Vart tog han vägen? del 3

Det är inte ofta Roslagskulla haft spelare som dragit utomlands för att söka lyckan, pengarna och kändisskapet. Men så plötsligt drog Johan Dala Dahlkvist till Polen för att söka just det. Inte nödvändigtvis genom fotbollspelande men ändå. Med ett stetoskop runt halsen och en febertemp i högra handen så ska Johan bli något i livet är det tänkt.

Hastigt och lustigt så försvann du till ett främmande land. Var håller du hus och vad gör du Johan Dahlkvist?
- Ja, det stämmer bra det, min kommande kollega Doctor Floix. Befinner mig för närvarande på ett ställe som av många kallas "Polens Riviera" (Gdansk-Sopot-Gdynia), tre städer i ett. Här i detta semesterparadis studerar jag alltså Medicin mellan parasollen. Vill ni veta mer ang. kultur, historia etc rekommenderar jag skarptdet här. Eller att ni kommer ner en sväng! Har hört att Kulla har god hand med Polen.

Så hur ser framtiden ut? Drömscenariot?
- Framtiden är sedan gammalt utstakad, jag kan dock dela upp den i två delar -professionell och privat. Den professionella framtiden tar sin början först om ca 5-10 år då jag via gamla Kulla målvakten Olle Valentins Pappa, lyckas nästla mig in i landslaget och bjuder alla gamla lagkamrater till EM, VM och Kristianstad, logebiljetter (självklart). Så till den privata, skulle säga att detta också tar sin början om först 5-10 år. I och med att jag då redan har lyckats råda bota på alla HIV-smittade, (Oj, glömde jag att säga det? Ja, du kan vara lugn Wiman) så kommer jag att få nobelpriset, Madde kommer att vara min bordsdam och efter några dagar även fru. Så! där har ni min framtid i minsta detalj. Drömscenariot vore väl om alla ni kunde komma på brölloppet, såvida ni inte har fått denna diagnos

När sker comebacken i den röda Kullatröjan, nr.9 då såklart?
- Tänkte faktiskt försöka mig på en comeback redan ikväll på IP! (läs igår)

Du hade ju lirat i Kulla ett antal år innan du stack och borde därför ha en del anekdoter att dela med dig av. Låt oss höra?
- Det skulle vara för hemskt att dela med sig av alla anekdoter man upplevt under sin tid i Kulla. Men jag tror att alla får sina egna underbara bilder bara genom att lyssna till dessa stödord: Spanien, kryssning, Märren, Kristianstad, Omklädningsrum, Dommarudden, kryssning, Tången, Vaxholm.

Berätta om målen...(du vet vilka jag menar, jag vet att du vill)
- Självklart...Vaxholm IP, en inte allt för lång tid sedan.
Kulla hade under vårsäsongen inte vunnit en enda match, knappt tagit någon poäng. Endast ett fåtal matcher återstod. Och för att hänga oss kvar i fyran, krävdes något i hästväg (dalahästväg). IFK Vaxholm var ohotad tvåa i serien så när tredjejumbon kulla äntrade planen var det inte många av de ca 500 åskådarna som höjde på ögonbrynen. Än mindre efter första halvlek då IFK programenligt hade en till synes betryggande ledning. Dåvarande tränare Broberg, började få huvudbry, stenmarksmössan gick mer att kännas igen vid en kalott. Han bestämmer sig i alla fall, med 30 minuter kvar för att sätta in mig som centertank. Och det ska inte dröja lång tid innan jag vunnit en boll ngt till vänster på mittplan, med ett sällan skådat driv, för jag sedan bollen hela vägen mot mål för att där iskallt, tåpajja in den mellan benen på keepern. Publiken jublar, Wägerth är där. 2-1 En liten gnista hopp tändes i laget. Och ytterligare en kvart återses ett liknande läge med samma person, denna gången avslutar han distinkt med ett vristskott i burgaveln. Publiken jublar, men gladast av dem alla är Jojje, glömmer aldrig jojjes leende efter 2-2. Av bara farten skapar jag även en straffsituation, vilken jag dock låter Lill-kim lägga, (Det är så skönt att se när de som har en själv som idol, också får göra mål). De resterande minuterar går mest i åt att för Vaxholm försöka ta bollen av mig ståendes vid hörnflaggan.

En hälsning till laget?
- Ett lycka till, och på återseende!

Vi saknar dig starkt Dala och hoppas vi snart får höra din vidriga stämma skrika åt domare och dylikt. Lycka till med studier och polska damer.