Rafflande final med mål i slutsekunderna

Gripen Trollhättan har stått som värd för P19-VM i vilket Norge, Finland, Ryssland och Sverige deltog.
Turneringen spelades som gruppspel med 2x30 matcher, följt av semifinaler utifrån placeringar i gruppspelet.
För Sveriges del innebar gruppspelet tre segrar mot i tur och ordning Norge (5-0), Ryssland (3-2) och Finland (3-0). I semifinalen blev Norge en enkel motståndare då siffrorna skrevs till 11-0. I finalen ställdes Sverige mot Ryssland vilket var väntat efter att dem besegrat Finland med 8-1 i sin semifinal.

Finalen inleddes med ett svenskt spel som bådade gott och där den ena chansen efter den andra vaskades fram utan att pricken över i:et kunde noteras. När det inte blev någon utdelning så lyckades Ryssarna ta vara på några misstag i det svenska spelet och gå till halvtidsvila med en 3-0-ledning. I halvtid fick gruppspelets och den spelare som utsågs till turneringens bäste mittfältare, Martin Landström lämna in då han kände sig matt och febrig. Martin hade för övrigt endast kunnat spela en kortare period i första halvlek. Med detta avbräck så steg i stället Robin Öhrlund från Örebro fram och drev det svenska spelet.

Direkt i inledningen av den andra halvleken ökade ryssarna på till 4-0 och då kändes segern långt borta. Dock reste sig det svenska laget och reducerade till 4-1 genom Robin Öhrlund. Strax efter reduceringen fick ryssarna straff som Markus Johansson (Vänersborg) räddade. Sverige fortsatte att spela med bra tålamod och satte hårt tryck på ryssarna som efter en tredje utvisning på en av sina spelare fick fortsätta matchen med reducerat manskap. Genom bra disciplin och hög intensitet kom Sverige allt närmre ryssarna och med några få minuter kvar lyckades Sverige kvittera och det såg ut som om matchen skulle gå till förlängning. I matchens sista minut (9 minuters tillägg beroende på skador) fick Sverige hörna från vänster. Efter en retur hamnade bollen hos Christian Älvegran (Villa) som med två sekunder kvar kunde sätta bollen i nät. En fantastisk match där Sverige var det bättre laget under större delar av matchen. Sett över turneringen så finns det några saker som framstår som viktiga i spelet.

• Att passningsspelet är det som skiljer lagen åt Sverige och Ryssland betydligt bättre än övriga. Martin Landströms känsla för att flippa i fart med bra precision är vägvinnande och något som skapar ytor även på lag som står lågt.
• Tempoväxlingar där förmågan att vinna mot sin motståndare blir allt viktigare. Robin Öhrlund satte fullständigt skräck i ryssarna under finalen med sina rappa växlingar och förmåga att samtidigt som han dribblar också trampa översteg åt båda håll.
• Försvarsspelet var mer över hela banan och mer av ett hederligt styrspel.
• En iakttagelse är också att det gäller att öka intensiteten i det man företar sig så att bollföraren alltid utgör ett rejält hot.

Med denna summering så kan jag med glädje notera att ”Talangfabriken” Vetlanda BK med superledaren Sergei In-Fa-Lin i spetsen kommer att gå en fin vår tillmötes då både Sebastian Ytterell och Martin Landström tillhörde de mest framträdande spelarna i det svenska laget.

Per-Anders Gustafsson

------------------------------------

Per-Anders Gustafsson är idag SBF-ansvarig för landslagssektorn och företagsledare. Har tidigare varit förbundskapten på ungdomssidan samt tränare för bl.a. Villa Lidköping BK, IFK Vänersborg och var tränare för Vetlanda BK när klubben vann SM-guld 1991 och 1992.