Ineffektivitetsspöke - finns det?

BILD: Therese Rangfeldt LAYOUT: Christoffer Fleur IK Hephata - Norrtull SK 1-1 (0-0) Mål IKH: Emil Radhe Varningar IKH: E. Tebibel, N. Tebibel, Gouzou, Rasinaho Trots kanske Hephatas bästa fotboll någonsin fick vi endast ta en poäng från säsongens första derby Då var det dags för säsongens första av många derby, vi "tog emot" fjolårets trea Norrtull SK som inför sista omgången hade allt i sina egna händer för spel i division 4 men stod för en osannolik kollaps och förlorade den sista matchen - de fick då se Enskededalen springa om och ta division 4-platsen! Målsättningen för Norrtull borde rimligtvis då vara att ta steget till spel i division 4 denna säsong - vi visste då det skulle bli en mycket tuff match, kanske den tuffaste under säsongen. För att inte tala om deras gigantiska anfallare, nummer 48 Insulander. Grabben får fan vår långa anfallare Masso att framstå som en dvärg... Det var även killen som gjorde det sena 2-1-målet förra året när våra två starka luftspelare Romel Belcher och Adam Neverland gick upp i luften mot honom och förnedrades. Hursomhelst - nytt år, nytt lag. Inledningsvis spelade vi rätt avvaktande, precis som mot Högalid för att kontrollera matchen och känna av tempot. Norrtull fick ha bollen något mer medan vi stack till vid tillfällen vi fick - bland annat en dubbelchans som borde ha resulterat i ett mål. Radhe fick en boll inne i boxen felvänd och drog ett lågt skott som målvakten med en fantastisk fotparad styrde iväg bollen till stolpen - på returen var debutanten Antony Castro först på bollen men även där lyckades målvakten med en fin räddning även om skottet var något för rakt på målvakten. Det var annars mest halvchanser under första halvleken - spelmässigt skapade dock Norrtull noll chanser, istället var det vi som bjöd dem på farligheter genom att ta massor av onödiga frisparkar i farliga zoner trots att de vid tillfällen oftast var felvända. Visserligen gillade domaren att blåsa i pipan extra mycket under dagen, men att vi gav domaren anledningar att blåsa var otroligt onödigt - speciellt mot ett lag som är starka på fasta situationer. Under halvtidsvilan gjorde vi tre byten - där bland annat Adam Neverland äntligen fick göra säsongsdebut efter att ha missat hela försäsongen på grund av en fotskada. Han bildade mittlåset tillsammans med Belcher och vi kunde då flytta fram Nabil Tebibel - vi har saknat som är väldigt grym i luften centralt. Nu gav Tebibel oss det centralt och vi började vinna många fler luftdueller där. Vi började äta upp Norrtull mer och mer, vårt presspel var riktigt bra och vi vann bollarna i den neutrala och offensiva zonen. Våra "offensiva" spelare gjorde ett mycket bra jobb defensivt - både Radhe och Attar flera boll och pressade motståndarna rejält. Samtidigt som samtliga anfallsförsök av Norrtull avvärjades av vår grymma backlinje där Belcher gjorde en fantastisk insats i mitten ihop med Adam som inte såg ut att ha varit skadad en enda dag. Men hur bra vi än spelade ville inte bollen in, en kombination av marginalerna och ineffektiviteten - Radhe fick ett mycket fint läge att ge oss ledning men skottet tippades över av Norrtulls målvakt (som för övrigt gjorde en mycket fin match, kanske MOTM), Nabil Tebibels hörnnick träffade ribban (Vi har alltså träffat virket FEM gånger på två matcher) och Neverland skott i straffområdet efter hörna blockerades. Istället hände det som inte fick hända - Norrtull tog ledningen. Återigen på en frispark i ungefär samma läge som sist mot Högalid där vi släppte in målet under tilläggstiden och återigen var det för att vi halvsov. Efter att den direkta frisparken träffat ribban klockrent så var Norrtull först på returen medan vi agerade som statister - två matcher, två onödiga insläppta mål som hade