Matchreferat

Dagen var kommen, avgörandet för vilket lag som kniper platsen till den nationella division 1 serien skulle ske.
Efter en bra insats mot Stenungsund och en mindre bra insats mot Oddevold så stod vi, lik som alla andra lag på 3 poäng. Det krävdes en seger och gärna några extra gjorda mål.

Matchen igång och det är två taggade lag som kamperar. Jag tycker vi inleder bäst och skapar endel chanser, främst genom Theo och Oscar.
Oscar har ett skott i stolpen i minut 14’.
Det dröjer först till minut till 27’ när Theo löper sig halvfri och dundrar in bollen via backen, 1-0.
Vi faller inte för detta, vi fortsätter ösa och har momentum. Vi trycker på, vi vågar rulla boll, men vi är inte nonchalanta.
I matchminut 38’ är det återigen Theo som är i farten, där han rundat målvakten och rullar in bollen i mål 2-0.
I slutet på halvleken åker vår målvakt Sebastian på en skada, men med lite omvårdnad från Johan Grebner så funkade kroppen igen.

Vi går till halvlek och känslan är bra, det ska dock nämnas att Ljungskile absolut inte gett upp. De sliter och fightas för varandra, något som är deras styrka.

Andra halvlek igång och den startar med samma intensitet som första. Vi börjar slå lite långt, något som vi från bänken försöker lugna ner och det lyckas vi med.
Matchminut 57’ Oscar har vritt och vänt i straffområdet, men får inte in bollen. Den studsar istället ut till Leo Mörlin som inte tvekar en sekund, distinkt ner i bortre, 3-0.

Vi stressar inte upp oss, 3-0 kändes skönt, men vi backar inte hem för det. Ljungskile har i denna perioden fått ett litet tryck mot oss där de har 7 (?) hörnor på rad - resultatlösa. Vi krigar för varandra. Matchminut 90’ efter en av hörnorna får Mio tag i bollen, han ser Hugo Giebat gå i djupet och slår bollen. Hugo trampar ifrån sin motståndare och rundar målvakten, blott 14 år gammal. 4-0, slut.

Pojkar, pojkar, pojkar… Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva. Förra veckan hade jag en natt utan knapp sömn, när jag väl somnat inatt sov jag bättre än någonsin. Ni trodde på det, ni ville det och ni gjorde det. Precis som kapten Lindén sa - ”Nu vinner vi det här, så kan vi äta julskinka i lugn och ro sen”. Division 1, här kommer vi.

/En nöjd tränarstab

Rasmus Hansson