Stjärnklart och självklart på Sjöar'n

Igår var en fredag som F17 tillbringar på ett krispigt och kallt Sjöaremossen.
Sunvära välkomnar oss med bandy-Sveriges godaste bullar och i övrigt perfekta förhållanden för kulturellt boll-trillande.
Långt ifrån en självklar seger, men den fin-fina isen bådar gott. En nukleär arbetsgivare bidrar med små ovala rökmoln i väster, men i övrigt kan vi blicka upp mot en stjärnklar himmel.
De flesta matcher här har det regnat eller snöat från sidan...men det här är ju fantastiskt. Det är inte utan att man känner sig något kluven.
Vi inleder matchen med (kärn)kraft i skären och dominerar första 30min. Spelet är strålande och trots att Sunväras målvakt storspelar (& räddas av ribba/ribba/stolpe) går vi fram till en 4-0 ledning i paus.
Andra halvlek inleder vi som den första och gör ytterligare ett par mål. De sista 30min börjar Sunvära spela fysiskt och det smäller rejält i varje närkamp. Matchens ändrade karaktär gynnar hemmalaget med sin större samlade massa och volym. Många av S/K-spelarna känns ängsliga och här har vi en del att jobba med. Men det skall också sägas att några av våra spelare inte alls viker ned sig, utan ger tillbaka med samma mynt.
Det innebär att isen ibland fylls av små arga högar av spelare. Personligen gillar jag när det smäller lite, så länge ingen blir skadad. Vi behöver träna på det, vilket Sunvära hjälper oss med. Gott så.
Att nummer sjuttiosju skjuter sju sköna mål på Sjöar’n chockar få (puh – nästan lika svårt att säga som: ”sju sjösjuka sjömän sköljer sina skitiga stjärtar i sjön”).
Men man bör även lyfta fram att de flesta målen föregås av fina prestationer av andra spelare. Ett par ruggigt kvalitativa passningar/åkningar ger valuta för entré-pengen.
Även vårt försvars- & målvaktsspel är i stora drag klanderfritt.
Nu tränar vi på med kvalitet fram tills nästa F17-drabbning, som sker borta mot Tranås den 3 februari.

Jonas Roos