Höjning av Kävsjön 9:e april 2025

20250409 Höjning av Kävsjön
17 intresserade hade kommit till parkeringen vid Naturum för att gå en kortare vandring längs leden till S. Svänö på västra sidan om Kävsjön. Så långt skulle vi inte gå utan ett par hundra meter till där leden korsar Fläsebäcken fick räcka denna gång. Där har byggts en ny bro över ett dämme som reglerar vattennivån i Kävsjön. Här finns också meandrar med tre fiskutskov.
Vår styrelsemedlem Ida, som är nationalparksförvaltare tillika tillsynsman på mossen tog täten tillsammans sin lilla hund Selma som verkade hitta vägen. Väl framme så radade vi upp oss framför Ida som var ansvarig för kvällen. Ida började med att förklara ändamålet med byggnationerna vilket är att återställa Häradsösjön och Kävsjön som de fågellokaler, kanske främst för vadare och måsar, som sjöarna en gång varit. På 1800-talet sänktes Kävsjön för att få mer mark till bete och slåtter. Dessa strandkanter blev otroligt attraktiva för vadarfåglar. Idag hävdas inte marken längre och håller nu på att växa igen. Man har i flera år fräst gungflyet med en ombyggd pistmaskin och manuellhuggt men en större åtgärd krävs för att förhoppningsvis få tillbaka fågellivet i och kring sjöarna.
Vidare så berättade Ida att detta åstadkommes genom att ändra delar av kanalen mellan sjöarna och ett mer naturligt flöde med ett fast dämme för att reglera vattenytan i Häradsösjön samt ett reglerbart dämme i Fläsebäcken för att reglera Kävsjön. I Häradsösjön har häckningsöar anlagts och en konstgjord flyt-ö är menad att fylla samma funktion i Kävsjön. Dammar för att locka fåglarna lite närmare stora fågeltornet har också grävts. Bredvid dämmet i Fläsebäcken finns nu ett meander-flöde med spettluckor som leder ut till ån där det är meningen att fisken ska kunna vandra. En konstruktion som det ska bli intressant att följa.
Bete av 40ha på Svänömaden kan ha kommit till en lösning. Då betet är magert och marken som ofta är blöt, passar detta område inte vilka djur som helst. Dock har man nu fått tag på 10 Vattenbufflar från Gotland som skall hyras in i sommar. Detta på prov för att utvärdera effekterna som verkar mycket goda på andra håll i landet. Vattenbufflarna älskar blöta områden äter gärna det lite grövre gräset som växer i sjökanten som vanliga kor kanske ratar.
Ida berättar vidare att i uppbyggnaden av fiskvandringslederna och dämmet fick fram fin sand som man valde att spara som sandblottor. Dessa är mycket viktiga boplatser för våra vilda pollinerare. Träd som var tvungna att fällas ligger idag som faunadepåer vid dämmet som också gynnar svampar och insekter. Det gäller att tänka på alla vid sådana här åtgärder, stora som små.
Skötseln med regleringen av vattenytorna är kanske inte en helt enkel ny uppgift. Peglar samt vattennivåmätare ska läsas av och loggas manuellt varje vecka och det gäller att tänka rätt om och när man ska öka eller minska sjöns nivå. Parkförvaltarna får skaffa sig erfarenhet av allt eftersom. Prövotiden för projektet sträcker sig ända fram till år 2032 och man hoppas då på att kunna visa fina resultat.
Efteråt intogs en god medhavd fika på grönytan intill huvudparkeringen fram till mörkrets inbrott.
Stort tack till Ida för ett mycket intressant föredrag och till de deltagande för frågor, diskussioner samt berättelser rörande fläsabäcken och mossen i stort.
Text: Ida Johansson och Jan Ekman
Bilder: Janne
Bilder