Referat: Almunge IK - IF Ferro

Slutresultat: Almunge IK - IF Ferro 1-4

Ja, var ska man börja... Dommaren blåste i pipan och Almunge började rulla boll. Första 20 spelar vi bra, mycket bättre än matchen mot Söderbykarl och vi spelar oss fram till farliga chanser. Vi lånar uttrycket klapp-klapp från hockeyn (förövrigt det enda bra som kommit från den sporten) när vi summerar matchens första 20. Vi tar oss igenom Ferros lagdelar bra och skapar flera farliga chanser. Lukas ”Lukke” Aldén på mitten tar emot, vänder upp och levererar flera fina mackor till yttrarna som kommer springandes ute på kanterna och vi får en 2-3 tidigar hörnor. Magnus ”Taxa” Taxén hade klivit in i startelvan efter sina två mål borta mot Söderbykarl och får tidigt ett farligt friläge men olyckligtvis chippar han utanför.

Nu skriver jag som att allt är guld och gröna skogar men det är väl dags att gå över till det dåliga, vi förlorade ju trots allt med 3 bollar. Vi dras med en del skador i första och Marre tvingas flytta om, folk får spela på positioner dem inte vana vid och Ferro jobbar sig in i matchen. Ferro kommer förbi på vänsterkanten och får en tidig straff. Pressen på skytten är visserligen inte lika stor men likt Caroline Seger går han fram och drämmer den över. En 10-15 minuter senare får Ferro sin andra straff, de byter skytt och han placerar den i målvaktens högra hörn. 0-1 till Ferro.

Andra halvan av första halvlek har Ferro tagit över mer och mer. Vi har tappat vårat "klapp-klapp" -spel och sliter fördjävels. Vi gör det jobbigt för oss själva genom att bli långa och Ferro kliver upp i en press som vi inte lyckas spela oss ur vilket gör att vi börjar slå långt och tappar boll.

Vi håller ut och går till halvlek med 0-1 resultatet. Snacket i omklädningsrummet är hoppfullt, det är ju bara 0-1 och vi kan ju lira, det såg vi ju i första delen av matchen. Vi måste bara hitta tillbaka. Lika givet som att Hompe alltid är sen så är vi inte påkopplade i början av andra och Ferro verkar mer sugna på att lira. Vi gnuggar oss in mer och mer och det skapas chanser åt båda håll, lite skott på mål här och lite hörnor där. Lika väl som det kan bli 1-1 gör Ferro 0-2 och pyspunkan har börjat.

Det var visserligen långt kvar men ett 0-2 underläge i andrahalvlek gör en stressad och då Ferro hade 3 på innermitten blev det att vi sökte oss till kanterna där yttrarna Gustav ”gurra” Von Heijne och August ”August” Engström gjorde ett gediget hästjobb. Den där pyspunkan lyckades vi dock aldrig laga och snart efter Ferro gjort 0-2 kom även 0-3... och 0-4. Det finns inte så mycket att säga om målen, jag minns dem inte ens... Vi fick åtminstone spräcka nollan när Philip ”PH” Jalkeby sprang på en djupledsboll och målvakten rev ner honom. Han går emot Marres ord om att den som blir riven inte ska slå straffen och tar den själv. Han såg framför sig Caroline Segers straff, eller ska jag säga Ferros första och tänkte "allt förutom över". Rullande la han in den i målvaktens högra hörn och fastställde slutresultat 1-4.

Ja, det var minst sagt en tråkig tillställning på Gullhagen denna fredagkväll men vi uppskattar stödet från dem som var där, likt en drake ska vi lyfta i motvind och köra över Rånäs borta på fredag! Kom igen nu munge!!!

Nästa hemmamatch är lördag 21e augusti 13:00 då vi välkommnar Hallsta IK på besök.

Philip Jalkeby Utespelare