Referat från herrlagets så viktiga kvalmatch mot Ilyrien IF.

EFTERSOM JAG PLÖTSLIGT INTE KAN ANVÄNDA DEN VANLIGA VÄGEN FÅR JAG TA REFRATET AV HERRLAGETS SÅ VIKTIGA MATCH FÖR ATT HÄNGA KVAR I DIV 5 SÅ HÄR

JA DET BLEV JU SANNERLIGEN EN PÅ ALLA PLAN SUCCÉARTAD AVSLUTNING PÅ UTOMHUSSÄSONGEN! STORSEGER, MYCKET BRA SPEL OCH INTE MINST VÅRA MÅNGA SUPPORTRAR PÅ PLATS (börjar bli beredd att ge mig o lägga på uppemot 15 pers till de 50 Barrensupportrar jag ursprungligen bedömde var där) SOM IMPONERADES ÖVER VÅRT FÖR DAGEN SÅ IMPONERANDE RAKA OCH EFFEKTIVA SPEL (här spelade säkert frustrationen över MFFs oändliga bolltrillande i sidled en icke oväsentlig roll som kontrast) ALLA SÅG UT ATT HA VÄLDIGT TREVLIGT OCH DET FÖREKOM MÅNGA ÅTERSEENDEN BLAND OLIKA GENERATIONER SPELARE EFTER IBLAND SÅ LÅNG TID SOM UPPEMOT 40 ÅR. MINA FUNDERINGAR KRING VILKA SOM SKULLE HA KUNNAT SPELA SAMTIDIGT KUNDE FÖRSTÅS HOPPA ÖVER C-G SOM JU SPELAT MED ALLA GENERATIONER – NÅ JA NÄSTAN DÅ. ATT VÅRA MOTSTÅNDARE OCKSÅ VAR REPRESENTERADE MED EN HEL BUSSLAST OCH MÅNGA ANDRA VAR OCKSÅ TREVLIGT ÄVEN OM DE INTE FÖR DAGEN FICK SÅ MYCKEN ANLEDNING ATT VIFTA MED SIN FANA ELLER ROPA I SIN HÖGTALARE (utan vår smakstart kunde de nog lyft laget en hel del)

Startelva: Adrian – Viktor T, Henke, Matte, Markus – Anton, Milad, Bashar – Maksym, Pontus, Yousef

Avbytare var Bashar som kom in som vänstermittfältare efter 26 minuter och spelade i den positionen resten av matchen, Alexander som spelade vänsteranfallare från minut 35 till 77, Chanon som spelade sista 22 som högerback och Samuel och Ghafur som spelade central anfallare resp. vänsteranfallare sista kvarten.

Vi tog ledningen i den 7:e min genom Maksym som på halvvolley (?)från sin högerkant drog på ett pressat skott i bortre burgaveln. Vi hade första kvarten ett väldigt fint anfallsspel där Maksym nästan varje gång vi anföll var inblandad. Även om Ilyrien inte hade så jättemycket spel på vår planhalva så långt märkte man tidigt att det som möjligen skulle kunna fälla oss var att de hade en – eller möjligen två - väldigt snabb/-a spelare där framme och i den 13:e min borde det varit kvitterat när en kom ensam mot Adrian rakt framifrån men inte lyckades med sin lobb som gick en betryggande bit över. I samma minut var det istället vi som gjorde mål genom Pontus på ett inlägg från Maksym. (Vad säger de vidskepliga om denna 13:e minut?). Efter denna smakstart kunde vi i hemmapubliken andas ut lite och många av våra spelare berättade efteråt att deras anspänning varit väldigt stor men nu släppte.

Vi fortsatte spela offensivt och dominerade om än inte så kraftigt som i inledningsskedet. Bara 4 minuter efter 2-0-målet var vi nära att spä på till 3-0 när vi efter dålig kommunikation i det i sanningens namn inte särskilt solida motståndarförsvaret plötsligt befann oss med tre spelare mot en på väg in i straffområdet. Tyvärr gick dock Yousefs avslutande skott tätt utanför bortre stolpen.

