Matchreferat: Tumba borta

Bortamatch mot IFK Tumba Handboll som slutar med förlust 32–28 efter 12–12 i halvtid.
Vi kom till matchen med en riktigt bra känsla efter en stark träningsvecka, och det kändes i hela gruppen att “idag är det dags att ta våra första poäng”. Det märktes redan i uppvärmningen att vi var påkopplade, och det syntes från första avkast. Vi startar matchen väldigt bra, där Hampus fullständigt stänger igen i målet och langar räddning efter räddning. Framför honom står ett försvar som jobbar stenhårt tillsammans, pratar, hjälper, kliver rätt – precis som vi har pratat om. Defensivt tar vi ett stort steg framåt den här matchen och det är något vi verkligen ska bära med oss. Vi vinner faktiskt spelet 6–6, det är där vi är som starkast och där vi ser som mest stabila ut. Men när Tumba börjar spela 7–6 förändras matchbilden, och vi fick inte riktigt grepp om det spelet som vi hade velat.

Trots det så är det inte deras system som fäller oss. Vi skapar chanser, vi kommer till lägen, men vi är inte tillräckligt kliniska. “Vi måste vara ärligare mot oss själva i avsluten, vi får inte ge bort så många lägen”, är känslan som sitter kvar efter matchen. Det är inte viljan det brister på – inställningen är helt rätt – utan det är skärpan. Sen händer det som tyvärr inte går att komma runt: för många tekniska fel. Det blir lite som att “alla måste göra sitt misstag” och på den här nivån blir man straffad direkt. Det är där matchen glider oss ur händerna.

Individuellt finns det mycket att lyfta. William Lundh kliver fram rejält och blir matchens lirare med sina 8 mål. Ludwig Åse fyller på med 6 mål och är ständigt ett hot. Det är också riktigt kul att se Joel kliva in tillsammans med Elliot, den tryggheten de skapar gör stor skillnad för laget. “Det känns stabilare när vi har dem på banan”, och det är något hela bänken kände av.

Det som gör mig mest stolt är ändå känslan i gruppen. Ingen hänger med huvudet, ingen skyller ifrån sig. Det fanns en känsla av “vi är nära nu”, och det tror jag alla som såg matchen kunde känna. Nu väntar en tuff period med tre matcher på sju dagar, och det är precis sådana veckor som bygger lag. Vi tar med oss lärdomarna, vi skruvar på detaljerna och vi fortsätter jobba. Vi ses i Borgen.

Simon Axelsson Lagledare