Ännu en fantastisk cuphelg tillsammans!

För andra året i rad styrde vi kosan till Västerås och Aroscupen med nästan full trupp och två deltagande lag. Nytt för i år var att vi hade sällskap av ytterligare 13 Sturpen-lag, men precis som vanligt var det F-05 som visade var skåpet ska stå både på och utanför planen. Enastående glädje och sammanhållning Detta fantastiska gäng tjejer har verkligen något alldeles speciellt tillsammans. Här är det helt självklart att åka iväg tillsammans och umgås alla 20 i olika konstellationer hela dagarna utan minsta tillstymmelse till tjafs eller bråk, trots att nattsömnen på en luftmadrass i ett klassrum kanske inte alltid är den bästa. Om det är något vi är extra stolta över så är det just den härliga sammanhållning och respekt för varandra som finns i laget. Som ledare är det verkligen något speciellt att få uppleva att när det ena laget ska spela morgonmatch så väljer alla i det andra laget utan att blinka att kliva upp tidigt i ottan och äta frukost för att följa med och heja fram de andra. Fina prestationer i regn och solsken Cupen igenom bjöds på en rad fina prestationer där det som ligger närmast på näthinnan är den insats som lag blå visade upp i sin slutspelsmatch mot hemmaföreningen Skiljebo SK. Efter ett riktigt tufft gruppspel mot starkt motstånd hade många lag vikt ner sig när det dessutom var mer gyttjebrottning än fotboll i lördagens matcher, men inte SSK:s grymma tjejer. Tvärtom så gjorde många i laget sin absolut bästa match och den kämpaglöd och vilja som visades upp i leran kommer vi sent att glömma.Alla ledare och föräldrar som var på plats i regnet kan nog skriva under på att det var sjukt spännande och att vilt krigande SSK-tjejer förtjänade ett bättre öde än den knappa förlust som det till slut blev. Lag vit hade å sin sida en rejäl känslomässig berg-och-dalbana i dagarna tre. Trots en inledande seger mot AIK Akademi och ytterligare vinster med 7-0 och 11-0 mot IK Frej respektive Reymersholms IK så blev det B-slutspel på målskillnad efter en match mot finländska Paimon Haka som slutade med förlust 0-3 trots spel på motståndarnas planhalva i princip hela matchen. Extra tungt med tanke på att AIK Akademi sedan gick vidare och vann hela cupen tämligen enkelt. Sådan är dock fotbollen ibland och trots någonstans mellan 15-20 bollar i virket under cupen går det inte att skylla på otur, vi behöver helt enkelt bli mer effektiva framför motståndarnas mål för att utnyttja det stora spelövertag vi nästan alltid har. Skönt ändå att tjejerna är föredömen i att gå vidare och ladda om. Någon timme efter att tårarna torkats efter gruppspelet så var glädjen tillbaka och i lördagens och söndagens B-slutspel ledde hela vägen fram till seger i finalen och pokalen kunde fraktas hem till Sturpen. Löften är till för att hållas! Förutom alla fina insatser på planen så tar vi med oss många andra härliga minnen hem. Bl a en match med P-06 på skolgårdens grusplan som låg helt under vatten (därav ev leriga kläder och skor som kom med hem), men också ett löfte från Peter om att bada med kläderna på i Vivstavarvsparken efter att Elin satt ett efterlängtat mål. Vi är många som kommer att se till att löftet infrias när vi ses igen efter sommaruppehållet. Sommarledigt! Nu tar vi alla lite uppehåll från fotbollen i sommar, men om det finns tid och lust så är det bara att ut och öva på de sommarläxor som delades ut innan vi skiljdes åt efter Aroscupen. Träningen drar igång igen så smått för de som är hemma 26 juli. Som ni kanske har sett blir det heller inget av med Eskilscupen. Vi fick tyvärr några avhopp som innebär att vi inte fick ihop två lag, och hellre då än att åka med ett lag och lämna några hemma så har vi valt ett annat upplägg. 4-5 augusti kör vi träningsläger på hemmaplan, och på lördagen 6 augusti åker vi till Rallarbollen i Gävle för cup över dagen. Precis som förra året kommer några då att spela mot killar i P-05-klassen och sedan kör vi också ett lag i F-05-klassen. Då man får spela i bägge klasserna kommer några från "killlaget" också att spela i F-05 varje match så att vi får ihop två lag. Slutligen vill vi ledare passa på att tacka för de fina sommarpresenterna! Mycket gott och uppskattat :-) F17 0kommentarer

