Referat: SK Mjörn - Lödöse Nygård IK

I fredags spelade vi höstsäsongens första match när det var dags för hemmamöte mot Lödöse/Nygård IK (i forts kallade LNIK) på Bodarnevallen. Återigen var det en fin kväll med värme och sol som bjöds. Ultraz hade sommarlov initialt men dök sedan upp och skapade magisk stämning framåt andra halvlek. Hatten av! Startelvan: Ryberg Jarl, Järis, Jonas, Abbe Prytz, Olle, Robin, Ahmad Gabbe, Kula Magisk bänk: Eggimann, Jimmie, Wiberg, Draxl. LNIK var ett spelskickligt lag när vi möttes i premiären även om den drabbningen i mångt och mycket blåstes bort av en stark vind. LNIK ville och försökte spela via sitt duktiga mittfält men där hade Gunnar med sin taktikbok beordrat press på mittbackarna vilket gjorde att de längre bollarna fick slås istället. I första halvlek hanterade vi det bra och det var svårt att komma igenom vårt försvar. Chanser skapades istället på enstaka fasta situationer. En, från grönvitt håll, mycket billigt dömd straff blev dock till matchens första stekheta målchans. LNIK-spelaren fick dock möta sin överman i 2 meter Simon Ryberg som sträckte ut och räddade straffen. Vårt egna anfallsspel var inte riktigt lika effektivt som i måndagens möte mot Edet. Gabbe och Ahmad hade varsitt bra läge att spräcka målnollan men LNIK-målvakten gjorde två fina parader. 0-0 i paus alltså. I andra halvlek dröjde det inte lång tid förrän LNIK öppnade målkontot på Bodarnevallen. Efter ett inkast fick en central mittfältare bollen på offensiv planhalva, avancerade något och skickade en passning på sin egen häl vidare på ett motståndarben och vips så var en LNIK-forward ren till höger. Avslutet påminde om en såndär rutschkana med hopp i slutet, en strumprullare av rang fast ändå med någon sorts finess. Bollen gick i en störande perfekt båge precis över Simons långa armar och in i nätet. 0-1. Resterande del av matchen ägnades åt att jaga en kvittering. Vi hade en del boll och skapade några chanser men den riktiga skärpan fanns inte riktigt där. Kula höll sånär på att peta in en skarv från Robin 1 på ett långt inkast från Robin 2. När det verkligen började att bli desperat och klockan tickade upp på 90 så lyftes ännu en boll in i straffområdet. Robin 1 stångade och slet och lyckades få ett ögonbryn på bollen så att den tillslut landade framför Gabbe som drog till på direkten (inte Tobakshörnan då även om det är en fin butik). Volleyn från Gabbe var bestämd och välplacerad och för en slö mittback som stod i perfekt vinkel längst bak var det mumma att se bollen leta sig in i nätmaskorna. 1-1 och så mycket mer hann inte hända i matchen. Domaren blåste av och en viktig pinne fick vi i alla fall med oss. Som matchen utvecklade sig så var det skönt men vi hade hoppats på mer inför. Övrigt festligt? - Tja, visst var det lite skojigt att domaren skulle stå på sig efter den tveksamt dömda straffen och dessutom varna Abbe för ”avsiktlig hands, solklart gult kort”. - Det är alltid skönt att kvittera sent på målvakter som maskar, så är det bara. - Är det inte solklart gult på spelare som kastar bollen aggressivt på en motspelare? Tydligen inte denna afton. - Inte en enda korv var sprucken av de som bjöds efter matchen. Ruggig ordning på Bodarnevallens körvakok numer. Nu avslutas vårsäsongen med bortamatch på konstgräs i Trollhättan kommande söndag. Krabbe, if you read this: tror du kan få chans att pyttsa redan till helgen igen men då får du byta till rätt grönfärg. ;) / Järis - head of taggarna inåt Seniorer 0kommentarer

