• Utvecklande seger mot Östersund

    Utveckling! I min ledarfilosofi så hamnar ordet utveckling högst upp i pyramiden. Högst upp för att jag tycker att det viktigaste vi vill få ut av vår gärning är att utvecklas, individuellt och tillsammans. Högst upp därför att det finns andra bitar som måste falla på plats innan vi är redo att ta nya steg. Att ha laget i balans är nyckeln och efter en tids arbete inriktat på lagbalans så var det nu dags för att utveckla vår innebandy... Till matchen mot Östersund hade vi därför fokuserat på samarbetet i femmorna där alla femmor fick till uppgift att klara 10p: * Vi har inte provat spela en hel match med "5:ans växel" tidigare. 5:ans växel innebär full helplanspress. Varje femma skulle klara av att vinna boll med korrekt genomförd 5:ans växel tre ggr under matchen. Max poäng = 3 * Vårt anfallsspel har för statiska positioner. Det ska vi arbeta med efter lovet men till den här matchen skulle varje spelare söka sig in i mitten en gång var. För backarna skulle detta ske med boll. De skulle trampa upp mellan Östersunds forwards och därifrån antingen spela ut bollen i fickan eller droppa back till backkollegan. Forwards skulle alla oavsett utgångsposition möta uppspel i den ytan. Där skulle de spela bollen vidare eller ta med den själva därifrån. Max poäng = 5 * Under veckan har femmorna tagit fram frislagsvarianter. I matchen skulle de prova variant under minst två tillfällen. Max poäng = 2 *Cassandra Larsson i målet hade 6p att jobba in. Att komma ut på skott, vara "stor, stolt och vacker" gav 1p och att snabbt sätta igång bollen då hon fått den (minst förbi motståndarforwards) gav 1p. Det var våra förutsättningar i matchen. Vi ville också gärna hålla fokus över tre hela perioder. Något vi inte gjort tidigare under tävlingsmatchandet. Första perioden var relativt jämn. Vi hade rätt bra snurr på bollen, men öppnade oss bakåt i forecheckingen då och då. Östersund var småfarlig i sina kontringar och hyggligt täta bakåt. Perioden slutade med 3-2 ledning för vår del efter bl a två snygga genombrott av vår bäste spelare i matchen, backen Emelie Wibron. Emelie vann dueller, satte igång kontringar och tog egna initiativ på ett föredömligt sätt och var matchens klippa. I den här perioden fick vi också se årets coolaste räddning. När Emelie gjorde 3-2 återstod endast 4 sekunder av perioden. På den efterföljande tekning stod Östersundsmålvakten upp och lutade sig bakåt med armarna på ribban. Anna Wijk vann tekningen rakt i sidled till Emma Hellberg som sköt ett direktskott efter backen. Målvakten stod lugnt kvar lutad mot ribban och stoppade bollen med ena foten. Typ med en gäspning... En rolig sekvens. Vi ledare var i alla fall väldigt nöjd med den här perioden. Siffrorna speglade nog rätt väl skeendet på planen. Jämnt, med litet övertag för oss. I den andra rättade vi till forecheckingen lite, genom att t ex på Östersundsfrislag på egen planhalva dra oss tillbaka till "1:ans växel". Då står vi uppställd på mittlinjen och låter motståndarna spela igång bollen innan vi kliver på. Vid frislag kan vi inte sätta någon press på bollföraren och de kan lyfta bollar ned på de stora ytorna bakom vår press. Spelmässigt började spelarna verkligt medvetet också söka ytorna i mitten, vilket gjorde att vi fick ett rörligt roligt spel. Perioden slutade 4-0, men de siffrorna var i överkant åt vårt håll. Östersund hade ett par rejäla chanser, bl a en straff i ribban, och inte alls ofarliga. Däremot åter en riktigt bra insats från vår sida. I den sista trummade vi faktiskt på och gjorde verkligen tre bra perioder den här gången. Östersund orkade inte hålla modet uppe och nu trillade bollarna in med jämna mellanrum. Kul att vi