Silver i Ersans Pokal efter förlust i förlängningen

Fantastiskt fin prestation som tyvärr inte räckte hela vägen Efter idel segrar sedan gruppspelet som startade i september var det idag dags att fira nationaldagen på samma sätt som förra året - final i Ersans Pokal på Älvsjö IP. I år var det Vallentuna som stod för motståndet, ett lag vi har mött så många gånger förut och haft många tuffa duster med. Söders blå tryckte plattan i botten direkt på avspark och visade upp ett riktigt fint och rörligt spel där chanser skapades på alla möjliga sätt. Tyvärr utan att sätta pricken över i. Mitt i den värsta pressen fick Vallentuna en hörna där Sturpen-tjejerna blev bolltittande och en motståndare kunde gå upp ohotad på bortre stolpen och nicka in ledningsmålet. Snyggt utfört men där har vi lite att jobba med i försvarsspel på fasta situationer. Roligast var ändå att se att målet inte alls påverkade matchbilden. Tjejerna nötte på och tog sig snabbt och effektivt fram trots att Älvsjö IP:s lilla plan inte direkt bjuder några extra ytor. Utdelningen ville dock inte komma men precis innan paus mötte Juni Nikes perfekta hörna med en klockren volley och kvitteringen var ett faktum. 1-1 i paus. Om spelövertaget var påtagligt i första halvlek så blev andra betydligt tuffare. Vallentuna lyckades effektivt stänga ytorna i uppspelen samtidigt som vi blev lite för ängsliga med bollen och successivt tappade rörelse i spelet. Just via en vunnen boll i presspelet lyckades också Vallentuna ta ledningen med ett välriktat skott utifrån. Nu svängde dock matchen igen när Sturpen-tjejerna drog upp tempot på nytt och Lisa kunde kvittera på ett fint skott. Sista halvan av matchen handlade mest om Söders Blå men trots en rejäl press slutade matchen 2-2 och förlängning väntade. Kort in i förlängningen kom den stora chansen när Khensi bröt sig loss och var sånär att avgöra, men skottet smet precis utanför. Istället lyckades Vallentuna sätta 3-2 efter en riktigt fin individuell prestation på sista sparken i första förlängningshalvleken. I den andra kämpade tjejerna stenhårt för att hitta en kvittering men tyvärr ville det sig inte riktigt den här gången. Gråtande tjejer fick därmed ta emot silvermedaljer för andra året i rad och besvikelsen var stor. Från ledarhåll känner vi däremot inget annat än en enorm stolthet för det fantastiskt fina spel som tjejerna presterade framförallt i första halvlek. Att gå in och spela ut en så bra motståndare som Vallentuna på det sättet gör att vi känner att vi är på helt rätt väg i det vi gör! Nu stänger vi Sanktan nästa helg och går in i en period av lite mer lågintensiv träning innan vi växlar upp tempot igen inför Aroscupen. F17 0kommentarer

