väl kunnat vara en sanningsenlig rubrik om vår seriepremiär hade spelats i Göteborg. Rubriken är istället ett högst ovetenskapligt experiment i clickbait.

Det har pratats en hel del om guld på Söder den senaste veckan, vilket naturligtvis är fullt förståeligt när Bajen Fans Rinkbandys seriepremiär står för dörren. Samtidigt är det glädjande att även herrarna i fotboll verkar ha anammat våra högt ställda ambitioner och bestämt sig för att försöka åstadkomma något liknande.

Inför säsongen har truppen genomgått vissa förändringar. Sedan tidigare står det klart att John Bernfell & Linus Wakander anslutit. Efter premiären kan vi dessutom avslöja att Linus Karlsson, som fick äran att representera laget, blev så hänförd av föreningens professionalism att han kritade på ett blankt kontrakt direkt.

Alla var dock inte lika angelägna om att infinna sig till premiären.

Hällbom tvingades lämna sent återbud efter att han och sambon fått tillökning i familjen något tidigare än beräknat. Ledningen var naturligtvis inte helt tillfreds med att han prioriterade familjelyckan framför sina grönvita bröder. Skämt åsido skickar hela föreningen ett stort grattis till familjen!

Förra säsongens skyttekung Jonas hade däremot ingen lika välgrundad ursäkt. Han valde helt sonika att prioritera något jävla brögäng från Farsta, beväpnade med riktiga hockeyklubbor, framför sina grönvita bröder med krokade blad. Band of Brothers,.Se den!

Som om inte det vore nog saknades även lagets kanske främsta, åtminstone mest offensivt lagda back. Matte "Miista". Den självutnämnda diagnosen löd "sprucket revben", och även om det finns anledning att förhålla sig skeptisk till utlåtanden från personer utan läkarlegitimation valde ledningen att inte ifrågasätta primadonnan.

Således var allt precis som vanligt. Medan andra föreningar ägnar sig åt taktiska genomgångar och förberedelser består en betydande del av Bajen Fans verksamhet av att desperat försöka hitta människor som äger ett par skridskor och nån form av kordination.

Hagbo ska dock ha ett visst erkännande. Han lyckades säkra Linus, men framgången steg honom uppenbarligen åt huvudet. Plötsligt basunerades det ut att ytterligare förstärkningar var på ingång. Landslags-, elit- & andra ledande idrottsmän stod tydligen i kö för att va med.

Sportchef Nordin var mäkta imponerad och satt med mobilen i högsta hugg, redo att registrera en eller flera av dessa arabiska fullblod. Men minuterna gick. Inga meddelanden kom. Och Hagbos lötten började alltmer påminna om ett luftslott byggt på storhetsvansinne.

Istället fick nyförvärvet Bernfell visa hur arbetet skulle skötas. På knappt tio minuter hade han trollat fram två välhängda herrar vid namn Niklas Ala-Juoni & John Redinger.

När spelarna samlades i omklädningsrummet satt där nio förväntansfulla herrar. Åtta utespelare och en målvakt. Den 10:e spelaren, tillika mannen som uttryckligen beordrat samtliga att infinna sig minst 30 minuter före matchstart, saknades fortfarande.

Sportchefen själv behagade nämligen göra entré med tio minuter kvar till avslag.

Förklaringen var dock rimlig. Matchtröjorna hade inte funnits där de skulle. Alternativen var således att komma i tid och spela i bar överkropp eller bli något försenad och åtminstone representera föreningens färger. Sett till de kroppsliga attribut som skymtades i omklädningsrummet är det dock tveksamt om det senare verkligen var det bästa alternativet?

Motståndarna för kvällen var för övrigt det till namnet tämligen våldsbenägna Hanson Bros.

Apropå förseningar...När båda lagen väl befann sig på isen och värmde upp genom att blända varandra med medioker klubbteknik och skott som knappt orkade fram till mål, kunde man konstatera att ytterligare en person saknades.

Domaren.

