Vi gjorde helt enkelt inte jobbet

Regniga dagar i november, då skall man hålla sig inomhus och lira innebandy, det är sen gammalt.
Derbydags, vi drar till Örebro och gästar Lillån IBK ungdom, vi kommer från en skaplig träningsvecka efter urladdningen i Värmland senast och är fulla av självförtroende, vi ankommer som vanligt exakt i tid, lite vandring i närheten av hallen sedan in och fortsätta laddning till hög musik och bländande kvantiteter av hårprodukter, nu lirar vi.

Period 1: högt tempo från bägge lagen från start och vi får en smakstart, 01:50 snabbar sig cap Jönsson den snåriga vägen genom slottet och rullar in 0-1 under keepern.

3 minuter senare hittar cap Jönsson en helt obevakad Maja E med en lång diagonalare, rappt avslut i krysset och 0-2. Är det nu vi blir lite för bekväma och tappar ödmjukheten eller var vi så från start, oklart.

Klart är att hemmalaget är betydligt hungrigare än vi verkar och vinner de flesta närkamperna, hotar i varje bollinnehav men vi lyckas hålla nätet fritt till 06:11, ostrukturerad situation i vårt slott, bollen tar på en fot och bågar över keepern, 1-2.

10:05 åker vi på en högst debatterbar utvisning men vi håller undan.

Sista fjärdedelen av perioden spelar vi stressat, oinspirerat, och ibland rent slarvigt, resultatet av detta kommer här
14:07 vi slarvar, tappar boll i försvar 2-2
15:08 de får enkelt ta ett långskott, skymd keeper 3-2
18:42 vi misslyckas med kommunikation och markeringsspelet i slottet 4-2

Skotten 10-8 till oss

Period 2: lite flyttade positioner för att få fart på truppen, nu kör vi.
Det ser från start mycket bättre ut än i inledningsperioden, bra fart och lite mera jävlaranamma.

Lillån fortsätter spela spelförstörande och kommer undan med mycket slag och fasthållningar.

Till slut skapar vi så pass med tryck att Elin S efter hårt jobb i slottet kan peta in sin egen retur efter att blivit serverad bollen av cap Jönsson, 4-3, 11:27.

Skotten 10-2 till oss

Period 3: ytterligare några förändringar och så skall vi in och vända detta, farten har bägge lagen så där kan vi inte dra ifrån dem, vi får helt enkelt rulla ut dem men vi kommer inte ända fram till nät, ett par stolpträffar är det närmaste vi kommer under första halvan av perioden, tung mental uppförsbacke blir det och den brantar på vid 10:15, vi tappar boll strax norr om mittplan och åker på en omställning, 5-3

30 sekunder senare står vi inaktiva och blir upprullade, 6-3, nu är det brant och vi tar TO

13:45 får vi äntligen utlopp för frustationen och får spela PP, först lite trevande, ofokuserat men till slut tröttnar Emma N och sätter bollen i bortre krysset, 6-4.

Nu jagar vi och som fysiken fungerar tickar ju klockan snabbare för jägarna än för försvararna, vi tar varje till fälle med bollinnehav att tvinga keepern att springa till båset och in med en extra utespelare.

Tyvärr rinner tiden ifrån oss och vi får nesligen se oss besegrade

Skotten 6-3 till hemmalaget och totalt 23-16 till oss

Kumlas mål: Cap Stina Jönsson, Maja Andersson Elf, Elin Sköld, Emma Nyberg 1 mål var

Matchvärden utsåg cap Stina Jönsson till matchens lirare och en hemlig men kompetent jury krönte Linnéa Johansson till Kumla-King.

Matchledarna gör inte i denna match sin bästa insats i karriären, ojämna och inkonsekventa i bedömningarna och sina motiveringar, detta drabbar båda lagen men är inte orsaken till vår förlust.

Vår orädde ledare hade detta att kommentera om matchen

-”Detta är nog den mest viljelösa, oödmjuka och sämsta matchen under alla mina år som ledare i Kumla. Jag skulle kunna skylla på korsbandsskador, övriga skador, sjukdomar och två herrar i svart som blåser i vårt tycke i 60 minuter åt hemmalaget men när jag sammanfattar matchen har vi bara oss själva att skylla”

-”Efter förra helgens urladdning mot Dottervik ställer vi tyvärr in skorna idag och det räcker inte mot ett taggat Lillån, vi får bryta ihop och ta nya tag i veckan”