GULD & Underbar stämning på GIFF-cupen

Ännu en fantastiskt cuphelg är till ända Hur sammanfattas bäst en helg som var så händelserik att det känns som att det har passerat ett par veckor? Vi börjar helt enkelt med det viktigaste. Återigen kan vi konstatera att det är ett helt otroligt skönt gäng tjejer som har kommit tillsammans i SSK F-05. Från det vi möttes upp vid bilarna runt lunch på fredagen tills dess att klockan nästan hade slagit midnatt på söndag var det inget annat än en fantastisk sammanhållning och härlig stämning i hela truppen. Ännu en gång var det också med glädje vi kunde se på när hela gänget tog hand om varandra och umgicks i både väntade och oväntade konstellationer. Det är vår fasta övertygelse att just den sammanhållningen också är en stor anledning till att det även går som en dans på planen. För att utvecklas behöver alla känna trygghet, och det går verkligen att vara sig själv i den här unika gruppen. Sträck på er tjejer - Ni är alla fantastiska på många sätt! Fredag med födelsedagsfirande & besiktigande av spökhus Större delen av fredagen gick åt till bilresa till avlägset belägna Tidaholm. De allra flesta var samlade i en minibuss och där fördes bl a diskussioner om hur lång tid det skullle ta att åka till Helsingborg i sommar. Dessutom kördes allsång i fem timmar - vilket ledde till att chauffören till slut zoomade ut och fastnade i sina egna tankar. Väl på plats gjorde vi det klassiska misstaget att lasta ut allt bagage vid skolan - som visade sig vara incheckningspunkt. En halvtimme senare var allt bagage ilastat i bilarna igen och en av alla de lokala PRO-medlemmar som extraknäckte på cupen guidade oss i bil de 700 metrarna till den skola vi skule bo på. Här fick tjejerna något att fundera på - Mentalsjukhus, spökslott och andra kreativa förslag på vad vårt boende användes till i vanliga fall slängdes upp. Skola med de senaste eleverna på 60-talet var nog det mer korrekta svaret. Hursomhelst, efter ett tag kunde vi dock enas om att det skulle bli riktigt mysigt att bo här. Vi tog också snabbt beslutet att klämma in alla i samma rum och använda det andra för att förvara grejer. Även om det blev lite trängre så är det ju mycket roligare att bo alla tillsammans! Speciellt när alla påhittade spökhistorier gjorde sig påminda i samband med att mörkret infann sig. Efter en välbehövlig middag fick vi också möjlighet att fira ett födelsedagsbarn lite extra. Camilla bjöd alla på glass och som tack fick hon också en rejäl sång och många grattiskramar. En perfekt avslutning innan vi drog oss tillbaka - Framåt 22-tiden hade så gott som alla somnat gott. Micke G undantagen då han låg och grubblade på olika laguppställningar på en madrass som tappade luft innan han till slut tog en timmes sömn innan uppstigning. Lördag = Gametime Efter att reveljen gått 06.15 var det dags att kliva in i matchläge. Lag vit & blå hade samtidiga matcher på olika platser men inledningen gav ändå samma resultat, 2-2 efter att bägge lagen tyvärr tappat ledningar. Intressant var att lag blå hade stora problem att överhuvudtaget komma igång med uppvärmningen då några primadonnor var väldigt betänksamma över att det smutsiga gräset (läs åkern) skullle skita ner de fina skorna. I den andra matchen föll lag vit med 0-3 i en helt jämn match som kunde slutat hursomhelst medan lag blå hade bestämt sig för att faktiskt kliva ut på gräset och gjorde 8-0 i en riktigt fin insats mot IFK Tidaholm. Inför avslutningsomgången i gruppspelet hade bägge lagen nu chans på A-slutspel så det var riktigt spännande. Lag vit som dittills hade presterat riktigt bra kom tyärr inte riktigt upp i nivå i sista matchen och föll med 2-3 efter att ha släppt in avgörandet på matchens sista spark - Surt då det även innebar svårare motstånd i söndagens slutspel. Lag blå avfärdade i sin tur Skövde med 7-0 i ett lätt snöfall, och kunde gå vidare som gruppsegrare. Eftermiddagen spenderades sedan på spökslottet/mentalsjukhuset och trötta tjejer somnade gott även den kvällen. Rykten gör gällande att en av ledarna pratade i sömnen under natten och att detta dokumenterades med mobilkamera av ett ouppfostrat barn ;-) Men det är som sagt bara rykten... Söders blå - numera även bäst i väst! På söndagen inledde lag vit slutspelet med en match mot IFK Västerås F04/05. Generellt så var det många lag som ställde upp med lag mixade av 04:or & 05:or. Vi valde att göra på liknande sätt men körde istället på 05:or & 06:or. Lag vit presterade också som bäst när det gällde som mest men föll oturligt med 0-1 trots flera fina kvitteringschanser. Vi tar ändå med oss en fin prestation där många visade att vi fortsätter att utvecklas! Lag blå spelade sin åttondelsfinal mot Jönköpings Södra på en riktig leråker och halva första halvlek gick åt till att instruera i en indirekt frispark. Starkt då att kämpa & lira sig till en stabil 5-0-seger där matchens behållning var ett mönsteranfall med dubbla väggspel som avslutades med en klockren nick i mål. I kvartsfinalen väntade IFK Värnamo som också bjöd på det spelmässigt klart bästa motståndet. Matchen slutade 3-0 efter att Sturpen-hjältarna visat på en riktigt bra effektivtet med några klockrena avslut. Motståndarna var dock långt ifrån ofarliga, och fint försvars- och målvaktsspel krävdes verkligen för att hålla tätt. Tempohöjningen var välbehövlig för lag blå som i semifinalen ställdes mot fjolårssegrarna Alingsås KIK. Här bjöd tjejerna på turneringens absolut finaste lir när matchen var avgjorde redan efter 10 minuter. Några riktigt fina kombinationer och 5-0 i halvtid var i det närmaste i underkant. Andra halvlek handlade mest om att spara krafter men slutresultatet kunde ändå skrivas upp til 7-0. Finalen höll sedan på att bli ett riktigt anti-klimax då vi stack iväg till ICA Maxi för att fylla på med lite mellis. 16.39 bestämde sig en av ledarna för att surfa in på cupsajten och upptäckte att starttid var satt till 17.00...Med en minut till godo sladdade spelarna in på finalarenan och matchen kunde blåsas igång. Det blev en final med väldigt mycket känslor. Trots en riktigt fin inledning med ramträffar fann vi oss själva i ett 0-2 underläge i halvtid efter två(!) oturliga självmål. Med känslorna utanpå tröjorna var det gråtande tjejer som kom till halvtidspausen och ett riktigt brandtal levererades av vårt senaste tränartillskott - Och vilket resultat det gav! - Med nytt mod reducerade tjejerna omedelbart till 1-2 och i mitten av halvleken kom även kvitteringen. Understödda av en massiv klack från lag vit jagade tjejerna segermålet men bollen ville inte in. Med tårarna fortfarande i ögonen efter att ha blivit omilt behandlad av både motspelare och domare tog Nova dock sista chansen och dunkade in 3-2-målet på matchens sista skott. Vild glädje och kramkalas bröt ut och en gigantisk buckla kunde fraktas hem till Sturpen! Ber om ursäkt för sen hemkomst men hoppas och tror att glädjen ändå övervann tröttheten i morse! Vi ledare tackar för en grymt rolig helg! F17 2kommentarer

