Information från Annika Felton

Hej!
Ni som får detta email har varit med och hjälpt oss forskare i projektet ”Älgarnas foder och hälsa i södra Sverige”, inom vilket vi samlade prover från skjutna älgar under vintern 2014/15. Jag vill nu berätta att projektets slutrapport, liksom några andra populärvetenskapliga texter om projektet, finns tillgängliga på min websida: https://www.slu.se/cv/annika-felton1/

När du kommer till denna websida, klicka på ”Älgarnas Foder och Hälsa i Södra Sverige”. I texten som syns då finner du vissa ord i blå fetstil. Om du klickar på dem kommer du vidare till bifogade rapporter, artiklar, websidor etc.

Här nedan kan ni läsa en kort sammanfattning av våra slutsatser från projektet. Sprid gärna detta email till jaktlagen.

Jag och mina kollegor vill åter igen tacka alla jägare så väldigt mycket för ert deltagande! Utan er hade det inte gått.

Med vänliga hälsningar,

Annika
Slutsatser

· Vår studie av älgar visar att medelslaktvikter för kalvar – ett index för populationernas status – skiljer sig åt mellan populationer och delpopulationer i södra Sverige. Variationen i vinterdietens kvalitet reflekteras i detta index och landskapets fodertillgång. Älgarna behöver således både god kvalitet och hög kvantitet av foder.

· De dietmässiga faktorer som bäst förklarar variationen i medelkalvslaktvikt är dietens mångfald av växter och växternas inbördes proportioner i dieten. Mycket höga eller låga andelar av viktiga växter verkar vara kopplade till relativt låga slaktvikter.

· Relativt höga kalvmedelslaktvikter på ÄSO-nivå (älgskötselområde) karaktäriseras av en diet med hög mångfald av växter och en hög andel kvist från lövträd: ”lövträdsdieten”. I denna diet är tall, bärris och björk stapelföda. I motsats innehåller ”barrdieten” och ”jordbruksdieten” – typiska dieter i områden med lägre kalvmedelslaktvikter – obalanserade proportioner av barrträd och jordbruksgrödor, och högre frekvens av stödfoder än ”lövträdsdieten”.

· De tre diettyperna reflekteras i vominnehållets balans av makro-näringsämnen. ”Jordbruksdieten” är kopplat till höga koncentrationer av socker och stärkelse, medan ”lövträdsdieten”- och höga kalvslaktvikter – karaktäriseras av medelhöga koncentrationer av samtliga näringskomponenter vi analyserat: inte för mycket och inte för lite. Detta resultat ger stöd till näringsbalans-hypotesen.

· Våra resultat ger också stöd för påståendet att ung skog är en mycket viktig foderresurs för älgar. Sannolikheten för att ett ÄSO ska ha relativt många älgar med mycket låg vikt är högre om andelen ungskog är låg, och om arealen tallskog är låg och konkurrensen från andra älgar och kronvilt är hög. Våra resultat ger stöd för användandet av Skogsstyrelsens index foderproducerande ungskog.

· Sammanfattningsvis visar våra resultat på en kombinerad effekt av fodrets kvalitet och kvantitet på älgarnas kroppsvikt. Viltförvaltare och skogsägare borde därför försöka gynna mångfalden och per capita tillgången av växter – träd, buskar, bärris och örter – inom älgarnas hemområden, och försöka vända dagens trend att man planterar gran på tallmark. Särskilt lövträden bör gynnas eftersom de har en oproportionerligt stor roll i älgarnas ekologi.

· Dessa rekommendationer går hand-i-hand med andra incitament för att skapa större mångfald i svenska produktionsskogar. Sådana incitament inkluderar till exempel ökad biologisk mångfald, förmåga för skogsnäringen att vara adaptiv, skogens motståndskraft (resiliance) och ökad förmåga för skogen att erbjuda olika ekosystemtjänster.

Annika M. Felton

Forskare

Docent (Associate Professor)



Sveriges lantbruksuniversitet

Swedish University of Agricultural Sciences



Sydsvensk Skogsvetenskap/ Southern Swedish Forest Research Center P.O. Box 49, 230 53 Alnarp

Besöksadress: Sundsvägen 3

Telefon: 040-415177, mobil: 073-8454793

annika.felton@slu.se, www.slu.se, www.slu.se/framtidiskogen