Fyll i din e-postadress för gratis uppdateringar om IBF Ludvika Dam Div. 2
Du är redan följare. Får du inga mejl kan du redigera dina Notisinställningar under Mina uppgifter.
Klicka på bekräftelselänken i det mejl vi skickat dig för att börja ta emot uppdateringar från IBF Ludvika Dam Div. 2.
Dam Div. 2
Följ oss för uppdateringar
Så var vi här igen. En direkt avgörande match om fortsatt spel i divison 1 nästa säsong. Förutsättningarna var enkla. Vinst och allt skulle vara frid och fröjd i ögonhöjd. Allt annat skulle med största sannolikhet innebära att Ludvika skulle få spela i division 2 nästa år. Men för att vara helt ärlig så kändes det ganska bra ändå för det mesta var sig likt. Jag fick två gummin av Mike, (tuggummin alltså), jag hade cirka 10 sidor kvar att skriva i mitt Nintendo-block och Höfne satt inte i sekretariatet den här gången heller. Under säsongen har jag förövrigt lärt mig att det tär på en att stå vid sidan och titta… när säsongen började hade jag ett grått hårstrå… nu har jag typ sju. Jag hoppades kunna undvika det åttonde genom att Ludvika skulle vinna enkelt… ack så fel jag hade.
Igång med matchen och 17 sekunder in hade Ludvika haft två chanser efter att Petra och Kickis forsat fram men på tavlan stod det fortsatt 0-0. Ludvika tryckte dock på… om och om igen. Julia testade, Diana krigade och Mathilda sköt i stolpen… men bollen ville inte in. Hade det sen inte varit för Hanna i målet som med vänsterhanden räddade bollen bakom sig själv, så hade Ludvika legat under inför period nummer två. Men… 0-0 stod det efter 20 min spelade och jag insåg att den här matchen skulle bli skitdryg att titta på.
När domaren sen blåste igång andra så tog det 41 sekunder… sen ledde Sundborn. Jag började kallsvettas och acceptera att mitt hår skulle vara kritvitt när jag kom hem. Väl ute på planen fortsatte i alla fall spelet… för än fanns det ju tid. Dryga tre minuter in sköt Sofia, (kom ihåg det), och bollen var nära att leta sig in i mål… och kort därefter… nån skit händer som jag inte ser men domaren gjorde det tydligen för nu var det straff Ludvika! Petra stegade fram och sköt… på målvaktens knä, mellan benen och in i mååå… eller nej bolljäveln gick utanför. Skit. Aja… vi spolar fram några minuter. Johanna med bollen som hittade Sofia… som sköt igen… och nu sköt hon bra för bollen gick rätt upp i krysset! 1-1 i matchen och nu levde hoppet igen. Men mer behövdes. Linn kom fri, Kickis provade, Mathilda försökte och Amalia var nära… men det ville sig inte… inte ens när Sofia som hade hybris efter sitt mål sköt igen ville bollen in i mål. 1-1 och en period kvar att lira.
Lika bra att få det överstökat. Tredje igång och den började böljande. Fram och tillbaka där Ludvika och Sundborn turades om att vaska fram chanser men fortsatt jämnt på tavlan. Sex minuter in i perioden var bollen trasig… Malin plockade upp den och kastade den rakt på en skäggig man i publiken. Jag vet inte vad han hade gjort men nu var Malin i alla fall arg. Skönt. 10 sekunder senare fick just också Malin bollen… och hon passade fram till Kickis som dängde in bollen… i mål!! Ludvika just nu kvar i division 1 och glädjen var påtaglig. 20 sekunder senare och ännu en chans… Kickis till Mathilda… som sätter dit 3-1! Tyvärr såg jag inte målet då jag skrev om det förra men det var säkert skitsnyggt. 20 sekunder senare igen och helt plötsligt mål igen… men denna gång från Sundborn. Tyvärr såg jag inte det målet heller då jag skrev om det förra men det var säkert skitfult. Jaja, 3-2 på tavlan och som vanligt dunkade hjärtat i otakt när damerna spelar. Sundborn öste sedan på och försökte kvittera… men Hanna i mål och täckande försvarare gjorde vad dem skulle. 15 sekunder kvar av matchen och Sundborn plockade målisen… en sista chans skulle komma... en lobb in i mitten mot Ludvikas mål och bollen studsade… strax utanför! Puh. Domaren satte sedan pipan i munnen och blåste av. Ludvika stod som segrare i matchen med 3-2 och nästa säsong liras även den i division 1. Gött!
En låååång säsong avklarad. Första året i division 1 och Ludvika klarade sig kvar. Det är en prestation som inte ska gå obemärkt förbi. En säsongssammanfattning kommer att komma, (lovar), där vi risar och rosar... men nu njuter vi. Dels av att mitt hår fortsatt är mestadels brunt, att Mike och Bosse är lyckliga, och att laget har presterat som de har gjort. Ludvika är bäst!
Över och ut
Chris Mand
Hanzons dagblad 11/3-18
Kommentera
Du måste logga in för att kommentera