Guld i vår egen Söders Blå Vårcup!

En fantastisk helg avslutades på bästa tänkbara vis när Sturpens fantastiska tjejer tog hem guldet. Gruppspelet på lördagen präglades till viss del av lotter och kafétjänst och det var inte förrän i sista gruppspelsmtachen mot Vallentuna som vi kände igen våra tjejer fullt ut. Vi var tillbaka och hade ett otroligt fint spel i högt tempo. Finaldagen bjöd på en fantastisk inramning. Sol, stor publik, underhållande fotboll och mycket glada tjejer som var där för att kämpa om medaljerna. I lättgruppen hade våra tjejer kämpat stenhårt för att ta sig till B-slutspel, de blev bättre för varje match och det var tydligt att vi har fin teknik och goda intentioner i vårt spel. Tyvärr lyckades vi inte fullt ut omvandla det i resultat men vi är mycket stolta över inställningen och viljan att spela fotboll, det lovar väldigt gott för framtiden! I svårgruppen hade vi Stocksund i semifinal. Ett lag som vi har mött många gånger och imponerats av deras spelskicklighet. En mycket välspelad match stod länge och vägde med fina kombinationer i hög fart från båda lagen. Vi gick slutligen segrandes ur den bataljen mycket tack vare förmågan till ett rakare spel och en okuvlig vilja att inte förlora. I final väntade ett spelskickligt Vallentuna som vi historiskt har haft svårt mot. Söders Blå verkade ha glömt bort det och satte sedvanlig full fart från start. Det var enormt imponerande att se tjejerna spela i högt tempo med fina kombinationer och en okuvlig vilja i varje närkamp. Två mycket duktiga målvakter i båda lagen tvingade fram en förlängning i form av sudden death. Vi var lite oroliga för att tjejerna skulle vara lite slitna efter urladdningen men det märktes inte. Plattan i botten och ett hårt tryck mot Vallentunas målvakt som storspelade i förlängningen. När fem sekunder av förlängningen återstod kunde hon dock inte stå emot längre och hon fick se ett stenhårt skott i sitt vänstra kryss. Total glädje utbröt och segervrålet hördes ända till Örby! Det var fantastiskt att se hur glada tjejerna blev och lika fantastiskt att se hur glada alla föräldrar blev, allt hårt slit lönade sig och det blev betydligt enklare att plocka ihop allt efter cupen med segerruset i kroppen. Ett stort tack till alla tjejer som tar med oss på den här härliga resan och ett alldeles extra stort tack till alla fantastiska föräldrar som gjorde helgen till vad den blev. Tack! F17 1kommentar

