Starkt avslutat av Räppe-B i Älmhult!

Älmhult - Räppe 2-2

Räppe GoIF hade chansen att vinna två serier inom loppet av två dygn. Men då krävdes en seger mot serieledarna Älmhult på bortaplan. Räppes b-lag gjorde sin kanske främsta kämpainsats för säsongen när man hämtade in ett underläge (0-2) efter paus, men trots ett tryck mot hemmalagets målvakt i slutet fick inte Räppe in ett segermål.

Det kan knappast ha undgått någon att Räppe firade serieseger i division 4 i lördags, och att det fanns lite trötta killar på sina håll när bilarna rullade in på Älmhults Idrottsplats. Även ledarna för Älmhults bilaga verkade känna till detta: "Var det en hård fest igår?"

Väl inne i omklädningsrummet var det 13 laddade spelare som ville avsluta serien på bästa sätt. Givetvis gav möjligheten till serieseger en extra morot. Och tränare Lillis hade receptet klart för sig: esset i rockärmen bestod av en ny taktik! En ny form av 4-5-1 ritades upp på anslagstavlan. Backlinjen bestod av Ivarsson till vänster, Mackan och Robert Cicek mittbackar och Victor till höger. Mange fick äran att agera ankare på mitten, där han fick de offensiva Emmaboda-talangerna (!) Martin och Jonas framför sig. På kanterna återfanns till att börja med Ekholm och Pierre Cicek, medan en kräftskivetrött Wibbe agerade ensam forward.

Älmhults spelare var sugna att följa upp 5-1-vinsten på Räppevallen med ytterligare en seger och började klart bäst. Melodin var långbollar ut till framrusande yttrar, och snart hade laget satt både 1-0 och 2-0 bakom en chanslös Henrik Börjesson i Räppes mål.

Lillis kunde knappast klaga på taktiken dock, eftersom Räppe var heta och skapade ett par målchanser som kunde ha resulterat. Trots detta valde vår lagledare att gå ned på en trebackslinje (Viktor-Mackan-R Cicek) och därmed sätta in en forward till. Och Räppes spel lyftes en aning, men man lyckades inte få en reducering trots minst ett fint läge av "Masse" och en fick nick av kapten Mange (som räddades av en utespelare precis innan mållinjen).

I halvtid pratades det om att vi skulle fortsätta vårt positiva spel och våra kämpartakter. Floskler, ja visst, men faktum är att Räppe tog tag i taktpinnen mot ett starkt motstånd och på ren vilja lyckades man reducera. Anfallet som ledde fram till målet var synnerligen snyggt, och Ekholms dragning av Älmhult-spelaren kvalar in på topp fem på listan över årets fint. Tyvärr lyckades målvakten rädda skottet, men inte bättre än att Pierre Cicek kunde peta in returen.

Älmhult var nu i gungning med cirka 15 minuter kvar att spela. Räppes spelare jagade på varandra och efter en bollerövring på mittplan hamnade bollen så småningom hos Wibbe, som fri med målvakten la in kvitteringen till 2-2. Starka Älmhult - ett ungt, bollskickligt lag - var skakat och Räppe satte fart framåt. Trots lite tryck mot slutet, bland annat i form av ett par farliga frisparkar, lyckades inte de gul-svarta trycka in ett serievinnande mål.

Tongångarna efteråt var dock uteslutande positiva. Räppe hade skakat Älmhult på bortaplan trots en del spelare borta och fest på lördagskvällen. Även om spelet kanske inte alltid stämde till 100 % var det inget fel på inställningen, och laget visade att man är väl värda andraplaceringen i serien.

Nåväl, hyllas dem som hyllas bör. Trebackslinjen med Viktor, Mackan och Cicek höll mycket hög klass. Trots att man ställdes mot seriens främsta anfall höll man tätt. Alla tre var fantastiska, men ett extra plus vill undertecknad ändå ge till unge Viktor, som stängde sin kant helt och hållet och svalde nyckeln. Älmhult försökte därför låsa upp Räppes andra kant, även det till ingen nytta. Där fanns nämligen Cicek som hade bestämt sig för att inte släppa förbi någon. På mittfältet fanns terriern, tillika alltid lika unge, Magnus Svensson som ledde sina trupper på ett föredömligt sätt. Framåt ska Pierre och Wibbe ha beröm för att de jagade bollar i 90 minuter och aldrig gav upp. Till slut fick de båda också näta, som tack för ett gott dagsverke.

Räppe GoIF kan alltså sammanfatta säsongen med en förstaplats och en andraplats i bagaget. Mycket starkt gjort och ett bevis på att truppen är lika stark och bred som vi spekulerade om under vinterträningarna. Nu återstår en avslutande match för a-laget på söndag mot Liatorp, som i allra högsta grad är inblandat i bottenstriden. Därför ska vi givetvis se till att komma med bästa möjliga inställning och avsluta säsongen på samma sätt som vi genomfört den - det vill säga på ett utmärkt sätt.

/Jonas Berg