Coachens Corner

Med anledning av det som pressenterats i media under veckan skall jag utveckla avsikten för SFF-herr kommande säsong men även summera säsongen som passerat ur ett tränarperspektiv. Det är självklart roligt att vi får mycket uppmärksamhet i pressen. Jag ser det som ett kvitto på att vi är på rätt väg i vår satsning mot nya utmaningar och att vi lyckats skapa ett stort intresse kring Sala FF.

Till att börja med gör jag en summering av året som gått.
Säsongen startade redan i november med mycket individuell träning. Killarna behövde förstärka vissa detaljer i sitt spel för att kvalificera sig individuellt till ett förnyat sätt att spela. Mentalt fanns en del oro hos spelarna med tanke på spelarflykten och tränarbytet. I takt med att träningen gav resultat upplevde jag också att tilliten ökade. I ledningen hade vi en tydlig plan för hur truppen skulle se ut och jag ska i ärlighetens namn erkänna att jag inventerade spelarmaterialet flera kvällar i veckan innan jag somnade.

Förutsättningarna för att bedriva fotbollsträning var under förra vintern långt ifrån vad vi önskat. Ljuspunkten var Ängshagenskolans hall och Xrsize gym som ställde upp med goda träningsmöjligheter. En annan ljuspunkt var förstås frukostmötena efter morgonträningarna. Vår materialförvaltare Peder Gustavsson stod med kontinental frukost varje lördag efter gymmet. Faktum är att det pratas om dessa frukostar i både Stockholm, Oskarshamn och Västerås. I dessa sammanhang går Peder Gustavsson under namnet Bacon-mannen, kärt barn har många namn. Spelare efter spelare anslöt under januari till truppen. Det mesta började falla på plats. Internt hade vi en hög målsättning men utifrån var vi nederlagstippade, ifrågasatta och nerskrivna.
Anledningen till att vi går ut med en tydlig och hög målsättning är naturligtvis inte att vara stöddig eller dryg utan för att visa i vilken riktning vi vill att våra supporters skall hjälpa till att dra. Vi vill vara stadens angelägenhet och här finns många som kan stötta. Viktigt då att vi lägger korten på bordet. Jag får ibland känslan av att det i motsats till detta ofta uppfattas provocerande vilket är lite olyckligt. Jag har vid ett par tillfällen hört kommentaren: - Vi bor i Sala, man kan inte göra så, här.. Jag håller inte med. Det som är sant är det som skall kommuniceras och det skall vara konkret annars drar vi i olika riktning.

Vi har till exempel som mål att vinna alla matcher. Det kan ju uppfattas som att vi spänner bågen lite väl högt men vad är allternativet? Vilka matcher skall vi i annat fall förlora om man skall konkritisera en målsättning? Att vinna så många matcher som möjligt eller komma på en så bra placering som möjligt är inte en målsättning som skapar ett enat sätt att betrakta en målsättning. Det blir en tolkningsfråga.
I träningsmatcherna visade vi att grabbarna fattat galoppen. 3-0 och 6-0 mot seriekollegorna Kungsör och Avesta talade sitt tydliga språk. Jag fick en känsla av att grabbarna började längta till seriestarten redan nu men vi hade lite kvar att jobba med skulle det visa sig. 0-4 mot ett imponerande Waxholm var kanske en uppläxning vi behövde för att inte tuppkammen skulle växa för mycket.

Seristartarten snöade bort och vi fick en vecka extra matchledigt. Öppningsmatchen blev på fina Tegelvallen inför 900 åskådare och strålande sol. 3-3, fantastisk dramatik och stundtals också riktigt bra fotboll bjöds publiken på. Som tränare kan jag väl Å andra sidan tycka att det också bjöds på lite för mycket målchanser.
Seriespelet löper på och vi visar tydligt att vi har ett spel som håller emot de bästa lagen. Vi är missnöjda med poängskörden under våren och det skall vi också vara efter det spel vi presterat. Truppen har under våren börjat drabbas av en del skador och sjukdom. Vi är vid gott mod och lyfter fram flera juniorer. De kliver direkt in och visar att de är beredda. Flera av dem har till och med noterats i målprotokollet under året.
I medgång är det naturligtvis, som junior, lättare att komma in och göra fina prestationer och till och med göra skillnad. I motgång blir det svårare och även om jag är väldigt glad över den prestation som våra unga spelare utfört så hade det varit orättvist att kräva eller förvänta sig att de skall kunna bära det ansvar som Spårebo, Robban eller Pierro kan väntas bära.
Efter ett par omgångar efter sommaren har vi häng på topplagen. Spelet är stabilt och det syns på killarna att polletten har trillat ner. Dessvärre åker vi på ytterligare skador och dessutom tappar vi vår duktiga målvakt Jusa Impiö. Efter förlusten med 2-3 mot Haninge Brandbergen tappar vi kontakten med topplagen. Nedflyttningssträcket har vi ett betryggande avstånd till.
Konsekvenserna av att vi tappar vår målvakt, Jusa, är INTE att vi ställer en mycket sämre målvakt mellan stolparna utan att vi får en annan typ av målvakt. För er som fortfarande tror att fotboll är en individuell idrott så låter det här förmodligen som bullshit men er tar vi ingen hänsyn till i detta sammanhang. Jusa är fantastisk på skott rakt framifrån vilket innebar att vi i försvarsarbetet alltid pressade motståndarna inåt i planen för att locka till distansskott. Nu blir vi tvingade att byta taktik i närheten av straffområdet. Denna rätt avgörande detalj som normalt sett nöts in under en hel försäsong skall nu förändras på en vecka.
Andra halvan av hösten är inget vi stoltserar med. Vi blir väldigt ihåliga med anledning av skadeläget, motivationsnivå, spelförändringar etc.

Är vi nöjda med säsongen?
Vi är nöjda med stora delar av säsongen. Naturligtvis hade vi siktet inställt på en högre placering men vi har fått många svar och vi har lärt oss massor, framförallt tränaren.
Nu tar vi sikte mot div 3 säsongen 2014 och det skulle vara härligt om ni kan stötta oss på vägen. Det kommer inte att funka om man bara skall åka med, alla ska dra. Räkmacka kan vi käka när vi kommer fram.

Imorgon får ni min syn på kommande säsong.
Jag svarar gärna på frågor som är sakliga och relevanta. Jag svarar inte på känsliga frågor som rör enskiljda personer.
Mvh Michael Andersson, tränare.

På bilden Micke tillsammans med assisterande tränare Ubbe Ekström