Seger inför storpublik

YBK – Skottorp 3-1 (0-0) Till tonerna av Kentas gamla dänga just idag är jag stark äntrade YBK vackra Munkavallens gräsmatta för bottenmötet mot Skottorp IF. Allt var upplagt för fest. Ungefär 250-300 åskådare hade nappat på iden om att fira lördag eftermiddag i Ysby. Solen sken, inte ett moln så långt ögat kunde nå och YBK mönstrade starkast möjliga lag. Sex raka torsk var en anledning till revansch och den stora publiken var skäl nog att ta fram allt som pågarna i YBK har inom sig. När Matilda Dock dessutom sjöng du gamla du fria så att högtalarna nästa exploderade var taggningen på max. Inget vittnade om ett bottenmöte i division sex. Inramningen var kalas! Bortalaget mönstrade bekant startelva. Min gamle mittbackskollega Packe Martinsson spelade på innermitten och den på min tid ytterbacksplacerade Erik Beus gjorde honom sällskap. Hade Marcus Hultin dessutom dykt upp så hade hela backlinjen i SIF från 2007 varit på plan samtidigt. YBK tog kommandot och anföll som hungriga vargar mot det tappra Skottorpförsvaret. Ysby skapade chans på chans. Orimligt att komma ihåg alla. Jakob kom fri två gånger, Otto sköt gång på gång antingen i Lovens händer eller utanför. Jonatan Gunnarsson nickade ett fint inlägg i kryssribban och Nisse Carlsson blev mer ensam än Reinfeldt på valnatten men lyckades inte sätta bollen i mål. Skottstatistiken måste varit parodisk. Gång på gång avlossade YBK bössan mot Skottorpskassen men skotten och avsluten var lika felplacerade som en mansgris i Feministiskt initiativ. Gång på gång försökte hemmapubliken applådera fram hemmalaget till mål men det verkade vara som förgjort. Skottorp stack upp två gånger och båda gångerna var Fredrik Gustavsson inblandad. Båda gångerna vrålade mannen – som inte direkt är minst på planen – efter straff då han stöp som fallen älg i straffområdet. Rutinerade domaren valde att skratta bort försöket medan YBK blev allt mer irriterat på teatern. I pausen hämtade vi andan, manade på varandra och bestämde oss för att skicka in bolldjävulen till varje pris. Coach Snoddas Karlsson började göra byten tämligen snart efter paus. Jakob Johlin som tidigt i första halvlek fått utgå kom åter in men denna gång på sin nya anfallsposition, Drängen Håkansson slängdes in på mitten för att hjälpa till med nickduellerna och Anton Olsen tog plats på ytterfältet. Bytena gav resultat. Otto Nilsson sköt först i kryssribban och halva publiken trodde nog att matchen skulle gå i bortafavör pga hemmalagets ineffektivitet men minuten senare revanscherade sig Otto. Ensam med målvakten visade han var skåphelvetet skulle stå. Lurade Loven i bortakassen och chippade in ledningen. Stort jubel på läktarna och till och med barnen som fiskade godis i fiskedammen vände sig om när de hörde vrålet. Gamla klassiker som ”andra sidan är ni klara” och ”sassa brassa mandelmassa, vi vill höra nätet rassla” dammades av på läktarna men YBK verkade nu trötta. Istället för att gå all in på att döda matchen tilläts Skottorp ta över. Plötsligt var det under 10 minuter YBK som försvarade sig och med kvarten kvar satte SIF kvitteringen efter en hörna. YBK ville dock inte nöja sig med ett kryss och gick till motangrepp. Simon Axelsson tog säsongens smartaste löpning och friställdes efter tränare Karlssons passning. Simons skott räddades av Loven men ambitiöse Filip Svensson stötte in ledningsmålet. Nu tappade SIF modet och Ysby anföll gång på gång. Till sist satte Axelsson trean på vad som förmodligen var hemmalagets tjugonde öppna målläge. Domaren blåste av matchen och publiken jublade. YBK slog sin traditionella kullerbytta och för en gångs skull var det segersång i omklädningsrummet. Den cyniske kan säkert lägga någon sur kommentar om att YBK ändå ligger i botten och en annan kan säkert vara allmänt gnällig med stöd av internets anonymitet. MEN det skiter vi i! Vi hade fulla läktare! Vi vann med 3-1 och just idag är jag stark! Herrlaget 0kommentarer

Truppen mot Ränneslöv

Lördag 13/9 Samling 12.45 Avspark 14.00 Anton Hansson Kasper Filip N Filip S Erik M Jimmy I Tomas K Otto N Jakob J Jonatan G Nils C Andreas H Tobias T Magnus K Anton O Herrlaget 0kommentarer

Förnedrade av Lidhult!