undvikits om vi var något mer vakna. Vi gav dock svar på tal direkt, bara minuter efter deras mål drog N'Bou en snabb hörna som rensades undan, Attar var först på bollen utanför straffområdet och drog ett lågt skott som istället blev en perfekt passning mot den bortre stolpen där Radhe var framme och snyggt styrde in kvitteringen. Bara minuter efter var det ytterst nära att vi fullbordade en vändning, återigen firma Attar & Radhe. Återigen ett lågt skott (eller passning?) inåt i straffområdet mot den bortre stolpe men denna gång hann Radhe inte nå bollen. Vi spelade extremt bra under denna period, kanske bästa fotbollen i Hephatas historia. Vårt presspel fungerade riktigt bra och vi vann bollar som aldrig tidigare, alla jobbade defensivt och offensivt. Istället för att vara nöjd med 1-1 gick vi för att vinna. Tiden började ticka mot avblåsningen när vi kanske fick matchens bästa läge, Grajdan drog iväg ett inlägg in i boxen där Norrtull gjorde en misslyckad rensning och bollen hamnade framför Radhe som med en stenhård halvvolley sköt bollen i en nästintill perfekt båge. Dock var det centimeter över - någon centimeter lägre och det hade varit helt otagbart för samtliga målvakter i världen. Det var typ det sista som hände, visselpipan blåstes minuten efter. Marginalerna var återigen emot oss samtidigt som vi själva var alltför ineffektiva, något vi haft rejäla problem med förra året. Får vi bort ineffektiviteten kan det bli otroligt roligt, för vi spelar en mycket bra fotboll. Vi fick flera fina vitsord från delar av vår tolfte spelare - vår underbara fanskara - som ansåg att vi aldrig spelat bättre fotboll. Men nu gäller det att ha fötterna nere på jorden och ladda om, på fredag blir det en ny tuff match mot nykomlingen Gimonäs FC som vann seriepremiären mot Skogås Trångsund med klara 3-0. +++ Ali Attar gjorde en mycket fin insats såväl offensivt som defensivt, stod för flera avgörande presspel. Assisterade till kvitteringen. ++ Alek Skovin nu har vi äntligen en vänsterfotad ytterback, Alek ger oss en helt ny dimension i anfallsspelet. Står för flera fina överlappningar och är ständigt ett offensivt hot - sköter det defensiva mycket bra också. + Romel Belcher egentligen gjorde samtliga mittbackar ett mycket bra jobb idag men Romel stack ut lite extra - snabbheten och fysiken han besitter är ett otroligt starkt vapen hos oss. Att försöka ta sig förbi Romel gör alltid så jävla ont. Fotboll Herrar 0kommentarer

Hephata tappade segern efter sista minutens kvittering

IK Hephata - Högalids IF 1-1 (0-0) Mål IKH: Elias Tebibel Varningar IKH: G. Belcher, Grajdan, N. Tebibel, E. Tebibel IKH XI: Sapega - G. Belcher, R. Belcher, N. Tebibel, Ceesay - Skovin, Gouzou, Rasinaho, Delin - Attar, E. Tebibel Att tappa koncentrationen i någon sekund kan kosta dig viktiga poäng... Det fick vi erfa när vi välkomnade den föredetta ständige tvåan Högalid (Silvermedaljör i division 6 under SEX raka år!) för säsongspremiären 2018. Vi kom till matchen med stor spelarfrånvaro - bröderna Neverland samt Albert Boklund var fortfarande skadade, ett par nyförvärv inte spelklara, fjolårets skyttekung Radhe hade fått en skidresa i present... Men till slut lyckades vi samla ihop en trupp på totalt 14 spelare där vi fick se nyförvärven Gabriel Gouzou + Alek Skovin från start - presentation om samtliga nyförvärv kommer inom kort. Vi alla visste att vi haft en dålig försäsong med uteblivna träningar, dåliga resultat under träningsmatcherna samt skador på flera nyckelspelare - vi gick därför in i matchen rätt avvaktande för att känna på tempot samtidigt som vi inte riktigt visste vilken nivå Högalid är på nu. Vi har tidigare mötts två gånger i samband med träningsmatcher där det blev en seger var. Högalid hade dessutom inget att förlora, de hade äntligen