Referat: SK Mjörn - Edet FK

Knäcker en kortburk, avnjuter lite egentid på altanen och super in sötman från gårdagens seger som blandas med Pripps 2,2. Uhhhh va gött det är med seger! Måndagsseger efter årets KÖVIGASTE (rätt böjt va?) dag sett till vädret. Igår tog vi emot lirarna från Edets FK på vår fina Bodarnevall och det är inte varje dag man blir svettig av att ta på sig skorna. Efter en något sen (nåja) matchflytt var vår skyttekung Gabbe indisponibel pga samkväm av den högre skolan inom släkten. Men jag säger som Gunnars coach från Mellerud -95 sa till pressen inför varje match: "Vi ställer upp med det bästa laget vi har". Det är ju alltid sant. Elvan: Ryberg Rosen, Järis, Ankan, Abbe Prytz, Olle, Björnell, Frank the Tank Kula, Jarl Inhoppare: Ahmad, Ajaz, Wiberg, Broddan (fyyyfaaan vilken kung). Ja, Jarl in på topp var kvällens genidrag från coach Torstensson. Jarl själv skrattade högt när startelvan droppades på samlingen men samlade sig ganska snabbt och sa att det nog inte var så dumt ändå och fick medhåll av sina gröna lagkamrater. Efter att ha kokat upp (uppvärmning var en omöjlighet för kvällen) blåstes det så igång till match. Edet tog tag i taktpinnen första kvarten och hade mycket boll. De var finurliga i sina anfall och hade flera offensiva spelare med fina, kvicka fötter. De hade även två bollar i mål men den första avvinkades för offside och den andra för gruff i avslutsläget. Istället för Edetmål började vi hitta lite spel och kom runt bra på kanterna. Efter ett fint anfall till höger slog Rosenström ett inlägg på bortre som den fabulöse trollkarlen från Stadsskogen, Kula, nickade tillbaka in mot straffpunkten där hans själsvän med 100 i kemi - Olle kom stormandes och pricknickade in 1-0 i vänstra krysset sett utifrån. Det var vackert! 2-0 kom ca tio minuter senare efter att Prytz kommit runt på högerkanten och slagit ett inlägg som smet förbi Kula precis men där dök han upp, precis som Gunnar hade tänkt, och rakade in bollen - målskytt Pontus Jarl! Klang och jubel på Bodarnevallen! Resterande del av halvleken var anfall åt bägge håll. Björnell på mitten vann otroligt många dueller och ju längre halvleken gick desto bättre blev samspelet mellan honom och Olle. Andra halvlek innebar en del Edet-press. De försökte flytta fram positionerna och sätta press på oss och nog hade de lite mer ordnat spel, särskilt en period innan vätskepausen i mitten på andra halvlek. Men! Vi försvarade oss mycket bra, missade den ene så räddade den andre upp det hela - precis som det ska vara (men som det kanske inte riktigt har varit på slutet). Vi kämpade vidare och Björnell fortsatte att vinna dueller både efter marken och i princip alla nickdueller i luften. Olle slet som en iller och lyckades framkalla krampkänning hos minst två centrala mittfältare i motståndarlaget. Vi skulle försöka hålla nollan denna afton, så var det bara. Vi gjorde en del byten i andra halvlek och här fick de 37 betalande valuta för pengarna. 46-årige Tobias Brodin kom in och rev upp djupa sår i motståndarnas backlinje. När jag hör att någon som är över 40 år spelar fotboll så tänker jag att det är någon med mycket boll i sig och som kan det här med att stå rätt och slå fina passningar osv. Broddan har absolut det, men han är ju för fasiken snabb också. Igår sprang han ifrån Edets vänsterback och skickade in ett inlägg som höll på att bli mål. Att byta av Robin Wiberg och Prytz och liksom vara i princip lika jobbig i djupled. Omänsklig, mäktig, legendarisk, overklig! Hatten av! Matchminut 77: I en period med lite Edetpress skickade Simon en lång boll från eget mål som Kula med millimeterprecision förlängde i djupet på Ahmad som med en kylig lobb över målvakten la in mitt i målet. 3-0! Uh uh uh! Va gött! Ca tio minuter senare reducerade Edet efter ett friläge där vi inte riktigt hann med, surt för det kändes egentligen inte omöjligt att avvärja situationen. Således ingen nolla för Simon men han gjorde en fin come back ändå, var med bra ute på inspel och även alert på de långa djupledsbollarna matchen igenom. Slutsignal och seger med 3-1! Riktigt go känsla efteråt och Rednex på maxvolym till Jarls patenterade armjuck. Magi i dess muggligaste form. Vilka ska hyllas denna gång då? Det är svårt för väldigt många gör en bra match men jag tycker nog att Robin Björnell på innermitt var kungen för kvällen! Galet bra duellspel men ändå med ett lugn när han får tag i bollen och skapar lite andrum mellan anfallen. Övriga sliter föredömligt och gör jobbet för märket på bröstet. Gött så! Nu laddar vi om för ny match redan på fredag då serien vänder och Lödöse Nygård kommer på besök. Väl mött! Seniorer 0kommentarer

