Våmbs IF P07 Vit - Ulvåkers IF

En match med 2 ansikten. Efter att ha förlorat vårens bortamatch mot Ulvåker så hade grabbarna här chansen att ta revansch. Planen var lerig och tungsprungen efter att hösten kommit på tidigt besök. Matchen börjar på bästa sätt med att Våmbs första avslut letar sig in vid stolproten efter ynka 50 sekunder. Efter detta så kunde man tro att det skulle bli en behaglig resa mot slutsignalen men Ulvåker ville annat. Gästerna var ofina nog att ta över taktpinnen och trycka tillbaka de grönvita och förlägga spelet runt Våmbs straffområde. Ulvarna lastade in boll efter boll mot målet och ett av inläggen råkade träffa en hand med straffspark som resultat. Ulvåkers straffsparksläggare försöker att överlista burväktaren genom att lägga bollen mot mitten av målet men överlistas i sin tur då målvakten står kvar och kan parera skottet. Ulvåkers offensiva spel resulterar dock 2 minuter senare, inte helt orättvist, när ett skott letar sig in och efter första perioden är det helt jämnt och oavgjort. Den andra perioden fortsätter egentligen på samma sätt som första, Våmb lyckas göra både 2-1 och 3-1 innan Ulvåker reducerar strax innan periodpausen. I detta läge känns det ovisst och nervöst. Det skulle visa sig vara obefogat. Det grönvita gänget exploderar ur startblocken och målen trillar in i ett jämnt flöde. Det är skott utifrån, returer, och killerinstinkt i straffområdet. 8 kassar trillar in i sista perioden innan domaren blåser av matchen. Slutresultat 11-2, en match med 2 ansikten som sagt där de två första periderna är helt jämna med kanske lite övervikt åt Ulvåkersgänget men en total överkörning i sista perioden. Kanske är det grabbarnas träningsvilja under året som visar sig vara avgörande återigen då de är oerhört starka i slutet av matcherna. P-07 0kommentarer

IFK Skövde - Våmbs IF P07 Vit

För några veckor sedan får den samlade tränartrojkan i Våmbs IF P07 något så ovanligt som en lysande ide. Rehab. Laget har matchat och tränat hårt under en lång tid och känns slitet. Några vader dras med sträckningar och några halsar känns lite ömma. Sagt och gjort, kvällens träning består mest av fotbollstennis och lite avslutsövningar för att ladda batterierna till helgens matcher. Senare på kvällen nås tränarstaben av nyheten att ett antal spelare i laget har dragit samman en spontanträning bestående av, ja ni gissar rätt, 2 timmars fotbollsspel. Denna hängivenhet till sporten och hänsynslösheten mot sina egna kroppar fick IFK känna på denna dag. Derbydags, det märks att det inte är en vanlig match. Extra mörka ögon, knutna nävar, till och med vädret är på derbyhumör och har blötlagt planen så den är redo för glidtacklingar. IFK börjar bäst, genom frejdigt anfallsspel med mycket folk i rörelse så hamnar Våmb under viss press. Genom väl inövade försvarsmönster, upp i press med understöd, överflyttningar mot bollsida, så reder Våmb ut stormen. Efter ett par vunna närkamper så vänder matchen, spelet börjar förläggas på offensiv planhalva. 0-1 kommer på en av lagets patenterade hörnvarianter där bollen slås in mot första stolpen och i tumultet råkar en IFK spelare vara sist på bollen innan den får nätkänning. 0-2 kommer också i första perioden, fint och snabbt passningspel på mitten leder fram till att man kan lägga ut bollen i fritt högerläge där man på ett ganska enkelt sätt kan adressera kulan till nättaket. I detta läge av matchen skapar Våmbskillarna ett flertal fina mållägen som avvärjs på det ena spektakulära sättet efter det andra, här skulle matchen kunna avgjorts men IFK får in ett reduceringsmål innan domaren blåser av. IFK killarna blir något stärkta av sitt mål och andra perioden är en kamp, bra spel av båda lagen där IFK vaskar fram en del farliga hörnor som inte resulterar. Dödläget bryts när ett Våmbsanfall mynnar ut i ett skottläge från vänster innerposition, ett kyligt avslut tar hjälp av stolpen innan lädret fastnar i håven. Sista perioden brukar vara grabbarnas starkaste, förmodligen på grund av viljan beskriven tidigare, så också denna dag. 4:an är något av fotbollspoesi, passningar på en touch i triangelpositioner, ut på kant och inlägg på ren Våmbsspelare som kan skyffla in bollen i den tillspillogivna buren. Hundratals träningstimmar med uppspel, tillbakapass, ny position, ger resultat och det är minst sagt vackert när det händer. Bägge lagen gör varsitt mål till innan matchen är slut och sången " vi som är från Classeborg " kan åter höras sjungas från Våmbs omklädningsrum. Slutresultat 2-5, nästa vecka väntar återigen Derby, det är Ulvarna som står på tur. P-07 0kommentarer