kommit upp i fotbollens finrum och kommer förmodligen göra allt för att stanna kvar. Inledningsvis var det mest Högalid som skapade något, samtidigt som vi var lite för ängsliga. Speciellt samspelta var vi inte heller, men det var inte speciellt oväntat med tanke på försäsongen. De första 15 minuterna var mest avvaktande spel från båda håll med halvtaskiga passningar och uppspel - först vid 15:e minuten blev det något farligt och då var det riktigt farligt. En indirekt frispark för Högalid tvingade Sapega att göra en fin räddning på - kort därefter tvingades Sapega till en ny avgörande räddning när Högalid för enkelt fick jogga igenom våra lagdelar och lägga in en boll i djupet där deras duktiga nummer 15 skulle lägga in bollen i den bortre stolpen men Sapega styrde undan bollen. Offensivt var vi uddlösa, tempot och intensiteten saknades samtidigt som vi lade samtliga långbollar hos Högalids långa mittbackar iställer för att lägga dem på kanterna eller utnyttja den neutrala zonen bättre. Under första halvleken skapade vi precis noll chanser - knappt någon halvchans ens. Vilket ledde till dubbla byten i halvtidsvilan, kreatörerna N'Bou och Grajdan fick hoppa in för att spetsa till offensiven ytterligare. Genast såg spelet mycket bättre ut samtidigt som Högalid hade ett högre presspel, vilket gav oss större ytor. Elias Tebibel började ta kreativa löpningar samtidigt som hela laget vågade skapa flera kreativa lösningar. Vi började ta över matchen mer och mer - men tyvärr var marginalerna emot oss. Kan låta rätt klyschigt, men det var verkligen så. Eller vad sägs om hela tre ramträffar under andra halvleken? Romel Belchers hörnnick räddades av målvakten och styrdes ribba-ut. Attars långskott nuddade retfullt ribbans överkant. N'Bou hade gjort årets mål om hans volleyskott inte träffade stolpen. Dessutom var det en skum situation där vi borde fått frispark i ett mycket bra läge och eventuellt få Högalids målvakt utvisad, men istället fick Högalid frispark (?!) när Gouzou drog en perfekt boll över Högalids backlinje och Elias Tebibel kom ensam mot målvakten som fällde ned Tebibel. Trots otaliga analyseringar på videoklippet av matchen kan vi inte förstå varför domaren fick för sig att ge frispark till Högalid i detta läge. Men till slut kom äntligen målet, Grajdan stod för en magisk solopresentation när han via kanten dribblade förbi flera spelare ända in i straffområdet och släppte en perfekt boll till Elias Tebibel som inte gjorde något misstag utan sköt ett lågt hårt skott in i nätet. I detta läge kändes det hur stabilt som helst, Högalid kom aldrig fram till något farligare än enstaka halvchanser som vår grymma backlinje tillsammans med Sapega utan problem tog hand om. Men så kom det där. En sekunds tapp av koncentration. Först orsakade vi en helt onödig frispark under tilläggstiden. Sen stängde vi inte ens av bollen, detta utnyttjade Högalid - samtidigt som vår mur fortsatte diskussionen lade de en passning till en fristående spelare som plötsligt var ensam med Sapega och inte gjorde något misstag. Inte första gången vi halvsover vid likadana situationer. Marginalerna var visserligen emot oss - men att vi tappade segern får vi skylla på oss själva. Nu gäller det att ladda om till säsongens första derby, mot starka Norrtull SK som slutade på en tredjeplacering förra året! +++ Gabriel Gouzou - jobbade rejält under hela matchen, var grym både defensivt och offensivt. En mycket lyckad debut! ++ Igor Sapega - höll oss kvar under första halvleken och visat tendenser på väldigt fina passningsfötter, något han utvecklats snabbt på kort tid! + Nabil Tebibel - var lagkaptenen vi förväntade oss, styrde och ställde laget på ett mycket bra sätt. Dessutom knappt en fot fel som mittback. Fotboll Herrar 0kommentarer

Möt vår nya tränarduo!