Han var försenad och dök inte upp förrän tio minuter efter utsatt matchstart. Detta bekymrade ingen, förutom Johan, som av någon outgrundlig anledning tog förseningen som en personlig förolämpning. Han krävde omedelbart att matchen skulle startas, med eller utan domare.

Man måste respektera inställningen. Försök själv hålla tillbaka en brunstig tjur som fått syn på en hage full av blonda kor. Johan hade uppenbarligen laddat kroppen till bristningsgränsen och tänkte inte låta någon jävla domare sabotera uppladdningen.

En som däremot hade kunnat vänta ytterligare några minuter var Martin. Han hade nämligen varit på plats sedan klockan 20.00, trots att matchen började 21.15. Väl ute på isen var han dessutom så spelsugen att han kategoriskt vägrade byta, trots att medspelarna stod vid sargen och skrek sig hesa. Efter 5-6 tillsägelser trillade dock poletten ner och även övriga spelare fick möjlighet att få valuta för sina medlemsavgifter.

Men hur gick då själva matchen?

Att återge en seriepremiär är alltid en utmaning. Nya ansikten, nya formationer och individuella prestationer ska bedömas samtidigt som man själv förväntas bidra med någon form av sportslig kompetens.

Men en sak stod klart. Årets upplaga av Bajen Fans såg förvånansvärt samspelt ut. Bollen fick göra jobbet, spelarna sökte varandra och anfallen byggdes stundtals upp med ett tålamod & finess. Jag har svårt att föreställa mig att någon lämnade Zinken utan att känna sig delaktig i spelet.

Forwards gjorde kloka avvägningar i sina åkningar och visade förståelse för när det var dags att anfalla eller vårda bollen. Backarna höll ihop försvarsspelet, bortsett från några mindre lyckade markeringar där man uppenbarligen förväxlade försvarsarbete med åskådarverksamhet. Och längst bak stod Kenneth, som vanligt, och levererade ett antal magiska benparader.

Inför matchen hade vi konstaterat att frånvaron av Matte, Jonas och Hällbom innebar att sammanlagt 64 mål från föregående säsong saknades, men vad gjorde väl det när Karlsson, Ala-Juoni & Redinger samtliga presenterade sig genom att hitta nätet i sina debuter?

Bernfell såg stundtals ut som rinkbandyvärldens svar på Andrea Pirlo. Ett imponerande lugn, fina passningar och en speluppfattning som fick motståndarna att se ut som statister. Visserligen stod det tidigt klart att vi behöver lägga betydande resurser på hans avslutsträning.

Wakander visade tecken på ringrostighet efter sin tid i hockeypension. Intentionerna fanns där, även om utfallet inte alltid motsvarade tanken. Men när tajmingen återvänder lär han bli en riktigt intressant tillgång.

Johan återgick efter sitt tidigare försök till civil olydnad till att vara lugnet själv i backlinjen. Martin gick från bra till bättre ungefär lika snabbt som han lärde sig att ett byte inte är ett personligt nederlag. Och så har vi Hagbo. Som rekryteringsansvarig är han fortfarande halvt inkompetent, men som spelare har han tagit betydande kliv.

Linus Karlsson (3M) var utan tvekan matchens gigant, tätt följd av Ala-Juoni (4M) och Redinger (1M), vars kombinationer stundtals flöt fram likt en älv i kvällssolen.

När slutsignalen ljöd stod det 3–8 i Bajens favör.

Namn	M	G	A	Utv	P
Niklas Ala-Juoni	1	4	0	0	0
Linus Karlsson	1	3	0	0	0
John Redinger	1	1	0	0	0
Christoffer Hagbo	1	0	0	0	0
Johan Skog	1	0	0	0	0
John Bernfell	1	0	0	0	0
Linus Wakander	1	0	0	0	0
Martin Gilljam	1	0	0	0	0
Michael Nordin	1	0	0	0	0

Namn	M	G	A	Utv	S	IM	P
Kenneth Eriksson	1	0	0	0	0	3	0