Ett rop på hjälp

Jag är född och uppvuxen i Nora och testat nästan alla idrotter vår lilla härliga stad har att erbjuda, padel, tennis, innebandy, volleyboll, hockey, badminton, bandy och fotboll.
Och framförallt dom två sistnämnda har betytt väldigt mycket för mig.
Minns det som igår när man lekte i snöhögarna nere på Karlsängs bandyarena medans dom rödvita eleganterna slogs om poängen, ledda av den evige kaptenen Roger Arvidsson (må du vila i frid), och hur man senare blev upplärd av denna gigant när man väl kom upp till A-laget.
Mina och andras barn kommer inte få se rödvita hjältar jaga poäng eller få chansen att leka i snöhögarna nere på bandyarenan.

Samma sak med fotbollen, hur man kände en stolthet när man fick gå upp till Norvalla och vara bollkalle, även om jag får erkänna att det var mycket för gemenskapen och korven i paus som jag var där för.
Karl-Uno (må du med vila i frid), en legend och ett älskar inslag i såväl fotbollen som bandyn stod och vilt hejade fram sitt favoritlag, många fick sina fiskar varma om han inte presterade efter Karl-Unos tycke.

Var vill jag komma med den här sentimentala smörjan tro?
Ja jag vet inte riktigt själv men jag känner att jag måste skriva av mig lite grann för det smärtar att se att politikerna i byn blundar för idrottens förfall i kommunen.

Jag är numera sportchef i Nora BK.
Och saker och ting blir mer och mer klara för mig hur
Idrottsklubbarna i stan är helt lämnade åt sina egna öden.
Bandyn kämpade (kämpar fortfarande) men fick mattan bortdragen under fötterna av kommunen och även om jag inte har jag full insyn där verkar graven nära för mitt kära gamla bandysällskap.
Man hade en fantastisk arena mitt i stan som var tillgänglig för alla och uppmuntrade till mycket spontanidrott bland kommunens invånare.
Nu står den tom, nedsläckt. Känns som ett stort hån mot hela stan och dess befolkning.

Fotbollen då, ja där har jag lite mer insyn. En insyn som inte är allt för trevlig för en sportchef vara hjärta finns i klubben.
Fotboll kan inte på nått sätt bedrivas i Nora kommun mellan oktober och april, vi kan inte erbjuda våra barn och ungdomar nått överhuvudtaget under den perioden.
Och att fotbollen skulle vara en sommarsport, ja för 15 år sen var den det absolut ! Det är nya tider nu!
Men vänta, vi har ju en jättefin idrottshall i staden som vi i Nora BK och våra 400 aktiva spelare har att tillgå.
Hela 1.5 timme på söndagskvällar är vi tilldelade. Ni hör ju själva. Ridå.

Jag är absolut inte ute efter att ställa idrotterna mot varandra! Inneidrotterna får stånga sig blodiga om tiderna,
En fullstor hall för innesporterna till skulle med behövas...


Vi som förening gör vårat bästa för alla hålla igång intresset och viljan bland våra unga att fortsätta spela fotboll.
Vi slåss med näbbar och klor för att ha råd att hyra in oss på konstgrästider i Lindesberg, Frövi eller Örebro.
Men en timme sportande för tex ett lag med 12 åringar kan kosta allt mellan 500-1500 kr i planhyra och då har vi inte räknat med vad det kostar att transportera oss till konstgräset heller.

Vår ekonomi i föreningen efter ett pandemiår är som ni kanske förstår körd i botten.
Ingen Nora marken med p-vakt och allt annat den medför, inget arrangemang av Idrottensdag och ingen publik på Norvalla när vi jagar poäng.

Och hur mycket stöd får vi från Nora kommun som inte erbjuder oss nån chans till idrottande på hemmaplan?
Noll, absolut ingenting.
Det är skrattretande men vi i Nora BK skrattar inte.

Jag kanske inte behöver understryka att det är tuffare än vanligt för oss i pandemin

Men framför allt, och det som känns hårdast är att vi i sakta men säkert tappar både barn och ungdomar som helt enkelt slutar spela fotboll eftersom dom inte har någon möjlighet att utöva sin idrott alls förutom på sommaren. Med handen på hjärtat så förstår jag dom. De andra lagen tränar större delen av året vilket gör att de ligger månader före oss när säsongen drar gång.
Linde, Frövi, Örebro , ja till och med Kopparberg har konstgräs.

Av Sveriges 290 kommuner finns det konstgräs alt konstgräshall i 260 av dom. Nora är en av de 30 som har varken eller.


Och jag fattar att konstgräs inte är nått man bara kastar upp på en pisskvart, men tills det finns på plats så måste vi få hjälp och stöd snarast av kommunen.

Som sagt ekonomin är körd i botten men den kämpar vi i klubben med tillsammans.

Men dom barn och ungdomar vi tappar för att kommunen ger oss kalla handen spelar det ingen roll hur mycket vi kämpar för, de går inte ersätta.

Mvh Böna,
Pappa, sportchef och lokalpatriot

Björn Andersson Ledamot