Premiären närmar sig! Imorgon kickar fotbollssäsongen 2018 igång. Efter 5 framgångsrika år valde Conny Bååth dra tillbaka för att satsa på U21-landslaget. Cibrael Cakar och Frej Fredman tog över laget inför den här säsongen. Jag satte ner med tränarduon för att lära känna dem och se vad de egentligen vill med IK Hephata. Era ansikten är inte helt nytt för publiken men ändå är det inte så många som känner till er privat. Vem är ni till vardags? Cibrael: Till vardags jobbar jag i Manillaskolan. På mina lediga tider gillar jag att träna, kaffepaus, spisa och kolla på fotboll. Frej: Jag jobbar som fastighetsansvarig på ett hotell i Hammarby Sjöstad. Bor tillsammans med min sambo och ett halvt år gammal dotter. Förutom familjen är idrott nummer 1 för mig - fotboll är visserligen det som kretsar mest hos mig just nu. Men jag är alltid intresserad av nästan all slags idrott - curling, längdskidor, handboll och mycket mer. Dock - kan man hoppa över basket gör jag gärna det… Vilken bakgrund har ni inom fotbollen och varför ville ni bli tränare? Cibrael: Har alltid älskat fotboll sen jag var liten. Spelade fotboll ute på båda skolgården och gården utanför hemmet. Jag spelade för Brickebackens IF i Örebro några år. När jag flyttade till Stockholm så startade några grabbar och jag upp fotbollssektion igen hos IK Hephata. Vi började i Korpen och sedan har det rullat på, nu är vi i division 5. Jag har aldrig funderat på att bli tränare, jag gillar att jobba bakom kulisserna och hålla i trådarna precis vad jag har gjort i flera år med fotbollslaget. Men nu är jag tränare för IK Hephata tillsammans med Frej. Lite oväntat för mig. Frej: Jag var faktiskt en hockeygrabb från början - har dock alltid gillat att försöka lära ut och utveckla andra människor. Kan vara allt från matte till, just det, att finslipa och utveckla ett fotbollslag med många olika individer. Ni tar över IK Hephata efter smått legendariske Conny Bååth och många är nyfikna på hur ni ska ta vidare laget Conny byggt upp. Hur hanterar ni alla förväntningar på er? Känner ni press redan nu? Jag har varit med IK Hephata ända från början innan Bååth kom till oss ett par år efter uppstarten av fotbollssektionen. Vi har byggt upp laget tillsammans. Det har varit en fantastisk resa genom åren, som att åka på berg och dalbana, säger Cibrael. Därför är jag van med förväntningar och då känner jag inte så mycket av pressen. Ibland måste man ta ett steg bakåt för att kunna ta två steg framåt om vi vill ta nästa steg i utvecklingen därför har vi inte så höga förväntningar på oss själva i år och är beredda på att det kan bli en tuff säsong. Vi ska jobba hårt och behålla vårt fokus på att utveckla laget. Frej anser att han inte riktigt känner av pressen. – jag har ju arbetat bakom Conny ett par år. Har spelarna viljan och hungern under hela säsongen tror jag inte det blir något problem, för kvaliteten hos spelarna finns verkligen. Det kommer vara mentaliteten som avgör hur bra vi avslutar säsongen. Hur ser er ansvarsfördelningen ut? Vilka fler finns i ledarstaben? Svårt att svara konkret på frågan, vi jobbar väldigt mycket tillsammans och har samma syn på hur vi ska spela så det är lika där, säger Frej. - Men Frej tar hand om det administrativa jobbet! lägger Cibrael till snabbt. Sen har vi ju tre till, Adrian Whale, Micke Åkerberg och Jesse Kindblom, i vår ledarstab som fungerar som resurstränare. Med deras mångåriga tränarerfarenheter är de väldigt viktiga för laget, Vad för fotboll kan fansen förvänta sig av IK Hephata? Vad för spelfilosofi har ni? Vi vill kunna spela bollen kort och snabbt från vår försvarszon till motståndarnas zon. Vi ska vara ett kompakt lag genom att anfalla och försvara med hela laget. Men det kommer att ta ett par år innan vi kan se resultat av vår spelfilosofi för att vi tränar endast tre timmar per vecka och ofta har vi inte alla spelare med på träningen så det tar mycket längre tid att implicera vår nya spelidé. Därför är det viktigt att vi alla ska ha tålamod med vår nya spelidé. Ni har alltså bytt spelsystem