Referat: Töllsjö IF - SK Mjörn

Fredagen den 17e juni var det dags för bortamatch på Holmängen i Töllsjö, en arena där vi haft problem de senaste åren. Startelva: Hassan Jan Rosen, Järis, Blomberg, Frank Abbe, Ankan Berglund, Olle, Prytz Gabbe, Filip Förstärkning: Kula, Paul, Erik PL, Jarl, Kjartan. Töllsjö inleder matchen starkt och gör både 1 och 2-0 med ca fem minuters mellanrum den första kvarten. Målen är snarlika där två fina långbollar rakas i mål med låga avslut i bortre från varsin kant. Vi hängde inte riktigt med. Vi spelar upp oss och har ett fint spel andra halvan av halvleken och reducerar helt logiskt genom Prytz efter ett riktigt fint anfall på högerkanten där vi sågade oss igenom försvaret och slog ett lågt inlägg på bortre där vår yngling mötte på ett tillslag. 2-1 skulle stå sig halvleken ut. Innan dess hade vi haft flera chanser att göra mål, inte minst ett fint läge för pigge Prytz där avslutet gick utanför ramen. I andra halvlek böljade spelet fram och tillbaka. Ju längre matchen led desto offensivare blev vårt lag vilket öppnade för kontringar för Töllsjö. Janne i målet gör flera fina räddningar på högoktaniga chanser som skapades i dessa omställningar. Våra anfall resulterade i halvchanser men det blev bara nära. Istället tappar vi markering på bortre ytan efter en frispark vilket gör en Töllsjöspelare ren och 3-1 är ett faktum med ca tio minuter kvar. Vi försöker forcera men får inte in bollen, förrän i den 90e minuten när ett ihopslag (eller vad det var) ställer Töllsjömålvakten och bollen seglar in under ribban till 3-2. Vi försökte få till ytterligare en chans men de långa bollarna kom aldrig riktigt fram. Stryk 3-2 och rejält deppigt efteråt. Olle och Gabbe sliter som djur matchen igenom, Janne gör några riktigt svettiga räddningar i andra halvlek och ska plussas för det. Vi hade mått bra av lite kontinuitet i truppen just nu men det går emot. I veckan deklarerade Filip att han går tillbaka till Lerum resterande del av säsongen. Vi hälsar på återseende! Vidare har det provtränats lite den senaste tiden och förhoppningen är att någon av de spelarna ska signa för spel då det sett lovande ut på träningarna! Seniorer 0kommentarer