Våmbs IF P-07 Vit- Maristads BK

I historieböckerna står det att Argentina vann fotbolls-VM i Mexico 1986. Vi som såg matcherna vet att detta är en lögn. Maradona vann fotbolls-VM 1986. Till sin hjälp hade han i och för sig 10 benknäckare från Buenos Aires slumområde vars enda uppgift var att ta bollen från motståndarna och ge den till Diego. Våmbs IF P07 har valt en strategi som är raka motsatsen till detta. Även om 1986 (särskilt för en 12-åring) kan kännas avlägset så bygger P07:s strategi på långt äldre ideal. Den kan lätt förklaras med de franska musketörernas slagord, en för alla, alla för en. När man kommer till Claesborg för att se P07 uppträda skall man inte förvänta sig att få se en enmansshow. De som besökte Claesborg denna eftermiddag fick se kraften i denna strategi när grabbarna implementerade den i praktiken. Första perioden bestod i mångt och mycket av ställningskrig. Man kände på varann och de nya niomannapositionerna. Våmbs stabila försvar tog hand om de enstaka chanser Mariestad vaskade fram och Våmb skapade något farligt läge som ej resulterade i nätrassel. I pausen konstaterades att detta inte skulle bli någon lätt match på något sätt. Att döma av Mariestadsspelarnas längd och basröst trodde någon att dom av misstag hade skickat sitt P13 alternativt P14 lag. Period 2 fortlöpte i samma fotspår som föregående, och när domaren blåste av var ställningen fortfarande 0-0. Läget var ovisst. Det storvuxna Mariestadsgänget spelade mer och mer fysiskt och några hade känningar både här och där. Allt skulle avgöras i en sista period, spänningen var gastkramande. En bit in i perioden bygger Våmb upp ett anfall på högerflanken, det ser ut som att anfallet stannar upp då lädret beter sig som en hal tvål och plötsligt dimper ner framför fötterna på Våmbs vilt kämpande innermittfältare. Maristadsspelarna känner ingen större oro då det är 20 meter till mål och gott om blårött kött i vägen. Ett misstag, den halvvolley som avfyras skulle få luftvärnet att känna avundsjuka. Mariestads kasse antar formen av en glasstrut och ställningen är 1-0. Mariestad försöker i matchens slutskede att pressa på för en kvittering och flyttar upp några stora bjässar på topp. Det är lönlöst, det som istället händer är att Våmbsgänget spelar sig fram till ett nytt läge där man kan avgöra matchen med ett retfullt enkelt mål. Slutresultat 2-0, en niomannapremiär som började lite trevande men avslutades på ett magnifikt sätt, en laginsats innehållande mer kämpa än skönspel. Trenden är intakt, en vinnarkultur börjar skapas. P-07 2kommentarer

Visa fler nyheter