inför den här säsongen. Hur har det gått? Man kan ändra spelsystem, spelare hur mkt man vill men det hjälper inte oss mkt om man inte har rätt vilja, attityd och inställning. Dessa saker är mkt viktigt och det viktigaste är såklart att vi ska hålla ihop som ett lag och jobbar hårt då kan vårt spelsystem fungera och som sagt det tar tid innan vi kan spela den fotbollen vi vill. Alla vet att det är en stor utmaning att få alla dra åt samma håll särskilt när det finns döva och hörande spelare i laget. Hur hanterar ni dynamiken inom laget? Genom att sätta upp ett gemensamt mål och vi ska ha bra och rak kommunikation med alla. Man måste hålla dem motiverade och de ska känna sig stimulerande hos oss. Vi har några spelare som verkligen bryr sig om laget och försöker hålla laget ihop. Hörande spelare har visat fantastisk attityd, de försöker och är villiga att lära sig teckenspråk därför tror vi att med hjälp av spelarnas inställning kan vi få alla att dra åt samma håll. Sedan har vi ju också våra fantastiska fans som peppar oss och vi vill fightas för våra fans i medgång och motgång! Har ni satt upp ett mål för den här säsongen? Vi har en ny spelidé då blir det svårt att sätta upp ett mål, när man har en ny spelidé då räknar vi med att vi kommer att göra flera misstag under säsongen och det kan eventuellt påverka vår placering men vi vill ändå hamna på övre mitten i tabellen som ifjol. Det viktigaste för oss är att vi har ett långsiktigt mål så vi har tid på oss att utveckla vår spelidé och bygga upp oss. Men det innebär ABSOLUT inte att vi inte vill vinna matcher. Vi vill alltid vinna varje match och vi vill bygga vinnarmentalitet i laget. Det finns ett uttalat mål att IK Hephata ska nå division 4 inom 3 år. Hur ska ni uppnå målet? Genom att förstärka ledarstaben och organisationen kring fotbollslaget. Det är även viktigt för oss att behålla stommen och förstärka laget med några kvalitetsspelare. Således kan vi öka vår nivå på träningen så spelarna ska kunna ta ett steg till i deras utveckling. Under försäsongen har det varit lite struligt med plan (IK Hephata fick skjuta upp sina fotbollsträningar med två veckor på grund av is på fotbollsplanen) och ni har spelat träningsmatcher med varierande resultat. Känner ni er redo för premiären? Vi tror att det var likadant för andra klubbar men kanske några vissa klubbar har haft mer tur än vi hade. Till exempel har Jarlaberg ett tält där de kunde börja träna fotboll redan i januari. Egentligen är det skador som störde oss mest, vi har flera nyckelspelare skadade och de har inte haft möjligheten att köra för fullt med oss. Det är bara att gilla läget och vi ska göra våra bästa. Det ska bli verkligen kul att köra igång! tycker Cibrael och Frej nickar instämmande. Fotboll Herrar 0kommentarer

Cakar ny tränare i Hephata Fotboll

(Bild: Cibrael Cakar och Frej Fredman) Vi kan nu med glädje presentera de nya tränarna för Hephatas A-Herrar i fotboll! Som bekant så har Conny Bååth efter en framgångsrik period hos oss, valt att gå vidare till utökade ansvar inom landslagsverksamheten hos Svenska Dövidrottsförbundet. Efter att jobbat med några olika spår så föll valet på en lösning som innebär att vi nu säkrar en fortsatt kontinuitet på ledarsidan. Cibrael Cakar som nyligen meddelade att han lägger skorna på hyllan, sadlar nu om och blir klubbens nye huvudansvarig för A-laget. Frej Fredman som tidigare agerat som lagledare och assisterande tränare med Conny Bååth fortsätter bredvid Cibrael. Istället för att ha en uttalad lagledar- och tränarroller så har vi valt att istället slå ihop dessa roller och Cibrael kommer att ha en funktion där han är övergripande ansvarig tillsammans med Frej. Det innebär att Cibrael kommer att jobba som manager och Frej blir assisterande manager. Vi kan också meddela att Michael Skarborn fortsätter med sin roll som matchvärd vars uppgifter kommer att utökas så han också kommer att agera som lagledare under matcherna. Arbetet kring den nya organisationen är dock ännu inte klart, vi håller för närvarande på att föra dialog med eventuella nya ledare. Vi planerar att ha hela organisationen spikad och klart runt i mitten av januari, lagom till när laget går ut och sätter igång med försäsongsträningen inför säsong 2018. Fotboll Herrar

