Vi hade bästa Viljan .....

Alla segrar är sköna segrar, men en del segrar är skönare än andra. Detta var en sån seger. Jag hade på känn att fredagen den 13:e skulle innebära otur för IK Viljan. I 73 minuter trodde jag att jag var fel ute. Vi behövde 4 minuter, inte 4 sekunder som Uggla sjöng om, sedan slog min profetia in. 0-2 blev 3-2 i en hast, vilket också blev slutresultatet. Seriens etta mot seriens jumbo borde bara kunna sluta på ett sätt. Men idrott är oförutsägbart som tur är. Dessutom måste påpekas att Viljan är betydligt bättre än tabellplaceringen och borde kunna plocka en del poäng i höst. Strängnäs har begåvats med ett härligt konstgräs vilket av oss sågs som ett klart plus. Vi startade också matchen i ett högt tempo och verkade ordentligt på bettet. Viljan skapade ändå första farliga chansen via en nickskarv på en frispark som gav en spelare skottläge, men Patricia Kaldoyo nöp bollen med sina för dagen nya handskar. I 6:e minuten fick vi en frispark i bra läge något till höger utanför straffområdet. Marina Lorentzsons skott fångades dock enkelt av Viljans för dagens bäste spelare, den mycket duktiga målvakten. Sedan följde en av otaliga upprullningar på högersidan som gav Anna Furberg bra läge men ånyo en Mv i vägen. Snabb omställning av Viljan gav Patricia chansen att återigen visa sig på styva linan. I 10:e minuten gjorde vi ett misstag på egen planhalva. En Viljan spelare snappade upp bollen, avancerade och klippte till från långt håll. I medvinden fick den höga bollen en farlig fart och seglade in strax under ribban. Vi började få mer och mer ordning på spelet. Fina attacker, framförallt via högerkanten och instick i mitten friställde ett antal ggr våra spelare men "muren" var i vägen. Ett antal resultatlösa hörnor kan också noteras. Då och då stack Viljan upp och sånär hade tvåan suttit men Patricia kom ut i rätt tid och skottet gick utanför. Vi hade ändå känslan av att ett mål kommer innan pausvilan. Mycket riktigt, det kom men i fel mål. I 44:e minuten kom ett snabbt Viljan anfall. Några passningar och skottläge, Patricia räddade men returen ut till en fristående spelare som rakade den i mål. Rullgardinen ner och pausvila. Vad som sas är en väl förborgad hemlighet, men det blev en helt annan fart från början. På de första fem minuterna hade vi 3 riktigt heta lägen genom Tanja Jegorova och Sandra de Brun Kenk. Så fortsatte det. I 57:e minuten började vi jubla men satte det i halsen ganska snart. Ranja Varlis stolpskott slogs därefter i mål av Sandra men en offside avblåsning följde. Viljans attacker blev färre och färre men Patricia ställdes då och då på nya prov. Så kom de 4 magiska minuterna. Det började med en frispark i 69:e minuten. Medan Viljan försökte ställa upp någon form av mur klippte Ranja helt sonika in bollen tätt intill målvaktens högra stolpe. I 71:a minuten kom kvitteringen. En lång utspark från Patricia skarvades vidare av Anna Furberg till Tanja som lyfte den kallt över en utrusande mv. Men tjejerna var ej nöjda. Ytterligare 2 minuter senare frispelade Anna, från vänsterposition i straffområdet, Ranja som på nytt lät vänsterdojan tala. Snacka om vändning, "Undret i Strängnäs" hade tagit form. Sista kvarten kontrollerade vi händelserna helt och hållet. Höll i bollen föredömligt och lät den gå runt i fint passningsspel. Framförallt kom vi i andra halvlek runt väldigt fint på högerkanten med många härliga inlägg.
Man kanske kan tro att vi gör en dålig match som bara vinner med 3-2. Men jag skulle definitivt säga att vi gör en bra match. Så många målchanser som vi skapade och så många härliga uppspel ser man inte så ofta. Vi hade minst 10 klara målchanser idag och borde ha gjort flera mål. Så enkelt är det.

Hörnor: TUFF 6 - Viljan 2.

Vid pennan: Anders T