Referat: SK Mjörn - Gånghester/Målsryd

Nederlag, nederlag och åter nederlag. Kämparna från Västra Bodarna har varit inne i en tuff period med en längre förlustrad. Visst har vi mött några topplag men däremellan har vi inte gjort hundraprocentiga insatser mot bottenkollegor vilket hade gjort vårt tabelläge lite halvtaskigt. Men! Lördagen den 11e juni skulle det bli ändring på det. Utlovat myshäng efter matchen med chans till en sväng på byn under stundande potatisfestival. Behövs mer motivation? Det fanns inte på kartan att få stryk mot jumbon Gånghester/Målsryd denna lördag. Gunnar ställde följande glin på bena: Hassan Jan Rosenström, Järis, Blomberg, Örning Abbe, Dr Bombay (Björnell), Olle, Frank Ribery Tank Gabbe, Prytz Ölsugna: Kula, Paul Carter, Ajaz. Cigarr men utan kavaj: Gunnar. Gånghester/Målsryd (i fortsättningen kallade GMIF) var alltså tabelljumbo med tre inspelade poäng. De kom till vackra Bodarnevallen med en sargad trupp där det ryktades om en del återbud. Meeeen det är ju skit samma, när domaren blåser i pipan så ställer man det bästa man har på bena och går ut och kör. Det gjorde vi. En lite rakare uppställning från demontränaren skulle sätta grillor i skallen på GMIF-försvaret. Första halvlek präglades av ett rejält spelövertag till vår fördel. Jag tror att GMIF hade en resultatlös hörna och ett långskott utanför som bästa chanser i första halvlek. För Mjörns del var det fullt spett framåt. Vi hittade en del fina kombinationer och sågade oss igenom försvaret gång efter annan MEN vi gjorde bara ett mål. Prytz höll sig framme på ett kanonfint inlägg av Rosenström och skickade avslutet i stolpen men tog sedan hand om returen och rakade in den i mål till 1-0. Resterande del av halvleken var en kavalkad av goa lägen som antingen brändes genom diverse hålspark i luften eller andra dråpliga avslut som ofta bonkades över målramen. Frank Ribery på sin nygamla position som ytter var pigg och rev upp sår i GMIF-försvaret. Redaktionen minns en särskild soloraid som nästan resulterade i målfirande men den sista touchen var tyvärr med slalompjäxan. Vi kändes även småfarliga på hörnorna initialt och undertecknad hade en sneträff som väl var en tio meter ifrån att närma sig målramens övre delar. Det skulle komma fler chanser... När domaren blåste för halvtidsvila var det lite suckanden över att vi inte hade stängt matchen redan. Lägen fanns definitivt. Andra halvlek började lite trevande från vår sida. GMIF stack upp några gånger och hade faktiskt en boll som Janne tippade i ribban vid ställningen 1-0. Festligt då att Blomberg var pigg och rensade returen över eget mål. Rensningen måste ha imponerat på domaren som valde att ge oss inspark efteråt. Med timmen spelad började vi ta över igen och efter en fast situation i den 66e minuten gick Gabbe upp och vann en nickduell med målvakten. Skarven landade på straffpunkten där Dr Bombay (Björnell) stormade fram och trots att bollen var i vristhöjd valde han att med mycket vilja och en fin panna skicka bollen i nät med en slängnick. 2-0 till Mjörn, en grästuvsprilla under läppen för Björnell och nu hade klacken vaknat. Ultraz Mjörn hade försovit sig dagen till ära och smög in på arenan en kvart efter avspark med sömndruckna ögon MEN med trumma och megafon i högsta hugg! Därefter följde en period med lite härligt köttigt spel. Det var frisparkar åt olika håll i princip varenda duell. Domaren höll dock igen med korten och lyckades hålla det på någon form av acceptabel nivå ändå. I den 74e minuten surnade undertecknad till på en GMIF-spelare som för trettonde gången hade satsat sent i en duell. Oenigheten var uppenbar och något konsensus i grälet nåddes inte där och då. I samma veva hade vi fått en hörna och nu kan ni ta och spetsa ögon och öron! Abbe slog en fin snöflinga över varenda gulsvart mot bortre delen av straffområdet och där mötte en gubbgrinig mittback med vrede i sina slitna skor bollen på helvolley. "Hellre hårt utanför än löst i mål" är ju egentligen en ganska ocharmig devis men leder man med två och är förbannad kan man få leva ut lite! Träffen på bollen blev overkligt bra och det kändes så oerhört konstigt att bollen gick in överhuvudtaget. Jag säger som Paul brukar säga "det var inte överdrivet Ferenc Puskas-skitsnyggt men det var heller inte jättesuperfult utan du kan va ganska nöjd med hur det blev eller så". Vi lämnar det där. Frågan är om det ens var matchens snyggaste mål? Vi återkommer till det. 3-0 stod det på tavlan och det skulle bli mer spring för Uffe som skötte matchvärdandet och siffrorna dagen till ära - vilken multitalang! I den 88e minuten bökades det ganska rejält i straffområdet och med en annan nivå av gubbgrinighet smällde mannen, myten, legenden - Patrik "Kula" Karlsson in 4-0 så att det gamla målets ena stolpe höll på att gå i bitar. Sista kvarten hade Paul kommit in på en något ovan position som targetytter. Detta var ett nytt påfund från Gunnar och när andra kliade sig i huvudet så skickade Gunnar fram bröstet ännu mer. Skulle han få rätt? Skiter björnen i skogen? Tar Anna-Lena Bank Pauls jobbpass för att möjliggöra elitspel på division femnivå? Klart Gunnar skulle få rätt. I den 89e minuten drogs en långboll från vänster över till högerkanten där Paul hade lagt in högsta växel. Bollen såg ut att rinna iväg men Paul hade fått upp ångan rejält och skickade med sällan skådad urkraft både boll och motspelare mot mål. Bollen for som en projektil i nättaket och slajdade förbi varenda maska innan den lugnade ner sig i bortre burgaveln (för er som inte var där kan tänka Zlatan i kvalet mot Ungern). Den stackars försvararen fick sig också en redig kyss men slapp i alla fall att slajda i några maskor. 5-0 på tavlan vilket också blev slutresultatet denna soliga potatisfestivalslördag. Men visst skulle väl ytterligare ett mål ha godkänts när Prytz ryckte sig förbi sin försvare och spelade snett inåt bakåt till Kula som stötte in bollen? Linjedomaren vinkade för offside och det blev lite komiskt. Klang och jubelsång med fansen följde därefter och några fina korv med bröd. Många gubbar gjorde fina insatser men Prytz student hade uppenbarligen gjort honom gott då han såg pigg ut matchen igenom. Även Blomberg gjorde en stabil insats och var en bidragande faktor till årets första nolla signerad Hassan Jan. Vi hörs! Seniorer 2kommentarer