Därefter dröjde det länge till nästa klara målchans. Innan den dök upp hade vi avlossat en del för målvakten lättfångade halvdistansskott medan de precis som i förra matchen sköt rätt mycket men utanför eller över varje gång, ofta långt utanför ramen. Precis som i Helsingborg senast fick de också flera frisparkar i bra lägen men precis som där ledde de ofattbart nog inte till den minsta lilla farlighet utan vi tog undan allt i luften och längs marken försökte de aldrig.

Men minuten före paus, då vi ju verkligen inte ville ha något reduceringsmål som skulle höja dem och sänka oss mentalt, blev det nästan da capo på deras tidigare feta chans och med samma utfall efter, ett jättedåligt avslut utanför.

Nu började man ju verkligen bli relativt övertygad om att det här var vår dag och inte blev den övertygelsen mindre när vi efter mindre än en minuts spel i andra halvlek gjorde ett otroligt vackert 3-0-mål. Anton lade ut bollen till Maksym som slog en mycket lång crossboll mot bortre stolpen och där dök Alexander, säkert precis som det var tänkt, upp och gjorde ett vackert avslut på halvvolley.

Nu skulle det ju mycket till för att det hela skulle glida oss ur händerna eftersom Ilyrien ju i detta läge måste göra fyra mål bara för att få till en förlängning. Ändå var vi vissa (viss?...) som ändå blev lite oroliga när Adrian (tydligen, såg det inte själv, tittade i mina papper) tvingades till en kanonräddning i 50:e min för att freda målet. Och än mer när Adrian i 54:e min krockade med en anfallare och blev liggande ganska länge innan han kunde fortsätta med sitt skadade finger. När Ilyrien sedan fick till ett reduceringsmål, på det vi i min ungdom i förra århundradet kallade drops = ett skott som går ribba-in, och därmed ”bara” behövde tre mål till för att få till förlängning började undertecknad titta på klockan tre gånger i minuten.

Det var imponerande att se hur Ilyrien redan vid 3-0 ändå gick för det och än mer nu. Man flyttade upp allt man hade och fick faktiskt också till en press och bodde långa stunder på vår planhalva och bara minuten efter 3-1-målet fick de ett friläge sedan Matte inte riktigt nådde upp att nicka undan bollen (för en gångs skull, enda gången på 2 hela matcher) utan bara touchade den så där lagom mycket att Henke som täckte upp bakom kom lite fel till bollen. Ilyrienspelaren fortsatte dock lagets vana med usla avslut, det här uslare än något annat när han från ungefär 10 meter lyckades med konststycket att skjuta 20-25 meter utanför

I den 71:a min blev Pontus fälld vid en kontring (nu var det vi som fick sådana) med straff som följd, en straff som Anton satte trots att målvakten gick år rätt håll. Nu var ju Illyrien tvungna att göra 4 mål på 19 min vilket naturligtvis var helt orealistiskt men våra motståndare kämpade på så gott det gick även sedan Anton slagit ett inlägg som Pontus lyckades få in via stolpen trots att målvakten även nu ”var där” och därmed fastställde slutresultatet 5-1..
Sedan var det över och vi kunde spika de sammanlagda siffrorna 6-1 och hade därmed vunnit vårt 8:e av de 9 kval vi varit med om.

Hade vi varit lika effektiva i alla matcher som vi var idag hade vi slagits om seriesegern.

Väldigt roligt var det också att deras tränare och ledare var väldigt sympatiska såväl före som efter båda matcherna och att också stämningen på planen varit bra.

Statistik: Hörnor: 5-1 Avslut på mål: 11-2 Avslut utanför: 8-7

Till slut: Jag känner verkligen med FC Möllan, som på många sätt stått oss nära genom åren. Jag hoppades att de skulle kunna slå Limhamns FF och därmed byta division med dem men det går ju inte om man får två röda kort redan i första halvlek. Otroligt att de kunde hålla siffrorna nere till 1-2 under de förutsättningarna.

Bengt Månsson Administrationsansv.