Jennifer trivs i herrlaget

Guldmedalj vid Olympiska spelen i Sotji och silver i VM i Malmö 2015. Nu korsar hon åter Atlanten för att visa sina talanger i Sverige och den här gången för herrlaget Borås HC. Jennifer Wakefield ser fram emot sin nya utmaning.

Innanför portarna på Borås ishall vid Armbågsvägen samsas olika barn- och ungdomsaktiviteter inom hockey, konståkning och curling. Föräldrar och tränare leder omkring småttingar i full hockeyutrustning medan några tar en paus i kafét på tredje våningen. Det är också här som Jennifer Wakefield och hennes lagkamrater har sina träningar sex dagar i veckan.

Jennifer började sin karriär som hockeyspelare i hemstaden Pickering, i delstaten Ontario i sydvästra Kanada. Även om de fanns sportintresse inom familjen så var hockeyn ingen självklarhet. Inte förrän vid sex års ålder när hennes föräldrar tog henne till en hockeyrink föll bitarna på plats.
– Min familj brukade åka mycket skidor uppe i norr. En dag testade jag skridskor och blev förälskad. Så min familj gick från skidfamilj till hockeyfamilj. Det har blivit ett gäng med olika sporter som Lacrosse, fotboll och rugby, men i slutändan fastnade jag för hockey.

Snabbheten och mental närvaro, liksom kravet på styrka och smidighet beskriver hon som viktiga drag hos en hockeyspelare, och det är också anledningen till att hon fastnade för just den sporten, att den är så utmanande på flera sätt.
Familjen höll på hockeylaget Toronto Maple Leafs, där den svenska stjärnan Mats Sundin gjorde karriär och han fungerade som en förebild för Jennifer och hennes jämnåriga hockeyspelare. Men samtidigt fanns det även andra stora namn som spelade roll.
– På damsidan antar jag att spelare som Jayna Hefford gjorde intryck. Hon var lite av en pionjär inom sporten och spelade i fyra eller fem OS, så hon var en väldigt stor influens i området där jag växte upp. Hon banade väg för kvinnor med hockey som heltidsjobb.

Resan har gått vidare genom olika college hockey-lag i USA, där framgångarna till slut gav henne en plats bland Kanadas hockeydamer under OS 2010. Ytterligare två säsonger i Nordamerika följde, för Boston Universitey och senare för Toronto furies, innan flytten gick över Atlanten till Munksund-Skuthamns SK i Piteå, upp efter Norrlandskusten.
– Jag spelade en månad uppe i Piteå efter OS, och senaste säsongen med Linköping och med IK Guts i Norrköping. Ett herr- och damlag. Två klubbar samtidigt. Så jag har stegvis gått till att skriva på för ett herrlag.

Klockan börjar bli mycket, och myllret av människor i ishallen börjar mattas av. Flera timmars hård träning har satt sina spår, och Jennifer Wakefield gäspar. Hockeyn är ett tidskrävande jobb, och mycket annat får komma i andra hand, efter träningar och matcher.
– Jag är ett stort fan av amerikansk fotboll och gillar att kolla på National Football League, eftersom jag bott i USA i fyra år. I övrigt är jag ganska laid back och gillar att hänga med vänner. Jag är väldigt mycket av en familjemänniska. Hockey tar upp mycket av min tid, så jag uppskattar ledighet då jag kan komma bort från rinken ett slag.

Träningen med Borås HC har pågått i några veckor men Jennifer Wakefield känner sig säker på sin sak. Borås hockey är ett lag som passar henne perfekt. Inte just på grund av att det är ett herrlag, utan snarare för att de använder sig av en blandning mellan nordamerikansk och europeisk spelstil som passar henne väl. Fysiskt och offensivt, men handlar också om att ”äga” pucken så mycket som möjligt. Dessutom så kommer hon bra överens med sin nya tränare.
– Jag hade hört mycket om deras juniorprogram. Det känns som att de gör ett bra jobb med att utveckla spelare. Och det sättet jag förhandlade med tränaren Hasse Hansson om att bli rekryterad hit. Jag kände mig bara väldigt bekväm med hela situationen.

Med mycket som fallit på plats, med ny klubb, nya vänner och ett nytt land ser hon bara allt detta som något positivt och berikande.
– Jag tycker att det är en väldigt cool upplevelse att vara i ett helt annat land och träffa annorlunda människor. Jag brukar säga att man antingen kan bli rik på pengar eller rik på upplevelser, då blir jag hellre rik på upplevelser, avslutar Jennifer Wakefield.

Text och bild: Mats Lustig

Ann Waldeborn