Utmaning med mersmak på Rallarbollen!

SSK-tjejerna går från klarhet till klarhet
Oavsett vad man håller på med så är grunden för all utveckling att ständigt våga testa sina gränser och kliva utanför sin komfortzon. Detta gäller såklart även fotbollen och i SSK F-05 jobbar vi alltid med sikte framåt och vår förhoppning är att utveckla individer som lär sig att älska snarare än frukta utmaningar. Visst kan det vara roligt att vinna stort, men för att fortsätta utvecklas i samma takt som hittills krävs ibland något extra, och det skulle tjejerna snart bli varse.

Förvånade miner på parkeringen
Vi har tidigare spelat en del mot äldre motstånd, vilket var läskigt och svårt i början, men numera känns som vardagsmat för våra stolta Sturpen-brudar. När Rallarbollen så ställde in sina tjejklasser pga för få anmälda lag tog vi därför beslutet att åka på cupen som planerat, men den här gången ställa upp i P-05-klassen och möta killar. Detta lyckades vi med hjälp av smarta föräldrar hålla hemligt för tjejerna fram till det var dags för samling 8.00 i morse. När nyheten väl nådde våra spelare var det glada reaktioner, men visst kunde vi också skönja en viss anspänning på sina håll. 2 timmars bilresa till Gävle visade sig dock vara en precis lagom tid att bearbeta nyheten på.

Respektlöshet, glädje, fantastisk laganda och en gnutta oflyt
Vi inledde mot det kanske starkaste laget i cupen, i form av ett utvecklingslag från IK Sirius. Grabbarna är vana att vinna sina matcher med tvåsiffrigt och spelade nyligen jämnt med Djurgårdens akademilag, så vi visste på förhand att det skulle bli tufft. Sirius tog också ganska tidigt ledningen, och SSK-tjejerna som inte är vana att spela så mycket försvarsspel fick prova på att spela i ett högre tempo än normalt, vilket var en prövning inledningsvis. När Sirius sedan satte tvåan så befarade vi det värsta, men istället kämpade tjejerna sig riktigt starkt tillbaks in i matchen. Närkamper vanns över hela banan och tjejerna var klart överlägsna sin motståndare i det fysiska spelet. Efter en fin upprullning kom också utdelningen i mitten av halvleken i form av en reducering till 1-2. Nu kändes det som att vi var på gång och kanske skulle kunna skaka om motståndaren, men innan vi riktigt hann få dem att svettas kom istället två mål i baken efter en olycklig styrning och en ruskigt billig straff. Ett mål till hann rinna in innan vi fick snacka ihop oss i pausvilan. Grym stolthet och laganda präglade andra halvlek och i kombination med årets bästa målvaktsspel gjorde detta att vi kunde se till att siffrorna stannade vid 1-7. Inget att säga om. Vi förlorar mot ett lag som vill och kan spela fotboll och vi är inte vana att inte styra matcherna själva. Efter matchen var det hursomhelst inget snack längre, tjejerna klarar av även spel på den här nivån och fick också mycket välförtjänt beröm från många håll.

Den andra matchen i gruppen mot Hagaströms SK har en helt annan karaktär, där vi pressar på rätt bra i första halvlek och också skapar en del bra chanser, dock utan att få utdelning. Dock börjar vi mer och mer skaka av oss såväl respekt som ringrostighet från uppehållet, och börjar mer och mer få igång vårt eget spel. I den andra jämnas spelet ut mer och motståndarna tillåts ställa om på oss vid ett par tillfällen vilket också ger utdelning. Det är också i avslutsmomenten som vi har mest att lära från killarna. De är betydligt rakare och hetare när lägena uppstår, medan vi tar för lång tid på oss och inte hugger ordentligt på fria bollar i motståndarnas straffområde. Matchen slutar 1-3 efter att motståndarna avgjort i slutet. En hedersam förlust, där vi tar med oss att vi måste bli effektivare för att vinna såna här matcher.

I den sista gruppspelsmatchen levde fortfarande hoppet om slutspel vid seger och vi inledde riktigt offensivt. Det var ribbskott och räddningar på mållinje och om ineffektiviteten var stor i matchen innan så var den än större nu. Matchen igenom har vi ett stort bollinnehav och skapar många fina chanser men tyvärr utan att få utdelning. Istället åker vi på baklängesmål på kontring och har spelat färdigt för dagen.

Vinnare och härlig stämning
Trots att vi inte lyckas nå ett resultat i paritet med prestationen lämnar vi cupen med en vinnarkänsla mycket tack vare härliga ledare och föräldrar i motståndarlagen som överöste tjejerna med komplimanger för deras sätt att spela fotboll och uttryckte sin beundran över tjejernas prestation. All cred till er, vi bockar och tackar för alla fina ord under dagen!

Slutligen är det härligt att se att våra fantastiska spelare också klarar av att vara ett lag och ha riktigt roligt även när vi inte når resultatmässig framgång på det sätt som vi är vana. Allra mest glädjande var nog ändå när samma spelare som såg skräckslagen ut av beskedet om spel mot killar efter sista matchen säger "När får vi spela mot killar igen?" Det speglar verkligen det sätt som tjejerna tog sig an den här uppgiften, och det enda svaret på den frågan är att det definitivt kommer bli en nästa gång, det här gav mersmak!

Nu laddar vi för en fotbollsfylld vecka med träningar, återseende med Madelene Göras för en del, och sedan cuper såväl lördag som söndag.

Forza Sturpen!

//Stolta tränare