gjorde två i sista matchminuten. Det om något visar att vi ville hela vägen fram. Vi vann avslutande ronden med 7-1 och matchen med 14-3. Återigen vill jag poängtera att Östersund inte var så dåliga. Vi var kanonbra och spelade fartfylld innebandy, men vi hade +-utdelning i matchen. Hur gick poängen då? Jo, vår förstafemma (Emelie, Anna Sjöström/Ida Linné, Jennie Holmgren och Sandra Larsson) grejade alla 10p. De var rejäla hela matchen och vår starkaste enhet. Producerade 6 av våra mål (jag har faktiskt inte koll på de insläppta målen i skrivande stund...). Både Sandra och Ida gjorde två fina mål var där åtminstone ett var kom på intränade avslut. Andra femman (Jenny Gustafsson, Amanda Nordin/Anna Algotsson, Anna Wijk och Emma Hellberg) fick ihop 8p. Missade 1p i 5:ans växel samt 1p på frislag. Hade väl bara två möjligheter att lägga frislag så det var inte så mycket att säga om. 5:ans växel var dock lite för otydlig mellanåt. Tuffare press direkt från forwards samtidigt som bollsidans back ska våga stå upp är det som behöver gnuggas extra. Den här femman hade en trög start men en formidabel avslutning. Algot var tillbaks bredvid Wijk och Emma igen. De här tre trivs tillsammans och kompleteras väl av Jenny/Amanda. 5 mål framåt blev facit. Tredje femman tog 9p. Den här femman (Hilma Thofte, Magda Sjelin/Moa Schilström, Anna Wiman och Maja Lundström) gjorde mål på frislagsvariant genom Hilma och hittade flera nya kombinationer i anfallsspelet. Det mycket för att femman var duktigast på att möta upp i mitten och fick ett rörligt anfallsspel. Den missade poängen var i 5:ans växel, där positionsspelet ibland blev rörigt. 3 mål framåt. Cassandra hade ett gäng utkast och kom ut på skott så pass att hon fick ihop 5p. Kom lite fel i timingen då Östersund fick sina frilägen och tappade där sin 6:e poäng. Var nära att få ass på ett av sina utkast... Vi är alltså väldans nöjda med matchen. En veckas bra träningar väntar, bl a har vi en kväll med lite Teambuilding-aktiviteter. Sedan blir det lov och på tisdagen därefter väntar en ny toppmatch då Ersboda står för motståndet. Hörs då... A-lag Damer 22 okt 2007 0kommentarer
  • Inför match mot Östersund

    Efter en intensiv försäsong/serie-inledning ska vi nu spela sista matchen innan lov och speluppehåll. Vi möter Östersund som liksom oss är nykomlingar. De har bara spelat en match så här långt, förlust med 2-8 mot IKSU Ungdom. Vi vet verkligen ingenting om dem (förutom att jag vet sedan tidigare att Emma Eriksson är vass) men inser att vi är favoriter i matchen. Poängmässigt har vi startat 100%-igt men spelmässigt finns ingen anledning att slå sig för bröstet. Visst gör vi riktigt bra perioder i matcherna men vi har också sämre partier varje gång hittills. Tror det beror på att vi inte kunnat träna riktigt sista tiden p g a allt matchande. Målet den här gången blir verkligen att hålla bra nivå under alla tre perioder. Vi har korrigerat femmorna lite grand men behåller samma stommar som tidigare. Verkar som alla korttidsskador är ok, isåfall blir laget som följer: Mv Cassandra Larsson (Pauline Karlsson) Första femman Moa Schilström - Anna Wiman - Maja Lundström/ Magda Sjelin - Hilma Thofte Andra femman Ida Linné - Jennie Holmgren - Sandra Larsson/ Anna Sjöström - Emelie Wibron Tredje femman Emma Hellberg - Anna Wijk - Anna Algotsson/ Jenny Gustafsson - Amanda Nordin Ännu borta på rehab är Matilda Orebrand, Sofia Aadli, Erika Rosenqvist. Emilia Nordlund förbereder sig för knäoperation och vilar fr o m nu för att förhindra slitage fram till dess. Vi hoppas få visa upp fart och fläkt samt samma go som senast. Heja på oss som ni brukar! A-lag Damer 19 okt 2007 0kommentarer
  • Underlig men härlig seger!

