Fyll i din e-postadress för gratis uppdateringar om GF Kroppskultur
Du är redan följare. Får du inga mejl kan du redigera dina Notisinställningar under Mina uppgifter.
Klicka på bekräftelselänken i det mejl vi skickat dig för att börja ta emot uppdateringar från GF Kroppskultur.
GF Kroppskultur
Följ oss för uppdateringar
En utav GF Kroppskulturs största spelare genom tiderna, samt Elitseriens skytteligavinnare 1998/99 Magnus Andersson delar här med sig av sin historia som "Kroppsare" i följande text:
Ser du grönt ser du vitt ser du stjärnor stora små
….så började texten på den underbara kampsång som Sten o Stanley spelade in åt GFK för 35 år sedan och som jag fick av mina föräldrar på ett kassettband i födelsedagspresent. Då hade jag redan varit Kroppsare i några år.
Min handbollskarriär började i Dalabergshallen redan som 7 åring. Mina 5-6 första år så vann vi i stort sett ingenting och skall jag vara helt ärlig så var vi helt kass. Men det var något som drev mig ändå. Det som drev mig vidare var en önskan att någon gång få representera GFKs A-Lag och att få springa in i ett fullsatt Älvshögsborg som GFK spelade i på den tiden och där jag såg i stort sett alla hemmamatcher.
När jag blev 15 år hade vi turen att UHKs A-pojkar gick över till GFK och vi var ett fantastiskt bra lag med spelare födda 1970. Vi spelade Pojkallsvenskan och andra turneringar i Sverige samt utomlands med bra resultat och allt kröntes med ett JSM guld efter en dramatisk final på Gamla Ullevi mot Drott.
Det var i den vevan som jag började förstå att jag hade möjlighet att uppfylla min stora dröm om A-lags handboll .
Året 1988 var första gången jag fick en motgång i min karriär jag fick nämligen inget A-lags kontrakt. Jag fick träna med juniorlaget och med A-laget när vi ”junisar” tränade med dom stora pojkarna samt när det saknades folk.
Jag blev ombedd att ändå hänga i och inte "pipa" av den dåvarande tränaren Mikael ”Kammen” Johansson vilket jag också gjorde.
Belöningen kom redan denna säsong 1988 då jag under en fredags träning helt plötsligt fick en blå väst kastad på mig. Detta betydde att jag skulle spela med dom sex som skulle börja i A-laget på söndagen mot RIK. Min största dröm skulle gå i uppfyllelse. Jag fick ta på mig den gröna A-lags tröjan och representera GFK i en välfylld Agnesbergshall.
Jag skulle få spela tillsammans med spelare som OLOF, Larsa, Potta, Hjalle, Jerker, Micke Karlsson, och många fler.
Min debutsäsong var väldigt turbulent och avslutades efter ett tio matcher långt kval med en degradering till Div 1. I detta kval fick jag inte spela en sekund men fick åka med som 14:e spelare och vackert knalla upp på läktaren och sätta mig när matchen skulle börja. Det var mycket fostrande att komma med i A-laget man fick definitivt veta sin plats men var naturligtvis en i laget. Efter några år av satsningar och misslyckade försök att ta sig tillbaka till eliten beslutade jag mig för att lämna GFK och söka lyckan i Västra Frölunda. Denna sejour blev bara ettårig efter att jag lyckats föra ner ännu en klubb i div 1. Detta klubbyte blev inte direkt smärtfritt utan innebar stämningar om kontraktsbråk och annan skit. Det var då jag för första gången fick känna på den styrka som fanns och som jag önskar finns i föreningen idag . Det stöd som jag fick av dessa ledarna, styrelsefolk och andra "kufar" som alltid funnits med i kulisserna under denna period var helt obeskrivligt.
Dessa personer har varit ovärdeliga för föreningen med sina stora bultande Kroppshjärtan.
Jag har alltid känt att det funnits någon där för en när man behövt det och jag har föreningen att tacka för otroligt mycket. Därför är det extra jobbigt att se när föreningen håller på att gå under en andra gång och att mina två söner Brian och Oliver kanske inte kommer att få den möjlighet som jag fick att spela A-lags handboll i GFK om dom kvalificerar sig för det. Eller att jag kanske inte får dyka upp som ledare för min lilla dotter Elsa om hon väljer att börja med handboll om ett antal år. Jag hoppas verkligen att föreningen kommer på fötter igen och att de killar och tjejer som spelar och tränar i GFK idag skall få fortsätta att göra det så länge dom vill. Jag önskar också att de som representerar herr och damlag skall få springa in i en lika välfylld Agnebergshall nu på Lördag 8 Mars som jag har haft förmånen att få göra. Och vi måste komma ihåg att vi har laget som är bäst på plan, vi har laget laget hela dan, det är vårat gröna sköna gäng som skall kämpa till sig två poäng som så vackert Sten o Stanley sjöng.
Magnus ’18’ Andersson
Kroppsare sedan 1977
Handbollslekis Rimnershallen Träning | 27 apr, 09:00 |
Handbollslekis Ljungskile Träning | 27 apr, 09:00 |
Pojkar 11 ( -12 ) Träningsmatcher Sävehof och Aranäs | 27 apr, 10:00 |
Handbollsskolan 6-7 år Tjejer Träning | 27 apr, 10:00 |
Handbollslekis RAMPEN Träning | 28 apr, 09:00 |
Kommentera
Du måste logga in för att kommentera