Vårkrönika

Nu när våren nalkas börjar man direkt blicka framåt mot kommande säsong, och på vad vi ska utveckla mer, samt slipa vidare på. Men för att kunna ta de kliv framåt som jag vet att vi kan ta, behöver man också blicka bakåt. Vad gjorde vi bra under säsongen som gick, vad gick mindre bra, och vad ska vi abslout inte upprepa framöver?

Ja om vi börjar med utvecklingspotentialer kan vi börja blicka i vår målproduktion, vilken inte kom upp i nivå med de lagen som placerades över oss i tabellen. För att kunna vara med och nosa om placeringar över kvalstrecket måste fler spelare producera mer, så enkelt är det. Detta kan ske i form ala Westervik som hade två spelare som alltid producerade, eller kan det ske ala Landskrona som hade en handfull spelare som klev fram i olika lägen och hamnade på plats 20-30 i seriens poängliga. Hur det kommer se ut i Lagan anno 2014/2015 vet jag inte, men jag garanterar fler gjorda mål. Jag ser tre direkta förklaringar till att vi inte producerade tillräckligt den gångna säsongen:

1. Första månaderna av säsongen gick åt till att styra upp försvarsspelet, varpå flera spelare blev hämmade i offensiven. Tränar man försvarsspel blir man också bra på försvarsspel, enkel logik, men glömmer då ofta bort hur vi ska agera när vi väl vinner boll.

2. I stort sett alla övningar på träningarna går ut på att sätta boll från spelare i fart, till spelare i fart som avslutar med ett skott. Farten har varit oerhört bra, men många spelare är nöjda med sin löpning och pass, varpå de kastar iväg ett skott, utan att egentligen tro på att den ska gå in. Detta har setts tendenser på även i matcher, vilket direkt har sin förklaring till ofokuseringen/bekvämligheten på träningarna.

3. Viljan att spela snyggt, och utveckla vår offensiv och bollkontrollerande inom laget har gått ut över målskörden även den. Vi sköt för få skott i matcherna, då vi oftast hade svårt att spela det enkla och raka spelet som oftast är det mest framgångsrika. Framförallt hade vi fasligt svårt att få iväg snabba avslut i form av direktskott, vilket medförde att motståndarna oftast han dit och täckte. De flesta mål som vi gjorde under säsongen kom just på direktskott, eller på retur efter skott.

Förutom den skrala målskörden under säsongen har vi ytterligare en detalj att jobba mer med framöver, nämligen det mentala. Två typexempel från säsongen (jag kunde lyft ännu fler) var Malmhaug borta, samt Vöikers borta. Inför matchen mot Malmhaug borta hördes flera tankar om att det var oerhört svårt att vinna där, tungt lag, och en ruskigt svårspelad hall. Och som man tänker, så blir det ofta. Vi låg efter halva matchen under rejält, innan vi började komma ikapp så sakteliga, men föll i sudden. Den hallen är inte svårare än någon annan, som alltid fanns där två lika stora mål, och ett skapligt jämnt underlag... Borta mot Vöikers gick vi in med en härlig anda, där vi vid seger skulle gå förbi antagonisterna från Växjö, och där vi hade möjlighet att spela i Sveriges modernaste innebandyarena. Till råga på allt saknades Henke och Ahlin, varpå det fick göras endel rockader, vilket tog ner förväntningarna en aning. Denna ingång till match var underbar, vi kunde spela ut vårt register, trodde på försvarsspelet och var skoningslösa i kontringarna, samtidigt som vi inte hade några krav på våra axlar. Det blev tillslut en enkel seger, mycket för att vi gick in med positiva tankar, och såg möjligheter istället för svårigheter. Detta måste vi ständigt tänka på inför en match, att se möjligheterna, att se nätmaskorna, och att våga njuta på plan!

Om vi går över till våra styrkor, måste försvarsspelet lyftas upp som en av de. Vi har spelartyper som underkastar sig jobbet som krävs, som täcker skott och som agerar utefter "försvarsplanen". När vi har spelat ett 100%-igt försvarsspel har vi också vunnit, men så fort vi har börjat att tulla lite grann på grunderna straffas vi direkt. Men över det stora hela var det mycket bra och något vi ska bli ännu bättre på, och ännu mer konsekventa.

Vidare måste moralen lyftas upp. Jag har aldrig, varken som spelare eller tränare sett maken till individer som aldrig ger upp, hur besvärligt än utgångsläget ser ut, och som alltid sätter laget före jaget. Vi har kommit ikapp ur hopplösa lägen många gånger om, vilket är en ovärderligt egenskap som ett lag har, och som vi ska fortsätta jobba med givetvis.

Detta var några tankar från en säsong där vi tog poäng av alla lag i serien, vilket vittnar om en bra högstanivå. Dock måste vi bli jämnare, och även mer desperata när det ska avgöras. Vi har tyvärr väldigt många uddamålsförluster under säsongen, där vi mot slutet pga av otur och oskärpa inte lyckats få med oss alla poäng. Kan vi lyfta oss där, kommer fler poäng att spelas in än de 30 vi inkasserade detta år, det kan utlovas!

Nu tar vi uppehåll och laddar batterierna inför en kommande försäsong och den obligatoriska silly-season hysterin.

Må väl, och njut av våren!!
//Ola Karlsson, tränare LIBK