Trotjänarna Cakar & Cerda ställer skorna på hyllan

IK Hephata har en historia med många spelare som har ett stort klubbhjärta, det är inget undantag hos fotbollslaget där flera spelare varit med från "början" - vilket i folkmun innebär nystarten för fem år sen då sektionen gjorde en seriös satsning för att klättra uppåt i systemet från bottenträsket i sjuan. Nu har två av dessa spelare med enorma Hephatahjärta, Christian Cerda samt Cibrael Cakar, beslutat att ställa deras välanvända skor på hyllan. Tillfälligt? För alltid? Det återstår att se. Men i nuläget har de alltså beslutat att de inte fortsätter som spelare (räkna med att se dem kvar i organisationen på ett eller annat sätt) vilket innebär att vi förlorar två lojala spelare vars hjärta bultar enormt för Hephata. Båda två har alltid satt Hephata främst, varit i toppen av träningsnärvaron under samtliga åren och ger alltid deras yttersta för laget både på och utanför planen. Cibrael Cakar kanske är den vi främst ska tacka att IK Hephata i nuläget har en seriös satsning inom fotbollen och att vi inte längre klassas som en oseriös förening efter flera år i botten av sjuan (vi blev faktiskt uteslutna under säsong 2011 och hamnade på jumboplats i sjuan 2012) - då han var en av de aktiva inom fotbollssektionen som beslöt att Hephata skulle göra en seriös satsning för att klättra uppåt. Han har vid sidan om sin fotbollskarriär arbetat inom sektionen, inför varje säsong var det han som skötte planeringen, budgeten, planbokningar och mycket mer. Under säsongen drog han på sig skorna och såg till att vara en krigare på planen som skulle få självaste Roy Keane att inge respekt. Cakar var aldrig rädd för att jaga en motståndare med boll och sen hoppa in en perfekt "på-gränsen-till-rött-tackling" det fick både motståndarna och lagkamraterna (!) att erfa. Sen när den sista matchen under hösten var genomförd och lagkamraterna tog semester från fotbollen så satte Cakar sig på skrivbordet och började förbereda sig inför nästa säsong. Sådana personer är oerhört svårt att hitta, därför har IK Hephata varit otroligt lyckosam som haft Cakar både på och utanför planen under alla dessa åren. Föreningen, spelarna och i princip alla med någon anknytning till Hephata borde vara för evigt tacksam för Cibrael Cakars insats. Med Cakars blågula hjärta kan vi räkna med att se honom i organisationen under en längre tid! Christian Cerda är en annan spelare med ett stort Hephatahjärta, trots att han inte är döv och således inte hade en direkt anknytning till föreningen i början. Det var knappt att Cerda ens skulle börja hos oss då han, av tränarstaben, ansågs inte vara tillräckligt bra för ett topplag i division 7. Något han motbevisat rejält då han istället följde med IK Hephata hela vägen till femman där han var den utespelare som spelade flest matcher (22 av 23 möjliga matcher), faktumet är att han är den spelare som spelat flest matcher sen "början", totalt blev det hela 89 matcher för IK Hephata. Hur många matcher vi har spelat? 93 (1 match i sjuan gick till Walk Over och räknas inte in). Cerda har alltså under fem år endast missat ynka FYRA (!) matcher. Då ska vi inte glömma att han fyllt 40 år detta år. Christian Cerda var dessutom lagkapten under säsongen 2016 där vi vann serien i överlägsen stil och var alltid en respektabel person hos ledarstaben och lagkamraterna. Vi hoppas verkligen att Christian Cerda på ett eller annat sätt fortsätter inom organisationen för vi vill verkligen bevara personer med ett så pass stort hjärta. Nu är dock skorna på hyllan för båda spelarna och vi vill rikta en stor tacksamhet till dem för deras insats på planen. Nu är det dags för en ny generation att ta över. Tar någon Christian Cerdas klubbrekord för flest antal matcher? Återstår att se! #FORZAHEPHATA Fotboll Herrar 0kommentarer

Visa fler nyheter