    Den som läste min propå inför matchen mot Umeå märkte att jag var tveksam till vår dagsstatus av olika skäl. De flesta av mina farhågor slog också in. Allihop, förresten. City var klasser bättre än oss - över hela banan den här dagen. Vad jag inte hade räknat med var dock att vi skulle ha sådan vinnarskalle och sluggerattityd i laget, den egenskapen var guld värd. Vi börjar från början: Första perioden var ett 20 minuter långt ställningskrig. Skotten 11-4 ser bättre ut än vad det var, inget av lagen förmådde spela förbi det andra. Visst var det några öppna chanser åt bägge håll (som nästan alla uppkom efter slarv från andra hållet) men på det hela taget tog vi ut varandra. Redan här kände dock jag att vi skulle få det tufft. Vi fick ett långt lag i försvaret, med stora ytor att löpa på för pigga Umeå City-ben, och dåligt med vunna närkamper från vår sida. När vi väl fick bollen såg det segt ut, typ som i sämre drömmar när benen sitter fast i marken... Nu lyckades vi ta ledningen med 1-0 i perioden och det var från andrafemman, den enda formationen som lyckades etablera något tryck. Efter att ha haft tryck på motståndarkassen knackade Ida Linné vaket in en retur efter förarbete av bl a Jennie Holmgren och Anna Algotsson. Ett skönt mål att ha med in i paus, men många frågetecken att räta ut... Till den andra försökte vi gå från vänsterstyrning (2:ans växel) till växelstyrning (3:an) för att förkorta beslutstiden för Citybackarna. Vi försökte även få till lite bättre spelavstånd i våra egna uppspel för att kunna understödja varandra bättre där. Bägge ingreppen blev lyckade. Vi var trots det helt över i den här perioden. Citys första femma var omöjlig att få stopp på och snurrade friskt i vår zon. Helt omöjlig var de förstås ändå inte: Pauline Karlsson i vårt mål hade fått för sig att rädda allt den här dagen - och det gjorde hon i princip. I den andra perioden fick hon flera gånger rädda oss med rena bonusräddningar och det var verkligen vad vi behövde då. City lyckades till slut peta in två bollar innan vi med en hel del röta kunde kvittera via Amanda Nordin. I powerplay sköt Jennie Holmgren ett skott utifrån som Amanda styrde in i en lobb över City-målvakten. Rätt att skjuta av Jennie och rätt att stå framför mål av Amanda - men jag tvivlar på att de lyckas göra om det målet oavsett hur många gånger de får på sig! Vi var lika glada och lyckliga för det ändå. :-) Innan perioden var slut hade City gjort ett minst sagt välförtjänt ledningsmål, men det skilde trots allt bara ett mål inför den sista perioden. Vill också säga att vi gick ned till två femmor efter halva andra. Det var ingen toppning eftersom vi inte hade så många som visade framfötterna. De flesta såg rätt möra ut, men samtidigt är det ett sätt att komma in mer i spelet, kanske få känna lite mer på bollen och så. Inte alls säkert att rätt spelare får spela resp sitta i en sådan matchning. Nu valde vi de spelare som vi trodde skulle kunna föra oss in i handlingen rent spelmässigt. En katt bland hermelinerna här var Anna Sjöström. Anna slet som en galärslav i markeringsspelet och kom segrande ut ur flera situationer som såg omöjliga ut. Annas kroppsspråk sa liksom "sällan vi ger upp den här matchen gratis tjejer" och var tillsammans med Paulines målvaktsspel en stor glädjekälla. Även Hilma Thofte och Emelie Wibron lyckades pustande och frustande ta sig segrande ur en massa dueller där bak. Vi ville inte släppa taget kändes det som. I den sista krämade vi ur det sista vi hade och fick ihop ett par tre bra byten i inledningen innan City stack upp och gjorde 4-2. Inget orättvist alls sett till hela matchen men väldigt jobbigt då vi äntligen fick upp ångan lite. Nu kunde bara ett mirakel få oss in i matchen. Den här dagen hette det miraklet Moa Schilström! 3-4 satte hon med dryga 10 minuter kvar. Checkade åt sig bollen i hörnet och tryckte in bollen köksvägen. Knappa 6 minuter från slutet fick vi spela boxplay. Klara instruktioner till boxarna: jobba stort och gå på kontring vid tillfälle. Det här var faktiskt första gången under matchen då undertecknad fick riktig poängvittring. Mycket riktigt. Moa var först på bollen vid sargen efter pass från Anna Wiman. Därifrån trampade hon in och tryckte upp bollen i bortre krysset. Vackert och viktigt. Några minuter senare lyfte Emilia Nordlund fram en stickare på stor yta till Moa som sprintade från City-backarna och fri med målvakten lyfte upp den i krysset. Sensationell vändning och inte alls