"Mörkret tog över. Regnet föll från askgråa moln. Likt symboler skickade från en högre makt tornade de väldiga skepnaderna upp sig på himlavalvet. Tröjan var dyngsur. Noak gömde huvudet i en handduk, Filip Nilsson var tom i blicken. Comebackade Nisse undrade nog vad i helvete han gett sig in i. Ovädret dånade mot kioskens plasttak och inne i huvudet slogs känslorna mot tomheten om rätten att plåga min gamla själ. Tomheten med sin bittra apati mot känslor av skam, hat, uppgivenhet och skuld. Likt en mobbare som kissar på mobboffrets gravsten ekade Lidhults segersång i omklädningsrummet bredvid. För trött för att orka göra motstånd. Istället lät jag skiten skölja över mig. Total förnedring. Total kapitulation. Förmodligen var det såhär Hitler kände sig i bunkern när hans galna sjuka dröm höll på att krossas och Sovjetiska bomber föll över Berlin. I Ysby föll inga bomber men i Ysby krossades 14 spelare av Skogslaget. En efter en droppade besvikna spelare ut från omklädningsrummet. Ordförande Åkesson hängde flaggor på tork. Emelie grillade burgare till några eftersläntrare. Själv stirrade jag på väggen. Ville inte gå ut ifall nu någon i publiken mot förmodan skulle stå och vänta. Ville slippa kommentarer, blickar och diskussioner. Den stackars publiken som betalat 30kr och lagt två timmar i regnet. Kommer de tillbaka är de inte bara tappra. Då är de helt galna. Till sist femton snabba steg till bilen. Nu hade mörkret tätnat. Bensinmätaren visade nästan noll. Sket i att tanka. Det är min fru som ska ha bilen imorgon. Det är exakt 8 timmar tills barnen vaknar. Då ska vi plocka bär. Det kommer säkert pissregna. Vi kan inte skylla på något. Vi hade bra lag. Vi var taggade. Vi sög. Nu är vi spellediga. Har några dagar på mig att kolla upp på nätet hur kollektiv kollaps behandlas. Bestraffning? Teambuildning? Äh, vi kör en lagfest på lördag istället. Även i dödsskuggan kan man se solen. Vi kommer igen." Slutresultat: 0-9 Herrlaget 0kommentarer

Nära nära....

"Förberedelserna inför Kornhultsmatchen var allt annat än optimala. Likt ebolasjuka droppade spelare efter spelare av. Någon skadade sig på träningen, en annan skulle jobba och en tredje skulle springa långlopp. Väl på plats hade laget formerats enligt 4-4-1-1 modellen med comebackande coach Karlsson på innermitten tillsammans med Noak Bolmgren. Ivarsson tog högerbacken och Kalle Karlsson fick vikariera på topp eftersom Jonte Gunnarsson saknades. Efter nio minuter gjorde KHFF ledningsmålet efter att inkallade keepern Emil Davidsson inte fått undan en retur tillräckligt långt. Nu trodde nog publiken i Kornhult på överkörning men de bedrog sig. Istället var det Ysby som skapade lägen resten av halvleken. Simon Axelsson var fri, Kalle Karlsson var halvfri och Noak Bolmgren gjorde sånär 1-1 men hans vänsterfot var mer luftpistol än Magnumrevolver. YBK gjorde en av säsongens bästa halvlekar. Simon Axelsson var kreatören, Jakob Johlin löpte som en mentalpatient på flykt och i backlinjen spelade innerbackarna med den pondus som man så gärna vill se hos sina försvarare. I halvlek slogs jag av tre olika saker. Först och främst att vi banne mig hade poängchans, vi var inte alls underlägsna. Därefter insåg jag att jag för första gången sedan vadsenan gick av för snart fyra månader sen, faktiskt spelade fotboll. Det tredje som slog mig var att det förmodligen skulle krävas en hjärtstartare, tjugo gram kokain och ett gudomligt ingripande för att jag skulle orka i 45 minuter till. Andra halvlek påminde om första. KHFF något mer spelförande men YBK var som en billigare kopia av Argentina (knappt hybris…). Lite småelaka, disciplinerade, snabba i omställningarna och överhuvudtaget allmänt räliga att möta. KHFF gjorde förvisso 2-0 – Junefalk såklart - men YBK var ändå med i matchen och Jakob Johlin reducerade strax därefter. Simon Axelsson fick gyllene läge att kvittera men hans nick fick inte tillräcklig fart för att lura hemmakeepern. Kort därefter tackade coach Karlsson för sig. Efter 75 minuter kändes kroppen som om den fått en omgång av Mike Tyson. Tankarna var lika fokuserade som hos en senildement orangutang med ADHD och inte någonting i hela världen hade fått mig att ta ett löpsteg till. Junefalk gjorde såklart även ett andra mål men YBK svarade igen. Filip Svensson som på sistone vuxit ut till en gigant i mittförsvaret forcerade in motståndare målvakt och boll in i målet. Ett fantastiskt mål! YBK fick en sista chans men Snoddas Karlssons ben var något för korta (eller långsamma) för att få fram sista träffen förbi utrusande keepern. Till sist stod KHFF som segrare men det kunde lika gärna slutat tvärtom. Stolt över lagets insats. Allt från Davidssons målvaktsspel till det fina passningsspelet och det furiösa slitet som samtliga spelare bidrog med. Tyvärr räckte det inte. KHFF är välspelande med snabba yttrar och så har de den där jävla Junefalk. Lite lojt lufsar han runt på planen och man hinner slå fast att han nog är rätt överskattad. Sen likt en svekfull sköka och en tjuv i natten slår han till och ingen fattar någonting. Vi i YBK tar med oss insatsen som något positivt och satsar på tre pinnar hemma mot Lidhultarna. Då gör dessutom Nisse Carlsson comeback i Ysby efter att ha missat hela säsongen pga studier. Dessutom har Snoddas Karlsson lovat att bjuda på fler liter vuxendryck när nästa trea kommer. Slutresultat 3-2 till KHFF Herrlaget 0kommentarer

Reservlaget mot RGIF

Söndag Munkavallen Samling 13.00 Avspark 14.00 Emil D Anton H Martin M Jonatan G Felix N Filip S Jakob J Tobias T Kalle K Noak B Magnus K Emil O Jimmy I Andreas H Dorlind Z Herrlaget 0kommentarer

Visa fler nyheter