En intensiv match hemma mot TFK slutade 0-0.

Tufft läge i tabellen och senast en snöplig förlust. Vi var taggade och ville göra en bra match, vilket märktes redan under samlingen.
Matchen spelades på Torsvallens A-plan, som än så länge är ganska ojämn och svårbemästrad. Vi tyckte senast att vi var värda mer och i den jämna tabellen är varje poäng viktig. Matchen inleddes med några minuters spel på vår planhalva men sedan skulle matchen bli ett ställningskrig med mycket dueller. Vi försökte spela och lyckades få till en hel del spel trots att bollen hoppade och for omkring. TFK slog mycket långt och satsade hårt på fasta situationer. Första halvlek kanske inte går till historien som den mest välspelade men som tränare kändes det bra då vi var oerhört täta bakåt och jobbade fantastiskt bra i försvarsspelet. Halvleken kom lite att definieras av en situation som utmynnade i straff för TFK. En lång boll som slank igenom till en anfallande spelare, utmanade och sköt i stolpen. Returen skjuts sedan i marken och upp på handen på Möller. Att bollen tar på handen är helt klart, frågan är hur bedömningen ska vara då Möller inte har en chans att undvika kontakten.
Olsson ställer upp sig och gör en helt fantastiskt fin räddning, vilket kändes lite rättvist faktiskt. Inget av lagen skapade något av värde framåt utan prioriterade att freda sitt mål.
Olssons straffräddning
I halvlek var vi överens om att vi gjort det bra och så länge som vi inte släpper något mål så har vi chansen. Och i andra halvlek skulle vi ta ett ganska ordentligt tag i matchen, även om vi inte fick fram de där klara lägena. TFK skapade inget av värde i andra halvlek, medan vi får igång ett spel som oroar dem. Vår passningsspel fungerar bra fram till sista tredjedelen där vi inte riktigt lyckas att få till det där sista.
När jag tittat på matchen igen så ser man tydligt att vi har lägen för en passning, men också flera lägen för skott, där vi väljer det ena före det andra och vid lite fel läge. Det är många nästan lägen där vi är nära att få friläge men underlaget gör det svårt. Man kan se att bollen ofta studsar till i lägen där spelare ska försöka slå en avgörande pass.
TFK försöker egentligen slå längre bollar hela halvleken och vår backlinje ihop med Olsson är stensäkra idag. Alex jobb på defensiva innermittfältet är helt otroligt bra och ihop med Jonas, som vinner varenda duell han är inblandad i så får andra spelare möjlighet att fokusera framåt.
Jag har sett 10 möjligheter på videon, nu i efterhand, där vi är framme och surrar i andra halvlek, olika spelare som har chansen. Philip skjuter vid första stolpen men räddas till hörna. Jonas är framme med skottläge, Hugo Andersson också, och han skulle nog ha haft någon mer passning för att släppa loss vänstersläggan. Timmie och Strömfeldt hotar en del men varken de eller Leo får de där riktigt bra chanserna, det är alltid en fot emellan, eller någon som nickar bort bollen eller täcker ut den eller så studsar bollen fel för oss.
När matchen är slut känns det återigen som att motståndarna är mest nöjda och pustar ut, medan vi är lite besvikna. Vi gör en jättebra match bakåt, jobbar oerhört bra matchen igenom. Framåt har vi ett jättebra spel i andra som kunde resulterat, det är sista värderingen i sista tredjedelen som saknas. Det är nära flera gånger. MEN vi förlorade inte, tog en poäng och det ska bara ramla in tre poäng snart. Vi har hittat försvarsspelet, nu ska vi sätta dit några bollar också.
Nästa match spelas på måndag för U-laget hemma mot Sjuntorp, på torsdag spelar vi igen med A-laget borta mot Trollhättans BOIS.

Per Lundh Tränare