rättvist sett till hela matchen. City skapade ruggigt tryck sista minuterna, men vi fick ändå sista ordet då Emma Hellberg gjorde sitt obligatoriska mål med 9 sekunder kvar efter hårt framjobbad boll från Anna Wijk. Alla som såg matchen inklusive vi själva inser att City var det bättre laget i matchen. Vi gjorde så gott vi kunde men var riktigt sega och slitna. Så varför vann vi ändå då? Ja, under tredje perioden förenades vi verkligen som ett LAG. Alla blev helt plötsligt superengagerade och oavsett om man satt eller spelade så ville man bara hjälpa till så gott man kunde. Några spelare fick göra ett eller två byten i verkligt viktiga lägen i perioden och gjorde det utan prut. De som spelade mycket gjorde verkligen allt i sin makt och det fanns ALDRIG någon som sa "det här går inte" eller vek ned sig på annat sätt. Ibland har vi visat den typen av gnälltendenser men det som laget visade i den här perioden var ren vinnarinstinkt och lagmoral. Har vi det de gånger spelet inte räcker då blir vi alltid ett lag att räkna med. Nu ska vi se till att förbereda oss smartare inför söndagens match mot Östersund. Tror nog att vi ska kunna prestera lite bättre innebandy då, för till dess ska vi släppa upp träningen lite och äta/sova/njuta. A-lag Damer 17 okt 2007 0kommentarer
  • Inför matchen mot Umeå City

    Tisdagens bortamatch mot Umeå City blir ett verkligt test. Inte minst eftersom jag själv tippat Umeå som het kandidat till seriesegern. Ifjol vann man div 1 norra och provade senare lyckan i Elitseriekvalet. Där fick man då sträcka vapen mot Täby. Inför denna säsong har man bytt ledarstab samt breddat truppen, främst med duktiga juniorer ur de egna leden. I laget har man både bredd och rutin så att man blir ett topplag är ställt utom tvivel. Hittills har laget en seger (7-1 mot Vännäs) samt ett kryss (Gävle 2-2). Nu är det väl ändå inte Umeå-laget jag fruktar mest inför morgondagens match. Jag har stor respekt för lagen i den här serien men i de enskilda matcherna skulle jag aldrig vilja byta trupp med någon annan tränare... Vi har hög kapacitet i laget och kan helt klart slå alla lagen i serien. Det vi saknar är den där stora rutinen samt i viss mån bredden. Det är dessa saker vi verkligen får testade under Umeå-matchen: * Bredden först. Vår lilla trupp har åkt på två märkliga skador. Emma Hellberg som gjort mål i de senaste sju matcherna vrickade foten på läktaren(!) i senaste dam-Dalen-matchen. Magda Sjelin vår f n bästa back har krockat cykel mot cykel(!) och gjort sig illa i handleden. Om ingen av dessa kan spela får vi gå på tre kedjor och fem backar - fler har vi inte tillgängliga. Inget stort problem, men visar att vi är sårbara under en lång säsong. * Rutinen sedan. Vi lyckades med liten marginal ta oss vidare ur den mariga JSM-gruppen förra veckan. Satta under stor press och med stora uppoffringar från flera håll lyckades laget klara den persen. Både pressen inom laget, spelare mellan, samt den otäcka rädslan att ev åka ur gjorde att vi verkligen fick en befriande känsla efteråt. Då är det lätt att tackla den här matchen som någon slags bonus, lite av "hoppas vi vinner" mer än uppkavlade ärmar och krigarmentalitet. Ska bli fantastiskt kul att se vilka som klarar av att redan nu vara med fötterna på backen - redo för kamp - och vilka som ännu inte smält förra veckans äventyr. Hur det än går hoppas jag många lär känna sig själv och sina reaktioner under den här typen av situation. Alla har ju hört talas om lag som varit "nöjda" inför viktiga matcher. Det här skulle kunna vara en sådan match för oss. Samtidigt lärde vi oss i IKSU Ungdom-matchen att vi inte riktigt hade kylan att spela ut under den pressen i en sådan viktig match. Den här matchen blir inte lika utstuderat viktig och pressande, men ändå en chans att testa sina vingar i en tuff utmaning. Håll tummarna för oss! Tuff löpträning i söndags och en lite strulig träning med bra spelarfokus idag. Ser bra ut med tanke på sista veckan. Här kommer preliminär laguppställning, kan ändras om Emma blir spelklar. Jenny Gustafsson dubblar om inte Magda är med... Mv Pauline Karlsson (Cassandra Larsson) Första femman Moa Schilström - Anna Wiman - Emilia Nordlund/ Magda Sjelin - Hilma Thofte Andra femman Ida Linné - Jennie Holmgren - Anna Algotsson/ Anna Sjöström - Emelie Wibron Tredje femman Maja Lunström - Anna Wijk - Sandra Larsson/ Jenny Gustafsson - Amanda Nordin A-lag Damer 15 okt 2007 0kommentarer
  • Vi är vidare till Regionsslutspel!