Referat: IFK Trollhättan - SK Mjörn

SK Mjörn + studenten = falskt För att ha en trupp som så ofta beskrivs som ålderstigen och liknande drabbades vi förvånansvärt hårt av att ha match samma dag som studenten. Skador gjorde att ännu fler saknades, och med fyra återbud pga sjukdom sista 30 timmarna innan match blev truppen av det ovanliga slaget när vi skulle åka och möta topplaget IFK Trollhättan på deras finfina anläggning. Stryk med 3-0 blev det och här är dagens omdömen: Janne Hassan: Räddade friläge, bra i luften och flera fina räddningar. En go lagkamrat. Olle Hedlund: Fick spela högerback och hamnade förvånansvärt ensam mot två anfallande motståndare. Löste det med bravur. Olle är så himla ödmjuk och en av de snällaste killar ni kan hitta. Henrik Järåsen: Tillbaka från sjukdom och stänger igen effektivt. Kapten, DJ, föreningsmänniska, trebarnsfar och en sjujäkla mittback. Jonas Blomberg: Vinner sina dueller, slår bra passningar och snackar bra med mittfältet. Det är skoj att spela fotboll med Jonas och hans passningsfot! Go bil har han också. Riktigt go gubbe. Francis Oreilly: Snabb, följer med bra i anfallen och oväntat bra en mot en med boll. Rolig är han också, och prestigelös på ett gött sätt. Irländskt guld. Robin Björnell: Stark i duellspelet, trygg med boll, och tar inga fångar. Kul att han är med, hakar på till Dala efter träningarna och är en vrålgo gubbe. Ankan Berglund: Stark, rutinerad, snackar och fördelar boll. Nära att dra in en frispark. Vidare är han en fin kompis och kung i baren. Kul att han är tillbaka i mjörn. Gabriel Skarrie: Undertecknad är väl partisk, men springer även när benen är trötta och lite till. Tycker mjörn är ett vrölgött gäng. Ahmad Alnis: Nära att komma loss flera gånger, och ställer upp trots krämpor i kroppen. Go lagkamrat och en jävla superstar i samma person. Störst swagger i mjörns historia. Adam Bergström: Ett kraftpaket, go uppspelspunkt och tar bra defensivt ansvar när vi går över till två centrala mittfältare. Toppenkille, förhandlar bort bowlingavgifter, ventilationskung och bäst på fest. Man förstår att han aldrig haft några problem med brudarna, även om det är stabilt på den fronten nu för tiden. Viktor Örning: Bra i defensiven, erbjuder spelalternativ, och har bra tillslag. Vågar spela på fötterna. Örning är nybliven festansvarig i Mjörn, i princip alltid på gott humör, hjälper folk med sina skador och bjuder på många skratt. Toppkille. Robin Wiberg: Comeback i mjörn! Nära att göra mål i första anfallet, kastar stans längsta inkast, är fortfarande snabb och ger aldrig upp. En go kompis som ställer upp, och får man fart i honom kommer han fortfarande vara en grym fotbollsspelare. Toppgubbe. Paul Carter: Han jobbat med is på knäna i två dygn för att eventuellt kunna stärka upp laget i ett tufft läge. Det gick inte spela fotboll idag tyvärr men han är med och stöttar vid sidan. En stjärna att ha i ett fotbollslag, alltid på lite gött häng, garvar och skojar. Skulle inte byta honom mot någon annan. Tobias Brodin: In och river, i finfin form, nära att komma igenom. Får motståndarna att se ut som juniorer. En otroligt fotbollspelare. En personlig förebild på och utanför plan. Gunnar Torstensson: Spelade för kort tid för att betygsättas. Men som coach och person är han toppklass. Gillar att garva, tycker om rockig musik, och ett lysande exempel på hur man kan komma från högre nivå och anpassa sig till sportklubben Mjörn. Är så glad att han tog över inför denna säsongen. Nästa match spelas på hemmaplan lördag 11 juni. Ses där. Seniorer 1kommentar

Visa fler nyheter