Matchreferat; H43 Lund hemma

Hemmamatch mot H43 Lund slutade med förlust 27–34, efter 13–19 i halvtid. En sådan där match som ändå lämnar fler nyanser än vad siffrorna kanske visar.

Den här gången upplevde jag matchen på lite ovanligt håll. Medan killarna kämpade hemma i hallen befann jag mig själv uppe i Dalarna och följde allt via Handboll Play. Det gör något med känslorna, pulsen från bänken, ljudet från hallen och energin runt laget går inte riktigt att ersätta genom en skärm. Därför får också mycket av orden efter matchen komma från spelarna själva, från dem som faktiskt stod mitt i det.

Och deras bild är ganska samstämmig.

Vi är absolut med i matchen första 20 minuterna. Vi spelar med tålamod, kommer till bra lägen och håller oss till det vi pratat om inför avkast. Men där någonstans hittar H43 ett litet momentum. Vi får inte riktigt de spelstoppen vi söker, och mot ett lag som H43 går det fort när chanserna kommer. Några snabba mål skapar ett avstånd som de sedan lyckas förvalta resten av matchen.

Det blev egentligen aldrig riktigt nerv igen efter paus. Vi jobbar oss in bättre defensivt i andra halvlek, men avståndet blir för stort för att hota fullt ut.

Melvin Gustafson beskrev känslan efteråt på ett sätt som fångar matchbilden bra. Han menar att insatsen över 60 minuter ändå är stabil, men att bristen på spelstopp i första halvlek gjorde att H43 fick för enkla vägar till avslut. I den andra halvleken sitter försvarsspelet betydligt bättre, vilket också gav laget en tryggare känsla och ett mer fungerande anfallsspel.

Matchens lirare blev William Lund, som tillsammans med Samuel Dahlin stod för fem mål vardera. Gustav Boren och Philip Tikas fyllde på med fyra mål var och bidrog starkt i offensiven.

William själv lyfter framför allt laginsatsen:

Han tycker att laget genomför matchplanen på ett bra sätt och att anfallsspelet i första halvlek skapar många riktigt fina möjligheter. Skillnaden blir att H43 målvakt står för flera avancerade räddningar, vilket gör att gästerna kan rycka innan paus. I andra halvlek sitter försvarsspelet bättre, men samtidigt blir det lite tyngre framåt. Trots förlusten är känslan ändå relativt god, prestationen finns där, även om resultatet inte gör det.

Och kanske är det just där vi landar.

Det finns matcher där allt känns fel. Det här var inte en sådan. Snarare en kväll där ett starkt motstånd fick ett övertag under tio minuter, och sedan höll det hela vägen.

Från Dalarna såg jag ett lag som fortsätter arbeta, fortsätter tro på det vi gör och aldrig slutar försöka ta sig tillbaka in i matchen. Det är en känsla som är svår att fånga i statistik, men lätt att känna igen när man följer gruppen över tid.

Nu stänger vi den här matchen och blickar framåt tillsammans.

Simon Axelsson Lagledare