    Det känns som en enorm lättnad, men vi lyckades klara den press som det faktiskt varit, att ta oss vidare till nästa nivå i JSM. Efter den oavgjorda matchen mot IKSU Ungdom och deras seger med 5-0 mot Holmsund så var förutsättningarna givna: Vinna med större siffror - eller åka ur JSM... Till skillnad mot i matchen mot Ungdom så var vi betydligt mer avslappnade mot Holmsund. Vi fick också rena drömstarten då Anna Wiman gjorde 1-0 efter ett fint pass bakifrån mål från Moa Schilström. Bara några minuter senare var det dags igen då Emma Hellberg tryckte in ett direktskott efter sidledspass från Anna Wijk. 2-0 efter knappa 4 min och vi hade skaffat ett finfint slagläge. Vi fortsatte trumma på och de första 10-12 minuterna var vi rejäla och bra. I det läget så syntes tydligt att vi spelar i högre division än Holmsund. Andra halvan av perioden tog dock våra motståndare för sig mer, samtidigt som vi blev lite onödigt plottriga. Det gjorde att Holmsund lyckades skapa några riktigt farliga chanser medan vi bara fick till halvdanna lägen. Det blev lite segt ända till sista bytet då vi skapade våra klaraste chanser sedan målen. Att vi släppt lite bakåt oroade inte - vi visste att det krävdes sex mål framåt för avancemang och då spelade det ingen roll om Holmsund gjorde ett eller inget mål. Vi tryckte på just det innan match och jag tror nog det avlastade spelarna från lite oro. Inför andra perioden pratade vi om att försöka skjuta låga skott alt lägga bollen under målvakten i frilägen. Detta för att hon varit "stor" och svårpasserad i första (och även i matchen mot Ungdom). Redan efter en minut lydde Wijk våra order och bröt sig fram i friläge där hon, just det, drog målvakten och lade bollen under henne! Redan i samma femmas nästa byte gjorde Wijk ett mål till på retur efter ett Emma-skott i ett anfall där hela femman var med i uppbyggnaden. Efter det 4-0 målet kändes det att vi inte skulle missa vår chans. Ett fokuserat RIG-lag såg Wijk göra ett tredje mål och längtade efter sexan... Emilia Nordlund, som spelar på nåder några veckor i väntan på en efterlängtad knäoperation, blev nu den som i praktiken sköt oss till Regionsslutspelet. 6-0 gjorde hon på ett blandat handleds-/slagskott från kanten högt vid främre stolpen. Sedan passade hon på att spika biljetten via ett lågt direktskott till slutresultatet 7-0. Känns väldigt kul för tjejerna att de klarade av den här besvärliga kvalgruppen. Jag kan inte låta bli att känna medlidande med IKSU Ungdom som åker ur så tidigt i turneringen. Givetvis ska vi inte hamna i samma kvalgrupp i ett JSM - det här är ju två av de bästa lagen i hela tävlingen. Även om det naturligtvis ökar våra möjligheter så är trots allt matcherna mot Ungdomarna de roligaste och mest prestigefyllda vi har. Kul att Pauline Karlsson fick greja nollan efter en tids skadefrånvaro. Hon agerade lugnt och sansat trots några svårare tester från Holmsunds sida. Annars tänker jag den här gången välja att lyfta fram våra viktigaste spelare under de här två JSM-matcherna: Amanda Nordin, Emilia Nordlund, Sandra Larsson, Anna Algotsson, Anna Sjöström, Maja Lundström, Ida Linné och Jennie Holmgren fick alla lov att sitta ena eller bägge matcherna då vi pga den korta matchtiden spelade på två femmor. Resten av säsongen blir det tre femmor, men här sattes laget på prov. Flera av spelarna blev med all rätt ledsna och besvikna men stod bakom laget till 100% när det som mest behövdes. Jag är övertygad om att vi inte hade klarat biffen om de som spelade inte kände hela gruppens stöd i de avgörande lägena. Med så många individuellt duktiga spelare och starka personligheter så är det sådana här situationer som kan orsaka splittring och därmed motgång. Nu blev det inte så och jag vill rikta ett stort tack till er ovan nämnda. Nu väntar match mot Umeå City borta på tisdag, i någon slags miniseriefinal. Det är tätt mellan begivenheterna nu... Tror ändå att jag tänker utnyttja hela helgen till att leeeeee brett och njuta av Regionsslutspelsdrömmen..!!!! A-lag Damer 11 okt 2007 0kommentarer
  • Visa fler nyheter