### Matchreferat: Hemmamatch mot Lerum 7 sep

På förhand visste vi att det skulle bli tufft idag – inte minst eftersom vi hade match igår, värmen har tagit på krafterna och vi dessutom förlorade mot Lerum senast. Vi vet att de har lag i medelåldersklassen, spelare som är vana vid hög nivå och att de spelar en snabb, passningsorienterad fotboll. De är skickliga på att involvera många i anfallet, kommer med fart och hittar ofta spelare mellan våra backar och mittfältare, samtidigt som de hotar med bollar mellan våra backar och ut mot kanterna. Tidigare har vi haft svårt mot just den typen av lag, och precis så blev det idag också.

Matchen började tufft. Lerum gör två tidiga mål och tog oss med storm. Vi spelade för långsamt, visade oss för sent och förlorade både första- och andrabollarna. Vi fick jaga mycket. Trots det lyckas Lucas göra två riktigt fina mål som kvitterar matchen och vi får känslan att vi är tillbaka. Men sanningen är att vi får jobba oerhört hårt för våra mål, medan Lerum spelar runt oss. Tidigt i andra perioden tar de åter ledningen och resten blev inte som vi hoppats.

Det som grämer oss mest är inte själva förlusten – utan sättet vi förlorade på. Vi blev frustrerade, drog på oss utvisningar och hade spelare på planen som tydligt tappade fokus. När vi känner att vi är tvåa eller trea på bollen hela tiden och tvingas jaga, då kommer frustrationen. Tyvärr drog vi på oss en korrekt utvisning, men när en av våra spelare utsätts för en ful tackling utan konsekvens för motståndaren, blev det svårt att acceptera. Jag (Artan) ifrågasatte domarens beslut, fick gult kort, undrade varför – och fick då nästa kort. Resten av matchen fick jag se som publik.

Det här blev en läxa för oss alla. Vi kan absolut ha känslor, men när det går så långt att vi börjar irritera oss på domaren blir det svårt att spela vårt spel. Som publik såg jag många situationer där vi var sena i tacklingarna och frustrationen tog över. Det är inte okej – varken individuellt eller som lag.

Efter matchen hörde jag lite prat om tabellen och besvikelse över att vi tappade chansen på topp 3. Därför vill jag än en gång understryka: *Vi bryr oss inte om tabellen.* Vi bryr oss inte ens om vi vinner eller förlorar en enskild match. Det vi bryr oss om är hur vi vinner och hur vi förlorar. Gör vi det som ett lag, lär vi oss av det, och utvecklas vi som spelare oavsett resultat – då har vi tagit ett steg framåt.

Nu lämnar vi detta bakom oss och går vidare. Vi förlåter varandra och fortsätter tillsammans. Vi har fler matcher framför oss och en cup som närmar sig, och vi tittar redan på flera cuper till nästa år. Det här kan vi bara göra bra tillsammans. Vi kommer att skapa minnen, vi kommer att lära oss hantera våra känslor och vi kommer att fortsätta utvecklas.

Heja Askim!

Artan Zuta Huvudtränare