Kontraktet säkrat efter vinst mot IFK Trollhättan

Sista bortamatchen för säsongen spelades mot IFK Trollhättan på Kamratgården. Det var ingen välspelad historia, men en otrolig skön seger bärgades när slutsiffrorna skrevs till 2–3 i RSK:s favör.
Segern betydde också att RSK är helt klara för spel i division 4 även nästa säsong, samtidigt som motståndarna får börja om på ny kula i femman.

Det var fram och tillbaka redan från minut ett. Inget av laget kändes helt bestämda i att vilja ta tag i taktpinnen. Hemmalagets spel präglades mest av den desperation som tillfället gav, då de var tvungna att vinna för att ha en chans att hålla sig kvar i serien.
RSK å sin sida hade svårt att få upp något vidare tempo i passningsspelet, det blev mycket rullande i backlinjen.
En boll bakom IFK:s backlinje efter knappt tio minuter friställer två RSK-spelare. Johan Westlund tar fram bollen och spelar sedan i sidled till Timmie Roininen som hur enkelt som helst kan lägga bollen i tomt nät.
Dryga kvarten senare ska det plötsligt bli kvitterat. Trollhättans första målchans om man bortser från en hörna i den första minuten. Strax efteråt kommer nästa kalldusch, en straff till hemmalaget. Inte så mycket att säga om beslutet men det kändes oerhört surt att få straff emot sig bara minuter efter deras mål.
Men straffen skjuts hårt i stolpen, och returtagaren får dålig träff och rullar bollen utanför.
I den 45:e minuten, när alla väntar på paus, blir det plötsligt friläge för Johan Eklöf (i misstänkt offside-position). Han rundar målvakten och från ingenstans leder vi nu matchen med 1–2!
När alla tror att domaren ska blåsa av för halvtid sticker IFK snabbt upp direkt efter målet. Ett snabbt anfall slutar med att bollen tar i stolpen innan vi kan rensa undan. Sedan kommer äntligen halvtidsvisslan.

Den andra halvleken är inte mycket att hänga i granen. Det går fram och tillbaka utan att det speciellt många gånger känns farligt. Ju närmare slutet vi kommer, desto mer chans-spelar hemmalaget för att få till en kvittering. Den kommer också, med tre minuter kvar att spela.
Återigen får de en straff. Den här gången utan att någon förstår varför. Men ”dömt är dömt” som man säger, och denna gång gör straffläggaren inte något misstag. 2–2 i 87:e alltså.

Men på stopptid ska vi få in ytterligare en boll, som gör att vi plockar med oss alla tre poäng hem till SE-vallen. Från långt håll trycker Axel Lundell till och får till sin speciella vobblande bollträff. Bollen studsar precis framför målvakten och gör det jobbigt för honom. 2–3 och seger!