Referat från Tyresömatchen!

Spårvägen HF Stockholm – Tyresö Handboll

Derby, torsdag kväll och alla är laddade, eller? Återigen en match där vi frångår spelidé, inte är vakna från start och direkt blir straffade på grund av detta.

Som inledningen förtäljer så är det Tyresö som startar starkast och piggast. Vi håller i det bra bakåt och hjälper och stöttar varandra. Men framåt finns det tyvärr ingen tydlighet och vi stressar i avsluten vilket leder till snabba och lätta omställningar för Tyresö. I det uppställda har Tyresö det svårare och Jossan tillsammans med försvaret står sig bra, men vi får tyvärr inte till våra egna omställningar som hade kunnat göra starten lättare. Tyresö fortsätter mata på med aggressivt försvarsspel medan vi fortsätter att stressa. Hade inte försvaret fungerat så bra och Josefine Hultberg dahlgren inte gjort många fina räddningar hade siffrorna sätt värre ut i halvtid. Men 6-12 till Tyresö är det, och vi får ladda om inför andra halvlek.

Under pausen pratar vi återigen om vikten av att hålla tid och rum, hålla sig till spelidé och att inte fastna i försvaret. Tyvärr skall det dröja ända in till 12 minuter i andra halvlek innan vi börjar spela ordentligt handboll. Men då har redan Tyresö utökat sin ledning till 9-19 och vi får återigen börja jaga. Vi gör det riktigt bra och Tyresö mäktar bara med att göra 3 mål de sista 18 minuterna och vi gör 9. Men vi kan inte ha dessa svackor utan måste lära oss att hålla huvudet kallt och sluta stressa. Hålla oss till de ramar vi satt upp och låta bollen göra den större delen av jobbet för att sedan sticka dit huvudet när chansen ges. Det blir för mycket spel i sidled eller där vi blir upplåsta snabbt.

I detta fall handlar det inte om att bryta ihop och komma igen. Utan lära sig av sina misstag och våga kliva ut från trygghetszonen, tro på varandra och tro på den spelidé vi jobbat fram. Många viktiga matcher framöver och jag hoppas tjejerna är beredda på att kriga för poängen och växa ännu mer som spelare. Gör vi det, så kommer resultaten att komma vår väg igen.

//Nilkas