Efter regn kommer solsken
April månad är vad alla fotbollsspelare i Sverige dreglar över. Med nya säsongen i sin linda och tätt matchande är det lätt att förstå varför månaden är så eftertraktad. Matchen mot Lillån inleder mastodontschemat med 4 matcher på 9 dagar för titanerna. Där en distriktscupsmatch mot Latorp är inräknad. Men varför klaga? Det här är precis vad vi längtat efter. Förutsättningarna är för lagen snudd på identiska. Båda kombattanterna premiärspelade i ordets rätta bemärkelse.1-1 för Lillån, 2-2 för Eker. Blåsten med dess högre makter tenderar öppnar alla ventiler när dessa lag drabbar samman. På Pettersberg som på Lillåvallen. Matchens första minuter var krampaktiga. Båda lagen försökte med de längre alternativen i hopp om att sprinta ner varandras backlinje. Taktiken förvaltades väl av Eker när Emil Palm knorrade fram Simon i djupled. Denne löpte ifrån sin markering och kom i full kareta in i det så ofta matchavgörande straffområdet. Passningen snett inåt bakåt var en hårsmån från att ge titanerna ledningen då den styrdes på hemmaförsvarare och touchade stolpen på sin väg ut. Die schwarz mauers Anton Elverskog glidtacklar ofta med pondus och millimeteranpassning. Efter en löpduell längs anfallande Lillåns vänstersida offrades precisionen, den grönvite fick blodvite och Elverskog ett gult kort. Vänsterflanken skulle visa sig vara ett återkommande hot för Eker. Simon sprang åttor runt en försvarare på egen planhalva innan trummpinnarna spelade på högsta fart genom Lillåns territorium. Återigen en god intention men med resultatlös utgång. Matchen tände till med dryga halvtimmen spelad med varsin målchans för lagen. Först ut var Lillån som krigade till sig en hörna. Med taktiken "alla på främre" var det med en stor portion tur för Eker som bollen tog stolpe ut, och inte stolpe in. Sekvensen efter snickrades ett vackert Eker-anfall ihop. Krossen från Ludde satt på läppen på P-O som såg Henke i ögonvrån. Avslutet var kliniskt och utan chans för burväktaren. 0-1. Stolparna var Linus bästa vän i den första halvleken. Bollen dansade på styva linan och var retfullt nära att passera mållinjen efter att Lillån ökat trycket. 1-0 i bortalagets favör bokfördes efter första 45. Linus har i tidigare matcher och refererat fått beröm för sina mogna och modiga målvaktsinsatser. Direkt i andra fick han bekänna färg på ett halvt friläge. Då friläget kom till skänks från samspelet två Ekerspelare mellan var Linus räddning högst välkommen. Eker blev under en tio-minutersperiod hårt straffat av Lillåns effektiva kontringsspel. Långa, sårande djupledsbollar slogs om och om igen. Det tordes inte finnas något slut. Kontringsspelet fick utdelning, och det var lika effektivt som vackert. Framstörtandes på vänsterkanten flög Lillånspelaren fram och hittade en helt fri lagkamrat på bortre som bara hade att lägga in kvitteringen. Det går inte att vara partisk, Lillån var numret större, numret tyngre. Med mer vilja bröt de gång på gång ner titanerna. De långa bollarna ven alltjämt och var ett ständigt orosmoln för de alltmer osäkra försvararna. Som salt i såren gick P-O ner för räkning efter en smäll mot knäet med 70 spelade. Byte direkt och Eker var desarmerat. Att kampviljan och momentumet var i de grönvitas ägo blev allt tydligare med matchklockans tickande. Ledningsmålet föll med 10 minuter kvar att spela till den stora publikens glädje. Sin vana trogen slog Lillån en hjärtskärande krossboll som förvaltades på bästa sätt av den nyss insatte yttern. Välförtjänt. Med influenser från The Championship avverkade Lillån matchens sista minuter. Hörnflaggan agerade ständig hemmaort för de grönvita som taktiskt bara inväntade slutsignalen. Det svider. Med en obesegrad division 6 säsong i ryggen har Ekers spelare vant sig att slutresultatet stått i deras favör efter 90 minuter. Att de blivit ödmjuka och bortskämda med segersviten är att ta i, men att vinna så många matcher relativt enkelt har en baksida. Faktumet kvarstår att Lillån var bättre på det mesta. Med sin sparka-och-spring mentalitet, som den kritiske skulle uttryckt sig, var de idag numret för stort. En tung start på den nya säsongen. Det får ändå konstateras. Men kanske är det just nu, i de allra mörkaste efterdyningarna, som man faktiskt är tacksam över en förlust. Vi är inte bäst, vi är inte ens näst bäst. Nu har vi förlorat en match och smakat på det bittra i ett nederlag. Det finns ingenting som säger att det var precis vad vi behövde. Nu har vi inget att frukta. Simon Chamoun uträttade mycket goda ting för Eker idag. Matlådan är din, även om fler förtjänar ett omnämnande för sitt slit. Redan på lördag kl 15.00 spelas nästa match. Det vankas derby mot Delta på Hedens IP. Kanske är det då det vänder? Välkomna!