Silver efter strafförlust i årets första utomhuscup!

Konstigt avslut i moll efter en helg i spelmässig dur Det kändes onekligen som en lite märklig avslutning med tårar efter en strafförlust i finalen i Deli Italia Cup, då hela helgen tidigare hade gått i spelglädjens och målproduktionens tecken. Vi tar det från början... Lite ringrost skakades snabbt bort I lördagens gruppspel var det kyla i luften men väldigt heta spelare på planen. Första fem minuterna präglades av inomhusspel men när vi sedan hittade ytorna bjöds det på riktigt fin fotboll över hela banan. Väggspel mixades med fin individuell teknik och vi lyckades gång på gång hitta spelare i fart. Mest glädjande och imponerande var ändå det fina tålamodet i spelet där vi vände hemåt istället för att köra fast och alla inklusive målvakt bidrog med snabba och fina spelvändningar. Det metodiska spelet gav också rejäl utdelning i målprotokollet när Enskede, Älvsjö och Huddinge slogs tillbaka med i tur och ordning 8-0, 11-0 och 8-0! Slutspel i varmare väder I semifinalen ställdes vi mot Mälarhöjden som hade slutat tvåa i sin grupp. Inledningsvis krånglade vi till det lite i onödan men när vi fick ett par enkla mål släppte vi loss på nytt och mönstret från gruppspelet upprepade sig. 9-0 slutade matchen och vi kunde börja ladda för final. I finalen väntade Huddinge på nytt i en match som dock inte blev det minsta lik den förra. Motståndarna kom ut supertaggade och hade verkligen bestämt sig för att ge de spelskickliga Sturpen-tjejerna en rejäl match genom att ta kampen tjej-mot-tjej. När Huddinge sedan lyckades kämpa in ett ledningsmål tidigt fick de såklart också en extra boost och kunde helt koncentrera sig på försvarsspel, medan Söders Blå hade jobbigt att få igång sitt vägvinnande passningsspel. I efterhand är det ganska enkelt att konstatera att om man har gjort 36-0 på vägen fram till finalen och sedan släpper in ett snabbt baklängesmål i finalen så är det lätt att börja fundera på vad som händer och drabbas av lite småpanik. Detta är också något vi har sett tidigare och något vi som lag behöver arbeta på att hantera - Att inte drabbas av prestationsångest när vi hamnar i ovant underläge - Utan att istället fortsätta tro på sitt eget spel och lugnt och metodiskt nöta vidare. Nu blev det istället en jakt på kvittering och mer kämpa än spel. Kvitteringen var dock matchens behållning när Leia klockrent dunkade in en volleyvrist på en fint slagen hörna. Vi ska vara väldigt glada att ingen fick det skottet på sig... Därefter var det inte mycket ordnat spel men bägge lagen gjorde varsitt mål till och finalen fick avgöras på straffar, där vi tyvärr drog det kortaste strået den här gången. Vi grattar hursomhelst ett fantastiskt kämpande Huddinge till en välförtjänt seger och tar med oss att tjejerna har glatt både ledare och publik med en härlig fotboll helgen igenom! Upp med huvudet tjejer - Ni är sjukt grymma! F17 0kommentarer

Visa fler nyheter