Fyll i din e-postadress för gratis uppdateringar om Sala FF Herrseniorer
Du är redan följare. Får du inga mejl kan du redigera dina Notisinställningar under Mina uppgifter.
Klicka på bekräftelselänken i det mejl vi skickat dig för att börja ta emot uppdateringar från Sala FF Herrseniorer.
Herrseniorer
Följ oss för uppdateringar
Idag publicerar vi en krönika skriven av en riktig Salaprofil. En riktigt trevlig karl som också är en fantastisk eldsjäl. Han ligger bakom det mesta av alla framgångsrika arrangemang i IFK Sala. Han tycker våra fotbollspelare ska ta ett skridskopass ibland för att få variation i sin träning. Kanske något att fundera på.
Här har ni Åkes krönika
Hej!
Jag heter Åke Lantz, drygt 60 och ett halvt år! Har ett livslångt idrottande bakom mig som inneburit mycket glädje, mycket träning, mycket tävling, många vänner och ett rikt social liv.
Redan som mycket liten bestämde jag mig för att bli en ny Sixten Jernberg eller Assar Rönnlund. Mitt hem var fyllt av skidåkning då min pappa var skidledare redan innan jag föddes. Varje lördag och söndag samlades IFK´s alla skidåkare i vårt hem där det inte bara vallades skidor utan också utfodrades med frukost då många av skidåkarna var ungkarlar och inte åt riktigt hemma enligt min pappa om man skulle nå ett bra resultat i spåren. Det innebar att min mamma var ordentligt insyltad också trots att hennes intresse av idrott inskränkte sig till en stor beundran av sprintern Wilma Rudholf som hänförde många med sitt gracila löpsteg på 50 och 60-talet.
Jag blev ingen ny Sixten eller Assar trots att jag flyttade till Östersund för en elitsatsning 1975. Jag gjorde dock en hel del bra lopp med en femteplats på Stafett SM som kanske främsta merit men också några DM guld blev det i Skid-Meccat Jämtland.
Istället blev det en elitsatsning i löpning efter en överraskande DM seger på 1500 meter 1977! Tiden kanske inte var så märkvärdig Men tidningsrubriken jag fick kan jämföras med Tomas Wassbergs 5 milsseger i Holmenkollen närapå. Det var så att Chefredaktören på Östersundsposten hade två idrotter han vurmade för och det var skidor och friidrott. Jag brukar tacka honom för att det blev löpning istället för skidor och som lite kuriosa i sammanhanget så har jag tre distriktsrekord i Jämtland fortfarande, 3000 meter hinder, 5000 meter och 4x 800 meter stafett.
Det jag vill lyfta i min krönika är vikten av mångfald för att lyckas och för att hitta motivation. Jag var i veckan med på en träff som Tomas Kumlin kallat till och som handlade om att samla idrottsminnen från Sala. I den församlingen satt ca 15 st idrottare varav fler fortfarande var aktiva. En hemlighet med det är, tror jag, att alla hade hållit på med flera idrotter under sin aktiva karriär. Den mest meriterade i gänget var nog brottaren Lennart Eriksson som tog brons i VM. Han var duktig fotbollspelare och även i friidrott var han framgångrik. Spelade hockey och bandy.
Om jag tittar på hur det ser ut i Sala idag eller idrotten i stort så är det väldigt få som har mer än en idrott på programmet. Det är till och med svårt för en handbollspelare att spela fotboll på sommaren då idrotterna går i varandra. Och detta sker redan i unga år. Detta är förödande för ett livslångt idrottande. Har jag bara hållit på med en idrott sedan 7 årsåldern och tröttnat på det vid 15 år så är det inte lätt att börja med något helt nytt utan man blir ”idrottslös” istället.
Jag är också väldigt kritisk till hur många sporter tränar så ensidigt ”sin” idrott i unga år. Det gör man för övrigt även i de äldre lagen för detta sker främst inom lagidrotterna. Om jag skulle vara tränare för ett innebandylag eller fotbollslag så skulle jag lägga in ett fyspass på skidor eller kanske ett pass skridskor i hockeyhallen någon gång. Det är inte ”grennära” som många förespråkar men jag hävdar att träningsmässigt är det absolut inte ett bortkastat pass. Tror dessutom att träningarna skulle bli roligare och mer varierande. Förutom att man får mångfald i träningen så kanske någon upptäcker en annan idrott som kanske är mer passande för den egna kroppen/fysiken/psyket.
Då är min fråga om man som tränare är osäker vad detta kan innebära, förlorar jag ett antal spelare, är jag för okunnig i den här andra idrotten eller tror man att det kan skada menligt på lagets prestation. Kanske vi får mindre LOK stöd nästa år?
Jag tycker vi i Sala ska rannsaka oss själva och titta på vilka framgångar vi i Sala kan ståta med på nationell nivå. Vad jag vet så har vi inte fått fram någon allsvensk spelare i fotboll (kanske Hanna Ågren, osäker där) trots att så enormt många har deltagit i något lag under sin uppväxt. Vi har haft framgångsrika spelare i några lag men de var produkter uppväxta i andra miljöer (ex Madde Backlund m.fl.)
Jag brukar lyfta fram några profiler inom lagidrott som haft Sala som idrottsbakgrund och nått elitnivå och det är Erik Ersberg i Sala Hockey, Collander och Sköldmark Ransta fotboll, Hanna Ågren Sala FF och Rikard Larsson Sala HF. Det finns säkert några fler men det är väldigt få utifrån underlaget som funnits.
Tittar man däremot på de individuella idrotterna så finns det betydligt fler, Bröderna Bengtsson på skridsko, nämnda Lennart Eriksson i brottning, Per Wallin i friidrott, Ann Jansson i gång, ett otal Crossåkare m.fl. och där har ju underlaget varit betydligt mer begränsat.
Jag brukar också tänka att det gör absolut ingenting att man byter klubb när man kanske nått junior eller senioråldern. Det finns förmodligen mer resurser och träningskamrater där som är på samma nivå men stoltheten finns ju alltid att idrottaren fått sina ungdomsår i en bra idrottsmiljö i Sala. Att vara en plantskola för blivande olympier skulle då vara en morot som tränare och coach. För exempelvis utan Sala Hockey hade förmodligen inte Erik Ersberg nått sina framgångar som han gjort.
Jag vet att jag inte kommer att nå så många tränare med mina tankar och en förändring kommer nog inte att ske men tänk om det fanns en vilja att tänka lite större i samarbetet mellan idrotterna i ungdomsåren. Då är jag övertygad att vi skulle få medel till en ny Idrottshall genom allmänna arvsfonden med syftet att i den hallen är det bara föreningar med ett starkt samarbetsavtal som får bedriva sin träning. Då kommer vi med automatik få fler som får ett livslångt idrottande och framför allt inte så många som lägger av som 15-åringar!
Åke Lantz
Ordf. IFK Sala huvudstyrelse och Fritidsutvecklare i Sala kommun
| Träning | 11 maj, 19:30 |
| Surahammars FK (borta) | 12 maj, 19:00 |
| Träning | 14 maj, 20:30 |
| Träning | 18 maj, 19:30 |
| Träning | 21 maj, 20:30 |
Kommentera
Du måste logga in för att kommentera