A-lag Herr
30 apr 2015
0kommentarer
What doesn't kill you makes you stronger - Sköllersta- Eker
Gröna ängar. Nysådda åkrar. Betande boskap, strålande sol och en himmel så klarblå att Pripps reklamen saknar kulör. Sverige i toppform när Eker-etagen begav sig norrut på 51:an mot seriepremiär. I vacker symbios med korvoset från traktens eviga arbetsgivare var det som att tiden för en sekund stod stilla. Sköllersta IF. Representanter av det fornstora som varit, krigare klädda i blått. Med hjärta, ben och lungor av yppersta klass utmanade de Eker som enda lag under fjolåret, med en poäng från Lundbyborgen som kvitto. Det finns en ömsesidig längtan att mötas lagen emellan. Referaten når skyarna, stämningen maxad. Det är kvalitativt rakt igenom. Omgående trycktes plattan i mattan. Entusiasmen gick inte att ta miste på. Månader av stenhårt slit skulle ur 22 brunstiga kroppar på en gång. Hög press sattes av Sköllersta som ville sätta avtryck, men Eker svarade lugnt och metodiskt på den lite studsiga gräsplanen. Halvchanser vaskades fram från båda håll, ofta var det premiärnerver som ställde till det. De blå hade både nick och skott mot mål - men intentionerna var ofta godare än avsluten. Matchens första målsuck kom från Ekers bänk. Henke "college" Sundström spände högervristen efter en hörna, men pricksköt dessvärre stolpen till höger om hemmakeepern. Det andades premiär. Det skulle tryckas till i närkamperna, delas ut tjuvnyp. Inget var gratis under den första halvleken. Inte ens när viljan översteg kunnandet. Efter en långboll från Eker slet sig Noah loss från sin bevakning och störtade fri mot målet. Försvararen, som kände hur långt efter han var hängde sig sedermera på Noahs axlar och rev ner honom. Då Noahs väg mot målet var helt fri kändes det gula kortet väldigt feldömt. Hemmalagets hetaste målchans kom runt minut 37. Ett vackert inlägg möttes av en framstörtande forward. Avslutet hämmades lite av bollbanan och bollen seglade tätt över överliggaren bakom Linus. Eker befann sig i en bra period, målchansen för de blå krigarna till trots. Simon, Noah och Henke hade all utsökta lägen att ge Eker övertaget, men både grästuvor och motståndarna ville annat. Övertaget skulle ge utdelning. Henkes ovan nämnda avslut styrdes ut till en hörna. Ut till hörnflaggan klev Noah. Bollen ven som en missil mot den bortre stolpen i vacker bana, ett rungande ljud från stolpen, en nanosekund av tystnad. 1-0 och måljublet visste inga gränser. Noah hade knorrat in hörnan. En sten från axlarna, en klump från magen. Ja allting släppte och torsdagsaftonen blev än gemytligare. Halvtidssignalen ljöd och publiken gick efter en välspelad halvlek mot korven i kiosken. Så även skribenten. Den naturliga taktiken när man ligger under med uddamålet i halvtid är att sätta press. Gå för en tidig kvittering. Taktiken från Sköllersta lös som vårsolen, och skapade direkt oroligheter utanför Ekers straffområde. Olyckligtvis utan resulterande gensvar. Sekvensen hade upplevts tidigare, Noah i djupet på den längre bollen. Denna gång hann inte försvararna med Noahs spänstiga steg. Med en elegant liten lyftning utökade titanernas Marco Reus både sin och lagets målskörd för aftonen till överläge med två mot noll. Allt eftersom matchklockan sakta men säkert tickade på tröt den så ungdomligt frejdiga entusiasmen. Närkamperna fortsatte smälla, men premiärglädjen byttes ut mot en något grinigare attityd. Målchanserna radade upp sig för titanerna efter det att ett trippelbyte ägt rum i matchens 65:e minut. Noah hade friläge, Joel och Edvin hade snudd på öppet mål. Bollen skulle helt enkelt inte in. Eker var överlägsna. Sköllersta fick löpa, löpa och löpa. 5-0 till Eker hade inte höjt speciellt många ögonbryn. Men de blå gav inte upp för det. Öka takten sista kvarten. En av de mest använda klyschorna gällde nu för hemmaspelarna. Skulle det skakas liv i matchen krävdes utdelning. Och den kom. Straffspark dömdes efter att Joel till synes tacklat undan boll, men även motståndare. Det råder oenigheter även där. Straffsparken i sig rådde inga tvivel och matchen fick nytt liv. De blå kom in i en tredje andning, malde på och hotade ständigt framåt. Sköllerstas farliga nummer 12 löpte ifrån och fick det stora läget. Fri med Linus fick han snopet se på när Ekers burväktare med pondus höll kvar Eker i ledning. Efter sviterna av lite flipperspel i Ekers straffområde kom så kvitteringen. Explosion i glädje och lättnad hördes från samtliga med Sköllersta-anknytning. Ett skitmål. Ett viljemål. Imponerande på sitt sätt, men blytungt för Ekergrabbarna. De sista minuterna präglades av två lags vilja att avgöra matchen, men som inte hade förmågan. Långa, desperat slagna bollar slogs utan adress eller tanke. När domaren blåste sin sista signal bröt SIF ut i glädjerop och Eker satte sig tagna ner på gräset. Talande för matchbilden, då Eker hade blivit rånade på tre poäng av ett Sköllersta som aldrig gav upp. Sköllervallen kommer spöka för fler lag. Fotbollen är sällan rättvis, ibland har man turen med sig, ibland emot. Vi packar ryggsäcken med ytterligare en erfarenhet och riktar fokus framåt. Då övriga matcher i premiäromgången slutade oavgjort, med undantag Glanshammars skräll borta mot Pålsboda och matchen Real Örebro- Frövi som i skrivande stund pågår, kanske ett oavgjort resultat inte var fy skam ändå. Sämre premiärer än Noah kan man ha. Säsongens första matlåda är således hans. På onsdag 29/4 kl. 18.45 på Lillåvallen fortsätter resan. Välkomna!
A-lag Herr
23 apr 2015
0kommentarer
Mot nya mål - tillsammans
Ur den största högen med adjektiv, verb och pronomen vaskas här fram en första krönika för IF Ekers säsong 2lax15. Kilsmo är saknat, sexan södra är historia. Nya utmaningar väntar. Livet går vidare, så även i den så starkt romantiserade fotbollsvärlden. Fotbollen har för Ekers grabbar alltid haft signifikativ betydelse. Att i goda vänners lag få sparka på en boll till tonerna av gälla avblåsningar och höga rop angränsar stundtals till ren terapi. Men det har sedan en tid funnits något större hos grabbarna på väster, något av betydligt tyngre dignitet. Lidelse, gemenskap, glädje och kärlek har karaktäriserat ett vinterhalvår som inte bara byggt ett fotbollslag, utan en familj. En familj som trofast kämpat sig igenom varenda hinder de stött på. Att plågas i timmarna två en ruggig decemberkväll i snöfall tär på individen, men stärker gruppen. Det brukar sägas att resan är målet. Att vinna matcher och fira titlar är en sak. Det ska inte förringas. Men att ta sig hela vägen dit, genomföra hela resan, allt utifrån en tanke, en dröm, överträffar allt. Vi har gjort det tillsammans, med varandra, för varandra. "Det finns ingen passion lik den en ämbetsman känner för sitt ämbete". Ända sedan de första stegen mot den nya säsongen togs har det längtats efter en ny säsong, kittlats i maggropen. Det är vad säsongen handlar om. Nu ska familjen ut på nästa äventyr, vända blad och skapa historia. Längtan efter nästa steg har aldrig varit större. Den framåtsträvande står alltid först till upplevelsen. Och IF Eker knackar på dörren. Här står titanerna, redo att ta sig an fotbollsåret. En välkomponerad symfoni, ett väloljat maskineri. Låt det brisera i eufori. Med utmaningar kommer prövningar. Och med prövningar utmaningar. Först ut, bortamatch mot Sköllersta IF. Där förra säsongen så vackert fullbordades, ska en ny se sitt första ljus. Torsdag 23/4, 18.30 Sköllervallen. Alla ska med. Välkomna!
A-lag Herr
21 apr 2015
0kommentarer
Visa fler nyheter